Nix pix. Förkylningen är kvar. Det är jag och Cyrus the virus. Suck.
Vi startar med lite stadigare frukost. L har fixat omelett, härlig kantarellstuvning, köttbullar och lite grönsaker till. Förkylningen till trots så är det underbara smaker. Lyxigt!
När vi packat in oss i bilen och sladdat klart (underlaget något halare än Underbara M räknat med) blir första anhalten Hudik för ett besök på apoteket. Här inhandlas det totala förkylningskittet: ibumetin, nasin och strepsils. Näsdukar har jag redan.
Väl framme i Sundsvall handlar vi pastasallader och snacks på ICA. Senare ska vi upptäcka att salladerna är frysta(!) och äckliga. Då är vi väldigt glada att vi även har bananer och cashewnötter att ta till.
Tävlingen är på samma ställe som i fjol. Då kändes det som en labyrint att hitta till omklädningsrummet. Och det gör det fortfarande. Annars är det ett väldigt bra ställe att ha tävling på. Istället för att nöta det temporära golvet i en tråkig gympahall, får man dansa på en riktig scen här. Med parkettgolv. Lyx och bra stämning! Nu hjälper det inte oss den här gången. Vi blir resolut utskickade efter första rundan. Himla tråkigt. Normalt sett brukar jag ha en känsla för vad som är fel, men den här gången har jag noll koll. Fast jag ska kanske vara glad att jag håller i 90 sekunder och det är endast tack vare Nasin. Utan det hade jag haft syrebrist redan innan vi startade. Och Underbara M har knäna i behåll också. Alltid nå't. Egentligen är det väl inte resultatet mer än rättvist med tanke på hur lite vi tränat på sistone.
I green room får vi snart sällskap i soffan framför TV-monitorn. Vi ser alla semifinaler och sedan börjar vi packa ihop. Vi har en bit att åka och tävlingen är en timme försenad. En runda i centrum visar viss brist på lämpliga restauranger, eller så visar det bara brist på lokalsinne hos oss. Till slut hamnar vi på Max. Helt ärligt, med min förkylning som nu blommat ut ordentligt kanske det kvittar var jag äter.
Jag försöker hålla mig vaken i bilen men mot slutet är jag helt färdig. Väl framme slinker en mugg varmt te ner. Men inte ens det kan gnugga sömnen ur ögonen och jag däckar tämligen omgående. Bra sällskap jag är...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar