Singi - Kebnekaise (2012-08-12)

Avstånd ca 14 km, höjdskillnad + 150, sedan – 150 m.

Solen är åter tillbaka och nu liksom dubbelt upp. Förmiddagens fikapaus blir rejält förlängd. Vi ligger som nöjda sälar i solen.

Jag kunde dock ha önskat mig en fikapaus på eftermiddagen också, för orken räcker inte riktigt ända fram. Lunch på knäckebröd med salami och varma koppen kan bara få mig så långt. Desto tröttare, desto snubbligare och desto saktare går det. 

Jag är oändligt lycklig när vi äntligen är framme. Och faktiskt sugen på den där hamburgaren de skyltat med längs vägen. Endast det faktum att jag vill hinna med dusch och en bastu innan middagen gör att den inte blir av. Konstigt hur härligt det kan vara med en riktig dusch.

Riktig mat är inte helt fel det heller efter gårdagens fest på torrmat.

Fjällstuga i Singi
Foto: Chatrin Svensson

Paus
Foto: Chatrin Svensson

Vy
Foto: Chatrin Svensson

Motivation
Foto: Chatrin Svensson

Logement, Kebnekaise fjällstation
Foto: Chatrin Svensson

Borttappat
Foto: Chatrin Svensson

Kaitumjaure - Singi (2012-08-11)

Avstånd ca 13 km, höjdskillnad + 100 m.

Hittills har vi haft väder som gynnat bonnabrännan. (Varför packade jag inte ner ett par shorts?) Idag är det mulet och tidvis sprayregn sådär som man är lite osäker på om dropparna beror på regn eller eller om det bara rör sig om extremt hög luftfuktighet. Blåsigt är det i vart fall. Och vi får tillfälle att prova våra regnkläder.

På vägen mot Singi stöter vi på ett gäng TVM:are från lund och det visar sig att en av ledarna känner M som vi besökte i Lund. Hur lustigt som helst.

Underbara M och övriga i gruppen provar på att vada i knähögt vatten. Själv hoppar jag den övningen som jag inte vill ödsla svindyra compeedplåster i onödan.

I Singi pågår fjällräven Classic för fullt. Vandrare med oranga tygstycken var man än tittar. Faktiskt lite kul att se det.

Här blir det riktigt knöligt med boendet eftersom stugvärdarna inte fått besked om att jag är pälsdjursallergiker. Eller "om vi hade fattat att det rörde sig om riktig allergi" som jag får höra... Det hela slutar med att vi blir inkvarterade i samma hus men i olika rum. Jag och Underbara M i ett hundfritt rum och resten av gruppen i ett hundrum. Det hade inte varit så krångligt om vi inte hade haft gemensamt hushåll i gruppen. Nu lagas maten i hundrummet varpå alla får gå över till vårt rum för att äta. Vilket betyder att resten som bor där (8 personer) inte kan använda borden under ett par timmar.  Jag känner mig verkligen populär... I tillägg så verkar våra nya rumskompisar förtjusta i den vedeldade kaminen. Olyckligtvis har de inte räknat med hur länge en sådan håller värmen. Länge. Bastu i vårt rum alltså.

Det där med hundrum betyder förresten inte att resten att övriga rum är för allergiker. Folk flyttas nämligen runt rätt ordentligt. Det är inte ovanligt att folk utan hundar får bo i ett hundrum någonstans under vandringen. Eftersom man själv bär med sig egna sovlakan betyder detta att allergener sprids även till bäddar i hundfria rum. Himla tur att jag tagit med mig allergimediciner.

Vindtålig fotograf
Foto: Chatrin Svensson

Paus
Foto: Chatrin Svensson

Den håller säkert...
Foto: Chatrin Svensson

Deltagare i Fjällräven Classic
Foto: Chatrin Svensson

Dukning
Foto: Chatrin Svensson

Tevatten
Foto: Chatrin Svensson

Effektiv kamin
Foto: Chatrin Svensson

Memmory
Foto: Chatrin Svensson

Äsch, båt som båt. Fast det hade ju varit bra att veta att de hörde ihop INNAN vi började spela...
Foto: Chatrin Svensson

Teusajaure - Kaitumjaure (2012-08-10)

Avstånd ca 9 km, höjdskillnad + 300 m, sedan – 200 m.

Det här var nog, för mig, den roligaste dagen på hela vandringen.

Dagen börjar i och för sig med ett rejält uppförslut om än inte lika långt som gårdagen. Men sedan är det mesta lättgången hed och spångar när vi närmar oss Kaitumjaure. Innan dess har vi hunnit titta på orkidéer, träna orientering med karta och kompass, vandrat på en skön matta av fjällbjörk letandes  renhorn (som vi också hittade) och fikat vid en kåta. Väl framme i Kaitumjaure får vi oss ett dopp i turkosblått glaciärvatten. Och det spelar ingen roll att det är kallt, det är inte svårt att komma i och kanske den härligaste upplevelsen på hela resan.

Morgonpyssel i fjällstugan i Teusajaure
Foto: Chatrin Svensson

Fjällgentiana
Foto: Chatrin Svensson

Kanske en lappnyckel?
Foto: Chatrin Svensson

Pyttevad
Foto: Chatrin Svensson

Renhorn
Foto: Chatrin Svensson

Fjällbastardsvärmare
Foto: Chatrin Svensson

Mot turkosblått vatten och sandstrand
Foto: Chatrin Svensson

Bildbevis 1
Foto: Chatrin Svensson

Bildbevis 2
Foto: Chatrin Svensson

"Kortläsare" en retrotripp
Foto: Chatrin Svensson

Proviantering
Foto: Chatrin Svensson

STF porslin. Hoppas ingen orkar bära med sig dessa. Helt underbara!
Foto: Chatrin Svensson

Undersida. Gustavsberg, GRANIT, från handlaren Julius Slöör?
Foto: Chatrin Svensson

Stuginteriör
Foto: Chatrin Svensson

Kaitumjaure fjällstugor
Foto: Chatrin Svensson

Vakatavare - Teusajaure

Avstånd ca 15 km, höjdskillnad + 450 m, sedan – 450 m.

Under natten kunde jag konstatera att läslampan jag släpat med mig, är helt värdelös som ficklampa på natten. Och jag ser som sagt nada utan linser. Nattens utedassbesök blev rätt spännande. Eller i vart fall den korta vägen dit och tillbaka.

Men efter frukost, disk, städ och fördelning av matvaror till packningen startar dagens vandring med en brant uppförsbacke. Den tog en evighet att avverka. Resten av dagen vandrar vi på hed. Vi tittar på växter, upptäcker en  kungsörn och får en liten vy över en bit av Sarek.

Mot slutet av dagen går det nerför igen. Lite myggigare än tidigare när vi kommer nedanför trädgränsen, men inte besvärande. Vi åker motorbåt över Teusajaure.

Väl framme blir det lite stressigt. Vi ska hinna med att basta innan tjejernas tid är slut och dessutom är jag med i matlaget. (Underbara M slipper just middagens ansträngningar för då sitter han och de övriga killarna i en utkyld bastu. En egen liten historia) Jag önskar att jag tagit med gympadojjorna till bastun så jag kunde ha vadat ut i sjön med dem. Som det nu är får jag köra fakirtricket barfota och det är knappt jag kommer åt att doppa mig. Och det beror inte bara på att temperaturen är en smula... sval.. i sjön.

Stugvärden i Vakatavare
Foto: Chatrin Svensson

Oändligt
Foto: Chatrin Svensson

Sarek
Foto: Chatrin Svensson

Rosenrot
Foto: Chatrin Svensson

Båt över Teusajaure
Foto: Chatrin Svensson

Kung Karls spira
Foto: Chatrin Svensson

Bastubad
Foto: Chatrin Svensson

Kvällsvy över Tesajaure
Foto: Chatrin Svensson

Saltoluokta - Vakatavare (2012-08-08)

Idag provar vi vår utrustning på en dagsvandring från fjällstationen.

Jag har tejpat mina hälar på inrådan av vår färdledare och jag skaffar mig omedelbart skavsår. På hälarna. Fotknölarna som jag trodde jag skulle få problem med, nä de märks inte av alls.

Jag lyckas också snubbla på en hal stenig stig och det är nära att min vandring slutar här med en bruten arm och en hjärnskakning. 13-kilo på ryggen märks faktiskt oväntat mycket. Kanske ännu mer för att jag är kort och tyngdpunkten hamnar högt upp.  Nu klarar jag mig istället med rejäla rivsår och blåmärken.

Börjar bra det här.

Annars är det väldigt fina vyer...

Trädgräns
Foto: Chatrin Svensson

Första smakprovet av en fjällbäck
Foto: Chatrin Svensson

När vi återvänder hinner vi med en fika, en dusch och lite bastu, compeed, samt fixa papper för att skicka våra resväskor vidare. Sedan tar vi båten tillbaka till Kebnats och bussen vidare mot fjällstugan i Vakatavare. Bussen går förbi en del av Sourvadammen. Gigantiskt! Och jag undrar verkligen hur älven såg ut innan allt vatten dämdes upp där. Det måste ha varit ett imponerande vattenfall.

Kvällens matlag får en enkel uppgift. Vi har nämligen fått med oss färdig gryta från restaurangen på fjällstationen i Salto. Den behöver bara värmas.

Gasolspis
Foto: Chatrin Svensson

Nästan som Yasuragi Spa
Foto: Chatrin Svensson

Färskvatten
Foto: Chatrin Svensson

Utsikt från stugan
Foto: Chatrin Svensson

Gällivare-Kebnats-Saltoluokta (2012-08-07)

Idag anländer vi med tåget till Gällivare. Det här visar sig vara sista platsen min privata mobil har teckning på.

Från Gällivare blir det buss till Kebnats och sedan båt till Salto(luokta). Ja, det är tydligen bara gröngölingar, som vi, som inte vet att det ska förkortas.

Ombord på båten hittar vi oväntat två kompisar från Stockholm. Vad är oddsen? De ska göra dagsvandringar från Salto.

När fjällvandringen är över ska vi fortsätta till Luleå för ett besök hos Mamsen. Följdaktligen har jag med mig en stor röd resväska också som på något vis ska kunna skickas vidare till slutmålet för vandringen. Det stod så i vår information. Fast det visar sig att de nog inte tänkte just resväskor. Kanske en mindre bag eller så med en uppsättning rena kläder att byta till. Jag får många konstiga blickar av våra medresenärer. Och hade jag vetat det jag vet nu, så kunde jag ha klarat Mamsen-vistelsen med betydligt mindre packning. Men, men. Man får väl vara nöjd med att sprida glädje till fjällvärdens vandrare.

Väl framme på fjällstationen checkar vi in och får flytta till ett hundfritt rum. Ännu en sak som inte ens slagit mig, att man skulle få ha djur i fjällstugorna. Matallergier har minsann arrangören frågat om, men inte ifall man är pälsdjursallergiker. Det visar sig att det ska ställa till, det en smula, längre fram på vandringen. Lyckligtvis har jag med mig allergitabletter, men de gör bara att jag klarar av att sitta på samma buss som en hund en stund, eller klarar att vistas med folk som umgåtts med djur en stund. Det gör inte att jag kan sova och bo i ett rum som används för hundar.

Resten av dagen spenderas till lite sightseeing i omgivningarna, värma sig framför brasan när regnet börjar framåt kvällen samt äta trerätters middag. Hårt liv.

Gällivare
Foto: Chatrin Svensson

Oväntat sällskap på M/S Langas
Foto: Chatrin Svensson

Saltoluokta fjällstation
Foto: Chatrin Svensson

Kyrkkåta
Foto: Chatrin Svensson

Interiör
Foto: Chatrin Svensson

Hjortron, tyvärr omogna
Foto: Chatrin Svensson

Brasa
Foto: Chatrin Svensson

Middag
Foto: Chatrin Svensson

Kvällspromenad
Foto: Chatrin Svensson