Klockan ringer tidigt. Verkligen tidigt. Så jag känner efter; måste jag börja mitt nya hurtiga liv idag? Är det rätt dag? Jag tror inte det. Ingen morgonpromenad idag.
Ännu en stressig dag på jobbet. Det känns lite som att jobba i motvind. För varje grej jag lyckas avverka från skrivbordet verkar stanna i nästa led och helt plötsligt är det min sak att lösa det med. När jag sitter där i slutet på dagen tänker jag att jag måste lägga ner ambitionsnivån. När jag är klar så är jag klar. Om nästa led inte blir färdiga så får det vara så. Annars kommer det här att fortsätta. Jag löser ju problemen åt dem. Inte konstigt att ingen tar tag i det.
Känner mig som en våt trasa när jag åker hem. Ont i halsen har jag också. Trots att det redan ligger en färdigpackad väska med baddräkt och allt i bilen glider jag förbi väsbyavfarten utan att titta tillbaka. Jag vill bara hem.
Som för att riktigt inpränta vilken skitdag det är, håller jag på att halka in under bilen när jag kliver ur hemma. Sedan får jag försöka gräva fram matlådan som kilade in där efter bästa förmåga.
Hemma väntar Världens Underbaraste sambo med färdig mat. Och i morgon är en ny dag.
Känner igen din jobbsituation. Har haft så några månader...hoppas du slipper fortsätta jobba när du kommer hem.
SvaraRadera