I gymnasiet fick jag ett onormalt intresse för växter. Jag köpte en växtpress på loppis. Pressade växter och artbestämde bläddrandes i nya böcker som började belamra hyllan där hemma. Plötsligt tyckte jag att just örter var det intressantaste som fanns. Vi bodde på tredje våningen i ett betonggetto ("Stengatan" och "Bergnäset" beskriver det rätt bra) så det var ingen risk att mitt växtintresse skulle resultera i en plantering eller så. Mina föräldrar tyckte det var mystiskt men kände sig lugna och tackade försynen för valet av lägenhet.
Sen började jag plugga i Lund. En vacker bilburen dag upptäcker jag Tirups örtagård. Då var det ett litet ställe som få turister upptäckt. En liten grön lunga där tiden liksom gick liiite långsammare än på andra platser och luften var lättare att andas. Idag har det växt betänkligt, men någonstans finns den där ursprungliga charmen kvar.
När vi lämnar bär jag med mig te och kryddor till midsommarsnapsen. Näsan är full med dofter.
http://www.tirupsortagard.se/
"Djur" i bur Foto: Chatrin Svensson |
Blodlönn? Foto: Chatrin Svensson |
Doftande Foto: Chatrin Svensson |
Butiken Foto: Mattias Berglund |
Innan serveringen öppnat Foto: Chatrin Svensson |
Utsikten Foto: Chatrin Svensson |
Maten Foto: Chatrin Svensson |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar