...så jag tänkte tipsa om: "Det sista ägget".
Sedan jag återupptäckte radion genom podsändningar som kan laddas ner har jag haft många trevliga stunder på väg till jobbet. Det här är ett program som avhandlar mycket man inte gärna pratar om. Det handlar om att åldras, eller kanske förbereda sig på att bli gammal. Ibland upplyftande och ibland brådstört ner i djupet.
Så här lyder programförklaringen:
"Klimakteriet, den absolut sista ägglossningen, när något är förbi för alltid - trots att det är långt till döden. Ska vi sörja eller skåla i champagne att vi inte är fertila längre, att vi är post-objekt och kan ägna oss åt oss själva i fortsättningen? Hur gammalt är det sista ägget egentligen? Och hur mår männen? Åldras de ensamma? Vad ska man göra när man gjort allt, göra om det eller lägga av?
Finns det några nya illusioner att plocka upp? Kan det vara så att män och kvinnors beroendekurvor aldrig mera möts efter medelåldern? Att män söker trygghet och kvinnor frihet efter femtio? Freud, fertilitet och förgänglighet.
Vad säger hudterapeuten, gynekologen, Erica Jong, Johan Jönsson? Alla inkallade experter som ska hålla oss medelålders kvinnor på benen några decennier till? Den japanska konstnären infrusen i isen? Kan en kvinna likt de gamla manliga genierna supa på sig ett intressant ansikte eller måste det till kontroll in i det sista? Vad är det för mening med att bli gammal om man inte får bli häxa? Är man fulast vid femtio?
En sommarserie av Katarina Wikars och Teresa Tönisberg."
Helt klart en liten pärla värd att lyssna på!
Och medan du ändå lyssnar så kan du fundera över rösterna. Är det inte konstigt hur vissa röster låter väldigt behagliga, nära och andra känns helt främmande? Det tänker jag bara på när jag lyssnar på radio, men aldrig annars. Eller det gör jag säkert, men inte så medvetet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar