Jag börjar utveckla allergi mot människor som är ute i sista minuten på jobbet. Det där med stress är inget som försvinner från en dag till en annan och jag känner att jag är grymt överkänslig. Adrenalinpåslaget och irritationen infinner sig på nolltid och försvinner inte. Inte ens till dagen efter. Det blir inte bättre av att inse att när jag stressat klart för att göra alla nöjda, så har de ändå glömt att fixa andra saker så mitt stressande är helt bortkastat... Ibland vill man bara gråta.
Lunchpromenaden är i vart fall ett plus för dagen. För att inte nämna träningspasset efter jobbet som också sitter bra när frustrationen ska försöka rinna ut.
Vatten Foto: Chatrin Svensson |
Gamla fabriken Foto: Chatrin Svensson |
Höstfägring Foto: Chatrin Svensson |
Lunchstället Foto: Chatrin Svensson |
Villan Foto: Chatrin Svensson |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar