Dramatens biljettkassa verkar helförvirrad. Till slut ber jag henne kontrollera med några kollegor som inte är helt nyanställda och ringa tillbaka. Till slut visar det sig att pjäsens premiär har flyttat fram. Ikväll finns en öppen generalrepetition som man kan gå på. Gratis. En av oss alltså, för de har inte reserverat några platser och det är bara en kvar. Och vi är sju stycken. Ändrade planer alltså. Äta på Vapiano och dansa på Mälarsalen. Till slut lämnar jag allt sms:ande och ringande till Underbara M för annars kommer jag inte att hinna till frisören.
Ny frisör. Tjejen som jag var så nöjd med har slutat och bestämt sig för att bli inredningsarkitekt. Den nya frisören envisas med att tona mitt hår alldeles för mörkt (varför kan man inte få se färgen först???) trots att jag noga påpekar att det är viktigt att det inte blir för mörkt. Faktiskt var det därför jag bytte frisör sist, för att det aldrig blev bra. Hon pratar nonstop också. Till slut sitter jag alldeles matt i stolen och vill ingenting annat än komma därifrån, om jag bara orkar resa på mig.
På vägen hem stöter jag på grannen som håller på att flytta ner i vårt badrum. Jag förklarar att det droppar vatten från taket, att armeringsjärnen rostar och att färgen flagar. Responsen är mest att det får vänta till måndag för det finns väl ingen hantverkare som jobbar på helgen. Men det är ju för fxxx hantverkaren som har haft sönder taket. Lite helgjobb är väl inte för mycket att begära????
På grund av schemaändringen har jag nu rätt bråttom när jag kommer hem. Mitt i allt piff så känner jag bara att jag inte har lust. Mest av allt vill jag bara leta rätt på kontakterna till bostadsrättsföreningen och mitt försäkringsbolag (just in case) samt försöka få tag på hantverkaren. Varför ska han få fira en problemfri helg när jag inte får? Dessutom är det ju ändå inte mitt badrum som renoveras.
Och tjänsteresan till Danmark som börjar i morgon kväll känns inte så rätt just nu. Magsår.
På Vapiano meddelar de att de inte har lediga bord och att väntetiden är 25 minuter. Då håller jag faktiskt på att bryta ihop. Det är bara en grej för mycket. Vi skriver upp oss på listan. Vi får bordet efter 15 minuter och då har inte ens resten av sällskapet dykt upp än. Middagen är trevlig, precis vad jag behöver för att få tankarna på avvägar och det är bra just nu. Underbara M som nu ser sin chans att få dansa en hel kväll (och inte bara en halv efter en teaterpjäs) har eld under fötterna. För egen del så vill jag mest sitta kvar och sällskapa så han får stressa iväg på egen hand.
Efter någon timme delar resten av sällskapet också på sig. A och J hänger med mig till Mälarsalen. Resten drar på bio. Dansen på Mälarsalen skulle jag nog ha skippat. Mina tankar är inte alls med mig. Mest blir det gott om utrymme för malande tankar och ett snitslande för att undvika kavaljerer jag inte önskat mig eller inte vågar utsätta ryggen för.
Till slut sätter jag mig i cafeét och väntar på att dansen ska ta slut. Det är inte så mycket kvar av kvällen och det kunde ju vara trevligt att få sällskap på vägen hem.
På centralen får vi reda på att tåget INTE är inställt. Bra där SL...
Tåget är INTE inställt. Bara så ni vet. Foto: Chatrin Svensson |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar