Jag har svårt för vara-trevlig-, skapa-kontakter-aktiviteter på jobbet. Trots att jag vet att det kan vara nog så viktigt i det långa loppet så känner jag alltid en stress över att jag inte kan se något direkt, omedelbart resultat. Det finns dessutom alltid annat som ligger och jäser på skrivbordet under tiden.
Idag är det en hel dag och kväll som är vikt, för bara det här. En "global key account manager" från USA har flugit in. Med facit i efterhand är jag väldigt glad att jag bara behöver putsa skorna och infinna mig på tillställningen. Kanske ännu mer glad att min bil stått felparkerad över natten och jag därför tar den till jobbet också när jag inte hinner parkera om den.
Min stackars säljkollegas planering totalkolapsar när det celebra besöket ändrar sina resplaner utan att meddela sig. Istället för att anlända kvällen innan, som planerat, visar det sig att han anländer på Arlanda 30 minuter efter mötet skulle ha börjat. Då behöver han dessutom åka förbi hotellet i stan och fräscha upp sig efter att ha suttit ihopvikt i 8 timmar på planet. Det vore kanske inte katastrof om vi inte hade kundmöte inbokat också. På andra sidan stan.
En snabb omplanering av min stackars kollega resulterar i att det som inte började bra, snart visar sig bli ännu värre. Istället för en förmöte på huvudkontoret blir mötet nu omlokaliserat till en filial på andra sidan stan. Jag får beskedet när jag och ytterligare en kollega redan packat upp i konferensrummet. Nu är det bara att sätta sig i bilen och tråckla sig genom stan till nästa ställe. Vilken tur att jag inte åkte kommunalt.
Dagens glädjefnatt måste vara när jag får se en ofullständig vädersol på väg ut från söder. Himla tjusigt!
På filialen visar sig det ena konferensrummet är upptaget av kundutbildning. Det andra har rivits. Idag. Istället får vi tränga ihop oss i ett litet fikarum. Inte riktigt lika representativt som huvudkontoret.
Säkringen till elen går så fort jag kopplar in datorn. Det visar sig att vi kan ha kaffebryggare, dator och en projektor igång samtidigt,
om vi stänger av värmefläkten. Med tanke på hur många vi är och hur litet utrymmet är så känns värmefläkten rätt överflödig. Presentationerna får vi visa på en vit, ojämn tegelvägg sedan vi hakat ner konsten från Ikea. Jag vet inte vad den långväga besökaren väntar sig när han dyker upp vid halvelvasnåret, men inte det här i alla fall. Klockan elva när vi just kommit igång, vill personalen på stället, föga förvånande, ha tillbaka sitt lunchrum. Muttrande får de promenera iväg och äta lunch ute.
Någon dryg timme senare kastar i oss vår egen mat på 15 minuter på lunch-haket tvärs över gatan för att vara hos kunden i tid. På grund av en omorganisation hos kunden har det helt kört ihop sig och den som skulle ha tagit emot oss har lämnat över det till en kollega. Inget konferensrum finns bokat. Mötet får bli i kantinen där köket håller på att städa upp under slammer och stim. Eftersom det inte är rätt person vi möter så blir samtalet smått trevande då de ämnen vi vill ta upp inte kan avhandlas. Jag tror kundens representant känner sig minst lika småsvettig som vi. Jag drar en lättnadens suck när det är över och vi får gå på rundvandring.
Efter kundmötet blir det en summering på filialen. Nu är konferensrummet ledigt och vi kan till och med festa på några överblivna mackor från kursen. En kollega som flugit upp från Göteborg börjar få panik när det visar sig att taxikön är 1,5 timme lång hos alla bolag. Han vill hem ikväll.
Jag bestämmer mig för att lämna den kaotiska dagen bakom mig och hoppa av från kvällens middag. Särskilt som jag får reda på att de inte förbokat på någon restaurang, men ändå antar att det ska finnas ett bord ledigt någonstans. Vid 19-snåret. I Stockholm. För 7 personer. Istället förbarmar jag mig över min stressade kollega från Göteborg och kör honom till Bromma. Han är så tacksam att det knappt finns gränser.
När jag köat mig hem har Underbaraste M redan ordnat middag. Lyx! Världens Bästa Sambo!
Även denna kväll blir dansträningen inställd till förmån för hemmamys. Vi slöar oss igenom den helt utan TV också. För att bättra på oddsen av den uteblivna dansträning toppar vi med en gratis maräng- och frukt-tårta. En inflyttningspresent till Underbara M från Ica. Himla snällt av dem.
Ps. Idag är det Anders som har namnsdag. Ni vet... Anders som i
"Om Anders slaskar, julen braskar."
Eller om det var tvärt om. I vart fall kan det kanske roa att veta att det finns en Anders Dagsten som fört statistik över vädret för att kolla upp detta. I 31 år har han noterat dygnstemperaturen och snötäcket för Norrköping-Sörby på andersdagen och julafton...
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/anders-slaskar-julen-braskar-1.4196
Visst är det nördigt; men visst är det sagolikt kul också!
