Första morgonen på Öland ligger entusiasmen på topp. Jag börjar med en löprunda längs stranden på 6 km. Underbara M hoppar också på företaget medan resten av stugorna sover vidare. Vädret är minst sagt en smula kylslaget vilket fungerar utmärkt för en löprunda. Annars brukar det mest vara en fråga om hur plågsamt tidigt man måste kliva upp för att kunna genomföra den utan att smälta bort i solen. Det finns liksom ingen skugga längs vägen.
Efter löprundan känns ett bad i havet inte alls känns motigt. (Jag som blivit badkruka det här året av någon anledning.)
Det här med mat verkar vara en smula oplanerad historia i de här två stugorna. Jag lyckas inte få kläm riktigt på när vem ska göra vad. Middagen blir i alla fall paxad ad U, M och Underbara M för något experiment som involverar grillen, fläskkarré, gräs och ormbunkar...
Underbara M och jag bestämmer i alla fall att vi ska äta kroppkakor till lunch på Evas kroppkakor. Grymt goda! Det visar sig vara ett bra beslut för just idag är det ingen timslång kö. Vi kan bara kliva direkt in. Verksamheten visar sig dessutom ha utökats med en gårdsbutik.
 |
| Evas kroppkakor Foto: Chatrin Svensson |
På eftermiddagen provar vi på West Coast Swing med två utländska instruktörer. Stor eloge till Eva och Odd för idén att arrangera det. Genomförandet hade dock stor förbättringspotential. Dels hade man inte tänkt igenom hur folk skulle arrangeras, hur byten skulle ske eller hur tre dansgolv skulle få information. Dels pratade instruktörerna way to much(!!!) och man glömde bort att spela musik i extremt långa stunder. Underbara M och jag deltog i ca 1,5 timme innan vi gick totalt uttråkade. På den tiden hade det maximalt spelats 5-10 min musik. Vill man dra nyfikna till en ny dans så ska man nog se till att spela musiken som hör till. Det är i regel det som gör att folk fastnar innan de egentligen kan dansen.
Av det som demonstrerades på den här prova-på West Coast Swing var det mesta snarlikt med Boogie Woogie rent utförandemässigt (inte musiken dock), så det kändes inte komplicerat.
Det genomfördes fler prova-på senare i veckan som Odd och Eva höll, Vi hann aldrig med dem, men jag tror att de hade större möjligheter att göra det bra än gästinstruktörerna som inte riktigt vet var merparten av deltagarna befinner sig på kunskapsskalan (de kunde inte bugg) och heller inte verkade vana vid en så stor grupp.
Trots att ingredienserna till kvällens middag känns smått suspekta och både jag och B funderar på att kolla in pizzautbudet på orten så visar sig slutresultatet bli över förväntan.
 |
| Snart middag Foto: Chatrin Svensson |
Den här kvällen spelar Blender och jag väljer en av mina nya toppar i tämlingen chockrosa nyans till vita byxor. Kanske syns man lite bättre på dansgolvet i toppen, men det visar sig vara veckans sämsta klädval. Hur gärna jag än vill så känns det inte som "jag". Den är för "oformlig" och inte alls på det där sköna somriga, fladdriga sättet som jag tänkt mig. Dessutom så är den konstruerad i dubbla lager vilket visar sig vara ett lågvattenmärke för förarna som mest tycker händerna glider runt vid omfamningsturer. Så det är bara att gå ner och byta till en annan topp. En blågråhistoria som visar sig bli en riktig favorit.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar