Jobbar hemifrån och håller mig på schemat. Yes! Trots att Underbara M tar halv dag. Jag är verkligen duktig! Jag börjar gilla To Do-listan. Jag lägger in även saker som jag åtgärdar några timmar senare och det är skönt att kunna se i efterhand vad jag gjort med min tid. Nu börjar jag se vad som tar upp den där tiden som inte finns avsatt. Kul!
När jag jobbat klart beger jag mig på en joggingrunda. Jag är lite inspirerad av Underbara M som just avverkat en mil på skidor. Provar mitt nya underställ och det funkar bra! Jag kör två lager och sedan träningsjackan. Och den töntiga reflexvästen. Det ser inte vackert ut, men det är funktionellt. Jag måste dock ta itu med handskarna och fixa något annat, för det tar en fjärdedel av rundan innan jag får upp värmen där. Och en buff till mig också vore kanske inte så dumt.
Att springa i mörkret på vintern är nog egentligen inte min grej. Det känns som om det är mitt i natten och kroppen undrar lite försynt om jag inte borde krypa ner i sängen eller soffan istället. Efteråt känner jag mig däremot jättenöjd!
Underbara M improviserar fram en pasta av resterna i kylen. Jag är imponerad! Gott.
Shoppinglistan inför nyår blir klar också -så nu vet jag vad jag ska syssla med, när Underbara M är och SPAar på Sturebadet.
torsdag 30 december 2010
Andras stress (Tisdag 2010-12-28)
Jobbar på kontoret idag. Det visar sig vara "sådär". Jag får det jag föresatt mig gjort, och jag ligger på tid med mina grejer. To Do-listan är kanske inte helt fel? Hurra!
På den negativa sidan så märker jag att andras stress smittar av sig. En kollega använder dagen till att trava in på mitt kontor stup i kvarten och fråga efter arbeten som senare visar sig vara helt ihopblandade. Det hon frågar efter är redan klart och då ändrar hon sig och frågar efter annat. När jag sedan gjort ändringarna som hon vill, har hon blandat ihop dokumenten och vill ändra tillbaka. Man kan bli trött för mindre. Innan dagen är över hinner jag bli lite lätt orolig dessutom, för hon börjar blanda ihop personer, platser och tappar bort lunchstället också. Jag skulle vilja skicka henne på semester. Fast jag är lite osäker på om hon vet vad man gör med en sån. Hon har jobbet både som jobb och hobby. Det är säkert bra för då är det ju kul att gå till jobbet, men nu verkar det inte så nyttigt...
Strax efter 16 lägger sig lugnet och jag kan fixa det sista i lugn och ro. Och det är verkligen lugn och ro, för när jag tar rundan genom anläggningen strax efter 17 är jag ensam kvar och får larma på när jag går.
Tvärs över gården råder däremot febril aktivitet. Gasolen jobbar duktigt med övertid och ändå hinner man inte med alla byggen som vill ha gas denna kalla vinter.
När jag kommer hem känner jag mig lite som en urvriden disktrasa. Istället för dansträning blir det lång middag med pasta och lite vin och massor med prat. Ett litet tillfälle att njuta av!
Bara en jobbdag kvar nu så är det lite ledigt igen.
På den negativa sidan så märker jag att andras stress smittar av sig. En kollega använder dagen till att trava in på mitt kontor stup i kvarten och fråga efter arbeten som senare visar sig vara helt ihopblandade. Det hon frågar efter är redan klart och då ändrar hon sig och frågar efter annat. När jag sedan gjort ändringarna som hon vill, har hon blandat ihop dokumenten och vill ändra tillbaka. Man kan bli trött för mindre. Innan dagen är över hinner jag bli lite lätt orolig dessutom, för hon börjar blanda ihop personer, platser och tappar bort lunchstället också. Jag skulle vilja skicka henne på semester. Fast jag är lite osäker på om hon vet vad man gör med en sån. Hon har jobbet både som jobb och hobby. Det är säkert bra för då är det ju kul att gå till jobbet, men nu verkar det inte så nyttigt...
Strax efter 16 lägger sig lugnet och jag kan fixa det sista i lugn och ro. Och det är verkligen lugn och ro, för när jag tar rundan genom anläggningen strax efter 17 är jag ensam kvar och får larma på när jag går.
Tvärs över gården råder däremot febril aktivitet. Gasolen jobbar duktigt med övertid och ändå hinner man inte med alla byggen som vill ha gas denna kalla vinter.
När jag kommer hem känner jag mig lite som en urvriden disktrasa. Istället för dansträning blir det lång middag med pasta och lite vin och massor med prat. Ett litet tillfälle att njuta av!
Bara en jobbdag kvar nu så är det lite ledigt igen.
Händelselöst (Måndag 2010-12-27)
Tillbaka på jobbet. Har börjat använda To Do i Notes. Har inte hunnit rensa mailen, men det kommer väl...
Efter jobbet promenerar jag iväg till centrumet och botaniserar i sportbutikens utbud. Jag behöver fler underställ. Till slut blir det ett underställ i merinoull. Och en buff till Underbara M.
I övrigt en ganska händelselös dag. Det finns sådana också, tydligen.
Efter jobbet promenerar jag iväg till centrumet och botaniserar i sportbutikens utbud. Jag behöver fler underställ. Till slut blir det ett underställ i merinoull. Och en buff till Underbara M.
I övrigt en ganska händelselös dag. Det finns sådana också, tydligen.
tisdag 28 december 2010
Annandagen (söndag 2010-12-26)
Om juldagen var en stillsam historia (så när som på när jag skrek mig ner för pulkabacken) så blir annandagen en mer hektisk variant.
Efter frukost beger jag mig ut på joggingrunda. Fast när jag kommer till startpunkten så vill inte ipoden hitta min sensor hur jag än hoppar runt. Redan det faktum att man står där vid centrumet iklädd joggingkläder mitt i vintern drar till sig uppmärksamhet. Att jag sedan ilsket stampar runt gör inte saken bättre. Ut-tittad är bara förnamnet. Sedan kommer jag på att jag glömt att koppla in mottagaren... Och den ligger hemma. Bara att traska tillbaka och gräva fram den då. Det är svårt att kalibrera utan den. Mitt positiva jag påpekar att coachen kommer att bli ännu mera nöjd över lite extra steg och dessutom hinner jag lyssna klart på "Dans med svåra steg" (Lars Winnerbäck) som jag laddade hem från nätet igår.
Omstart och nu går det bättre. Joggingrundan blir dock bara delvis den härliga upplevelse jag sett fram emot. Det är bedövande vackert, MEN... villaföreningarna och parkförvaltningen sparar tydligen in på snöröjningen. Det är dötungt att jogga och på slutet är det mest vilja som släpar mig frammåt. Osäker på om jag verkligen lyfter på fötterna längre. Mitt positiva jag påpekar att det säkert bara är nyttigt med lite extra motstånd. Resten av mig börjar verkligen ogilla den positiva sidan...
Duschen sitter väldigt bra efteråt! Lite yoghurt med müssli och blodapelsin på det och sedan beger vi oss ut på den lokala rean. För egen del hittar jag ett par överdragsbyxor som blir bra i joggingspåret och en löparjacka för halva priset. Inte så dumt.
Middagen består av skinka, köttbullar och rotlådan. Det känns väldans lyxigt att ha färdig mat. Och praktiskt. Vi tänker oss hinna klämma in annandagsdansen på Y-day också. Det startar ju som bekant lite tidigare än normalt på annandagen. Medan jag piffar det sista åker Underbara M iväg och hämtar A. Sedan styr vi kosan mot Brottby. Piffade och med hembakta lussebullar i packningen.
Det här är nog första gången på flera år som jag är på plats innan dansen börjar. Det är lite planerat för det finns en viss risk att kön bli olidligt lång annars en sådan här kväll. Jag har på sätt och vis bra flyt fram till paus. Det finns några stycken jag skulle vilja hinna med och som jag aldrig hittar igen, men å andra sidan blir jag väldigt uppbjuden så jag kan inte klaga.
I kaffekön hittar jag också igen nästa A, och J. Förutseende som vi är, har vi räknat med att de ska var på plats, och plockat med oss lussebullar till oss allihopa. Nu hinner vi prata ihop oss lite om nyår också. Det ska nog bli bra det här!
Redan när det gått en dryg timme efter paus känner jag att jag egentligen är klar. Inte uttråkad.. men mätt? Mätt på dans... kan man bli det? Tydligen. Och jag som ändå har en riktig kanonkväll. Skumt. Kanske är det det buffliga klimatet på golvet som gör det. Mina danspartners kan jag inte klaga på. Lite grann längtar jag faktiskt efter Hallunda där det finns plats att bre ut sig och inga konstiga vinklar och vrår.
Det där med extranummer är inte riktigt Blenders starka sida. Inte så att de inte spelar extranummer för det gör de. Bara det att ibland verkar de inte alls ha koll på vad som går hem . Biker chick? Men seriöst? Som avslutningsfox? Tur att det kom en uppsättning extraummer till.
Kvällens allra bästa dans gömmer sig i alla fall kvar på slutet. En innerlig och ömsint fox till "Du får inte" med min egen bästa älskade M. Mums!
Väl hemkommen blir det en skinkmacka på vörtbröd innan sängen kallar. En riktigt skön avslutning på helgen.
Och coachen är nöjd!
Efter frukost beger jag mig ut på joggingrunda. Fast när jag kommer till startpunkten så vill inte ipoden hitta min sensor hur jag än hoppar runt. Redan det faktum att man står där vid centrumet iklädd joggingkläder mitt i vintern drar till sig uppmärksamhet. Att jag sedan ilsket stampar runt gör inte saken bättre. Ut-tittad är bara förnamnet. Sedan kommer jag på att jag glömt att koppla in mottagaren... Och den ligger hemma. Bara att traska tillbaka och gräva fram den då. Det är svårt att kalibrera utan den. Mitt positiva jag påpekar att coachen kommer att bli ännu mera nöjd över lite extra steg och dessutom hinner jag lyssna klart på "Dans med svåra steg" (Lars Winnerbäck) som jag laddade hem från nätet igår.
Omstart och nu går det bättre. Joggingrundan blir dock bara delvis den härliga upplevelse jag sett fram emot. Det är bedövande vackert, MEN... villaföreningarna och parkförvaltningen sparar tydligen in på snöröjningen. Det är dötungt att jogga och på slutet är det mest vilja som släpar mig frammåt. Osäker på om jag verkligen lyfter på fötterna längre. Mitt positiva jag påpekar att det säkert bara är nyttigt med lite extra motstånd. Resten av mig börjar verkligen ogilla den positiva sidan...
Duschen sitter väldigt bra efteråt! Lite yoghurt med müssli och blodapelsin på det och sedan beger vi oss ut på den lokala rean. För egen del hittar jag ett par överdragsbyxor som blir bra i joggingspåret och en löparjacka för halva priset. Inte så dumt.
Middagen består av skinka, köttbullar och rotlådan. Det känns väldans lyxigt att ha färdig mat. Och praktiskt. Vi tänker oss hinna klämma in annandagsdansen på Y-day också. Det startar ju som bekant lite tidigare än normalt på annandagen. Medan jag piffar det sista åker Underbara M iväg och hämtar A. Sedan styr vi kosan mot Brottby. Piffade och med hembakta lussebullar i packningen.
Det här är nog första gången på flera år som jag är på plats innan dansen börjar. Det är lite planerat för det finns en viss risk att kön bli olidligt lång annars en sådan här kväll. Jag har på sätt och vis bra flyt fram till paus. Det finns några stycken jag skulle vilja hinna med och som jag aldrig hittar igen, men å andra sidan blir jag väldigt uppbjuden så jag kan inte klaga.
I kaffekön hittar jag också igen nästa A, och J. Förutseende som vi är, har vi räknat med att de ska var på plats, och plockat med oss lussebullar till oss allihopa. Nu hinner vi prata ihop oss lite om nyår också. Det ska nog bli bra det här!
Redan när det gått en dryg timme efter paus känner jag att jag egentligen är klar. Inte uttråkad.. men mätt? Mätt på dans... kan man bli det? Tydligen. Och jag som ändå har en riktig kanonkväll. Skumt. Kanske är det det buffliga klimatet på golvet som gör det. Mina danspartners kan jag inte klaga på. Lite grann längtar jag faktiskt efter Hallunda där det finns plats att bre ut sig och inga konstiga vinklar och vrår.
Det där med extranummer är inte riktigt Blenders starka sida. Inte så att de inte spelar extranummer för det gör de. Bara det att ibland verkar de inte alls ha koll på vad som går hem . Biker chick? Men seriöst? Som avslutningsfox? Tur att det kom en uppsättning extraummer till.
Kvällens allra bästa dans gömmer sig i alla fall kvar på slutet. En innerlig och ömsint fox till "Du får inte" med min egen bästa älskade M. Mums!
Väl hemkommen blir det en skinkmacka på vörtbröd innan sängen kallar. En riktigt skön avslutning på helgen.
Och coachen är nöjd!
Juldagen (lördag 2010-12-25)
Juldagen tar vi tillfället i akt att slöa så mycket det bara går. Den där myspyjamasen kommer väl till pass.
Pussel, pussel, Harry Potter på TV, pussel och någon dryg timmes pukaåkning är vad som fyller upp dagen. Nämnde jag pussel?
Himla bra att det är så många barnprogram på TV under julen. Pulkabacken får vi ha nästan helt för oss själva. :)
Lite tid går också åt till att planera nyår. Det blir knytis och vi ska fixa förrätten!
Pussel, pussel, Harry Potter på TV, pussel och någon dryg timmes pukaåkning är vad som fyller upp dagen. Nämnde jag pussel?
Himla bra att det är så många barnprogram på TV under julen. Pulkabacken får vi ha nästan helt för oss själva. :)
Lite tid går också åt till att planera nyår. Det blir knytis och vi ska fixa förrätten!
måndag 27 december 2010
Samvete
Jag undrar om man får njuta själv så hämningslöst på julen? Borde man inte ha någon hemlös övernattande hos sig eller nåt? Jag kanske ska göra som "alla andra" skänka lite pengar till något behjärtansvärt ändamål så "någon annan" kan göra en insats...
Å andra sidan så var det ju den där gången för många, många år sedan. En jul, då jag hittade en kvinna som bodde i tvättstugan (jo det är faktiskt sant). Hon var nykommen invandrare men hade blivit utkastad av sin tilltänkte make. (Hennes historia). I vart fall fick hon bara med sig nyckeln till tvättstugan. Hon fick faktiskt sova över en natt i gästrummet.
Min dåvarande kille ville plötsligt åka hem till sig för kvällen var ju "förstörd". Själv undrade jag hur han kunde komma på en så bra idé att lämna sin flickvän ensam med en okänd desperat kvinna. Vårt förhållande tog inte slut på studs men väl några dagar senare. Inte en sekund för tidigt.
Å andra sidan så var det ju den där gången för många, många år sedan. En jul, då jag hittade en kvinna som bodde i tvättstugan (jo det är faktiskt sant). Hon var nykommen invandrare men hade blivit utkastad av sin tilltänkte make. (Hennes historia). I vart fall fick hon bara med sig nyckeln till tvättstugan. Hon fick faktiskt sova över en natt i gästrummet.
Min dåvarande kille ville plötsligt åka hem till sig för kvällen var ju "förstörd". Själv undrade jag hur han kunde komma på en så bra idé att lämna sin flickvän ensam med en okänd desperat kvinna. Vårt förhållande tog inte slut på studs men väl några dagar senare. Inte en sekund för tidigt.
Julafton (fredag 2010-12-24)
Morgonen börjar med frukost på risgrynsgröt, te, tända ljus och sista avsnittet av radions julkalender. Idag har vi inga måsten, så när som på Karl-Bertil Jonssons julafton, men det måstet har vi valt själva.
När frukosten är klar sätter jag igång och fixar en kombinerad morots- och kålrotslåda. Det är ska bli spännande. Det är lite svårt att smaka av för jag har ju egentligen inget begrepp om hur det egentligen ska smaka.
På med finkläder. I garderoben hittar jag en fin röd kjol i siden, tyll och med små paljetter på som jag inte använt på flera år. Nu dammas den av dagen till ära. Ett svart linne till det och voilá, julpiffad.
Någonstans här ringer vi runt till släkten för att önska god jul. Jag känner mig nöjd och glad att min mamma i alla fall inte firar ensam utan tillsammans med en vän och granne.
Så småningom blir det dags för julmiddag. Det här är ett sällsynt lyxigt julbord för mig. Massor med hemlagat. Underbara M har fixat inlagd sill, köttbullar, skinka, äppel- och purjolökssallad med valnötter, äppelmos och vörtbröd. Själv har jag bidragit med kålrotslådan och mina köttbullar (vi hade lite svårt att enas där). Sedan tillkommer några köpta saker som min gravade lax tex, och matjesill. Rotlådan är över förväntan. Kanske inte ett måste på julbordet för mig, men ändå ett kul inslag eftersom det inte enbart består av proteiner eller fett... Det är av samma anledning som jag fått hjärnsläpp och kokat brysselkål. Normalt sett så betraktar jag det som en besk och helt onödig grönsak som jag aldrig skulle köpa. Nu ligger det ändå två stycken som gisslan på tallriken. Underbara Ms sallad bidrar också till att ge middagen en lite nyttigare air.
Efter middagen jäser vi lite, tittar på sista avsnittet av SVT julkalender och tar sedan en romantisk promenad i vinterlandskapet. Än finns trädgårdar med julbelysningar vi inte har skådat. Det här är väl det enda inslaget under dagen som min coach i fickan möjligen känner sig nöjd med.
Julklappsutdelning. Min älskade Underbara M har hittat så fina julklappar! Resten av kvällen har jag nu en myspyjamas att jäsa i, "Dompans bästa" (komplett inkl vinjetten till Karl-Bertil Jonsson) att spela i stereon och en myshelg att se fram emot.
Underbara M har tydligen hittat ett ställe som lockar med bastu och bad i vak. Jag undrar lite hur det ska gå. Dels för att jag: 1. aldrig har badat i vak, dels för att jag: 2. har som tradition att när årets första utomhusbad är avverkat ska jag bada ute minst en gång i veckan tills säsongen är slut. Å andra sidan så definieras ett bad som 6 simtag eller fler. Det kanske man ändå inte hinner med i en vak innan man fryser ihjäl?
Resten av kvällen tittar vi på Karl-Bertil Jonsson, äter hemlagade praliner, smuttar portvin, dricker julmust, lyssnar på Dompan och lägger pussel.
En hel dag bara att jäsa och mysa tillsammans med min älskade, Underbara M, Världens Bästa Sambo -undrar om det ändå inte är bästa julklappen. Jo.
När frukosten är klar sätter jag igång och fixar en kombinerad morots- och kålrotslåda. Det är ska bli spännande. Det är lite svårt att smaka av för jag har ju egentligen inget begrepp om hur det egentligen ska smaka.
På med finkläder. I garderoben hittar jag en fin röd kjol i siden, tyll och med små paljetter på som jag inte använt på flera år. Nu dammas den av dagen till ära. Ett svart linne till det och voilá, julpiffad.
Någonstans här ringer vi runt till släkten för att önska god jul. Jag känner mig nöjd och glad att min mamma i alla fall inte firar ensam utan tillsammans med en vän och granne.
Så småningom blir det dags för julmiddag. Det här är ett sällsynt lyxigt julbord för mig. Massor med hemlagat. Underbara M har fixat inlagd sill, köttbullar, skinka, äppel- och purjolökssallad med valnötter, äppelmos och vörtbröd. Själv har jag bidragit med kålrotslådan och mina köttbullar (vi hade lite svårt att enas där). Sedan tillkommer några köpta saker som min gravade lax tex, och matjesill. Rotlådan är över förväntan. Kanske inte ett måste på julbordet för mig, men ändå ett kul inslag eftersom det inte enbart består av proteiner eller fett... Det är av samma anledning som jag fått hjärnsläpp och kokat brysselkål. Normalt sett så betraktar jag det som en besk och helt onödig grönsak som jag aldrig skulle köpa. Nu ligger det ändå två stycken som gisslan på tallriken. Underbara Ms sallad bidrar också till att ge middagen en lite nyttigare air.
Efter middagen jäser vi lite, tittar på sista avsnittet av SVT julkalender och tar sedan en romantisk promenad i vinterlandskapet. Än finns trädgårdar med julbelysningar vi inte har skådat. Det här är väl det enda inslaget under dagen som min coach i fickan möjligen känner sig nöjd med.
Julklappsutdelning. Min älskade Underbara M har hittat så fina julklappar! Resten av kvällen har jag nu en myspyjamas att jäsa i, "Dompans bästa" (komplett inkl vinjetten till Karl-Bertil Jonsson) att spela i stereon och en myshelg att se fram emot.
Underbara M har tydligen hittat ett ställe som lockar med bastu och bad i vak. Jag undrar lite hur det ska gå. Dels för att jag: 1. aldrig har badat i vak, dels för att jag: 2. har som tradition att när årets första utomhusbad är avverkat ska jag bada ute minst en gång i veckan tills säsongen är slut. Å andra sidan så definieras ett bad som 6 simtag eller fler. Det kanske man ändå inte hinner med i en vak innan man fryser ihjäl?
Resten av kvällen tittar vi på Karl-Bertil Jonsson, äter hemlagade praliner, smuttar portvin, dricker julmust, lyssnar på Dompan och lägger pussel.
En hel dag bara att jäsa och mysa tillsammans med min älskade, Underbara M, Världens Bästa Sambo -undrar om det ändå inte är bästa julklappen. Jo.
 |
| Kålrots-och morotslåda |
 |
| Rustad för julafton |
 |
| Julklappar till hjärtans kär |
 |
| Julens stjärna |
 |
| Underbara Ms inlagda sill |
 |
| Julpussel |
söndag 26 december 2010
Jazzens kvinnor
Här är ett programtips som jag fått av en god vän. Ett litet guldkorn visade det sig. Jazzlandet i Sveriges Radio kör en serie med namnet "Jazzens kvinnor". Det här är första programmet som sändes 21 december.
Jazzens kvinnor -Orkestrarna
Jazzens kvinnor -Orkestrarna
God Jul!
Hoppas ni har en mysig helg och vilar ut ordentligt och att julen blir just så som du vill ha den! Julen måste inte vara Kalle Anka i enorma doser och ett julbord av dignande överflöd. Det kan vara att göra mer av det man gillar och mår bra av oavsett vad det är, tycker jag. Det kan ju också innebära att göra något som någon annan gillar och mår bra av. På något lustigt sätt kan det också vara att göra sig själv en tjänst.
Energikramar!
 |
| Kallt, lyser julens stjärna på dem som inte hava något hem. /Karl-Bertil Jonsson |
fredag 24 december 2010
På mållinjen (Torsdag 2010-12-23)
Vi jobbar halv dag. Och jag jobbar hemifrån även denna. Normalt sett så tycker jag inte det är något problem, men den här dagen är Underbara M ledig och hemma. Det känns betydligt tråkigare att var kedjad framför datorn då. Motivationen är inte riktigt på topp. Med tanke på förutsättningarna tycker jag att det går hyfsat i alla fall. Dels får jag några uppgifter ur händerna och dels har jag städat och rensat bort allt onödigt från datorn innan mina 4 timmar är över. Det är inte dåligt med tanke på att jag har filer kvar sedan jag började jobba på företaget. Jag är en liten hamster. Inte nog med att jag tänker att jag själv kan ha nytta av sakerna, jag tänker att jag sparar på saker som andra kan tänkas ha nytta av också. Nu får de prylarna på mailen och filerna åker bort från datorn på en gång. Så är det "bara" mailen kvar som ska rensas, sedan kan jag starta mitt år med nyskurad dator.
Underbara M är jättehurtig och springer en mil i det vackra vintervädret. Sådana företag måste ju premieras så vid hemkomst fixar jag ett lushbad med tända ljus till min hjälte. Under tiden hinner jag dessutom slå in julklapparna. Jag gillar att lacka paket!
Faktum är att det ser väldigt mysigt ut där i badet. Så har jag ju en ny coach. Och nya dubbar till mina joggingskor. Dubbar som jag aldrig testat... Sagt och gjort. Jag drar också på mig träningskläderna för en joggingrunda. Det känns ovant, men skönt att komma ut. Så vitt jag kan se i min kalender var 30 oktober sista gången jag var ut på en joggingrunda och det var rätt glest före det med. Det känns att jag har tappat kondition, men det går att ta igen! Det är såå vackert utmed Edsviken. Det här måste jag ju göra om!
När jag kommer hem tappar jag upp ett lushbad till mig också och ligger där med en bok tills jag blir som ett russin. Det är det värt! Nu kan julen börja!
Underbara M har griljerat julskinka och lagat äppelmos så uppstigen ur badet blir jag serverad knäckemackor med julskinka, senap och äppelmos. Mums!
På kvällen knatar vi ner till centrumet för en sista(?) komplettering av kylen inför julen. Jag passar på att köpa en pusselmatta också eftersom jag fått förhandsbesked om att de tydligen är snålt med sådana i tomtens verkstad. Det där med pussel är min egen jultradition. Trots tre halvsyskon var jag ett ensambarn och julafton var en väldigt lång och ganska tråkig dag. I alla fall fram tills vi öppnade paketen och jag fick min önskade bok. Same procedure every year. Alltså ägnade jag tiden fram till dess med pusslande. Den här julen hägrar ett pussel jag köpte i Amsterdam på Van Gogh museet för många, många år sedan och jag har aldrig lagt det. Det har fortfarande plasten kvar runt kartongen.
Kvällen avslutas i soffan utan skränTV. Vi smuttar lite portvin (julklapp från Underbara Ms jobb) och njuter av Underbara Ms hemlagade praliner. Vilsamt.
Underbara M är jättehurtig och springer en mil i det vackra vintervädret. Sådana företag måste ju premieras så vid hemkomst fixar jag ett lushbad med tända ljus till min hjälte. Under tiden hinner jag dessutom slå in julklapparna. Jag gillar att lacka paket!
Faktum är att det ser väldigt mysigt ut där i badet. Så har jag ju en ny coach. Och nya dubbar till mina joggingskor. Dubbar som jag aldrig testat... Sagt och gjort. Jag drar också på mig träningskläderna för en joggingrunda. Det känns ovant, men skönt att komma ut. Så vitt jag kan se i min kalender var 30 oktober sista gången jag var ut på en joggingrunda och det var rätt glest före det med. Det känns att jag har tappat kondition, men det går att ta igen! Det är såå vackert utmed Edsviken. Det här måste jag ju göra om!
När jag kommer hem tappar jag upp ett lushbad till mig också och ligger där med en bok tills jag blir som ett russin. Det är det värt! Nu kan julen börja!
Underbara M har griljerat julskinka och lagat äppelmos så uppstigen ur badet blir jag serverad knäckemackor med julskinka, senap och äppelmos. Mums!
På kvällen knatar vi ner till centrumet för en sista(?) komplettering av kylen inför julen. Jag passar på att köpa en pusselmatta också eftersom jag fått förhandsbesked om att de tydligen är snålt med sådana i tomtens verkstad. Det där med pussel är min egen jultradition. Trots tre halvsyskon var jag ett ensambarn och julafton var en väldigt lång och ganska tråkig dag. I alla fall fram tills vi öppnade paketen och jag fick min önskade bok. Same procedure every year. Alltså ägnade jag tiden fram till dess med pusslande. Den här julen hägrar ett pussel jag köpte i Amsterdam på Van Gogh museet för många, många år sedan och jag har aldrig lagt det. Det har fortfarande plasten kvar runt kartongen.
Kvällen avslutas i soffan utan skränTV. Vi smuttar lite portvin (julklapp från Underbara Ms jobb) och njuter av Underbara Ms hemlagade praliner. Vilsamt.
Framtidstro (Onsdag 2010-12-22)
Jobbar hemifrån. Min chef har bokat ett telefonmöte med sin grupp. Det har en hyfsat anonym titel och med väldigt kort framförhållning. Igår suckade alla, men nu visar det sig att det rör sig om en omorganisation. Det skulle inte förvåna mig om jag också kommer att flyttas runt med tanke på mina arbetsuppgifter. Vem vet, det kanske kan bli ett riktigt lyft!
Så på eftermiddagen dyker den äntligen upp; min efterlängtade coach. Den sätts genast på laddning och synkronisering. Det är trevligt med en liten morot. Jag känner verkligen att axlarna och nacken håller på att stelna till av allt stressande framför skrivbordet den senaste tiden. Jag behöver röra på mig lite mer. Till kvällen blir det också en promenad i månskenet tillsammans med Underbara M för att beundra julpyntet i grannskapets trädgårdar. En riktigt, riktigt mysig avslutning på dagen!
Så på eftermiddagen dyker den äntligen upp; min efterlängtade coach. Den sätts genast på laddning och synkronisering. Det är trevligt med en liten morot. Jag känner verkligen att axlarna och nacken håller på att stelna till av allt stressande framför skrivbordet den senaste tiden. Jag behöver röra på mig lite mer. Till kvällen blir det också en promenad i månskenet tillsammans med Underbara M för att beundra julpyntet i grannskapets trädgårdar. En riktigt, riktigt mysig avslutning på dagen!
torsdag 23 december 2010
Bara två dagar kvar nu (Tisdag 2010-12-21)
Stressar som en galning på jobbet vilket resulterar i att dels får massor gjort (hurra!) och att jag dels sätter ännu ett rekord i obefintlig lunch (mindre bra). En kvarglömd grapefrukt som jag hittar på kontoret och tre pepparkakor ur en kvarglömd burk i fikarummet utgör dagens energi-intag. Jag är förvånad att jag orkar med så mycket som jag gör. I bakhuvudet mal funderingar på om kvaliteten på det utförda är lika bra, eller om jag kommer att få ångra detta. Fast faktiskt så tror jag det gick bra.
Det är inte förrän arbetsdagen är slut som det slår mig att jag totalt missat solförmörkelsen genom att gräva ner mig i jobbet så totalt. Hoppas det var mulet. Det känns ju lite surt att missa när det nu var 30 år sedan sist.
När jag kommer hem tar jag en sväng förbi Ica Maxi för att handla kålrot. Kanske, kanske, kanske det blir en rotlåda av det någon dag.
När Underbara M dimper in genom dörren är jag både trött och uppe i varv. Vi provar att laga ännu en rätt ur den nya kokboken, stekt sidfläsk och hoisinwok med nudlar. Riktigt bra!
Efter middagen är det däremot som om luften gått ur mig. Medan Underbara M är huslig och stryker julgardiner sover jag som en liten gris. Hyfsat otacksamt tänker jag. Hoppas han gillar rotlåda.
Det är inte förrän arbetsdagen är slut som det slår mig att jag totalt missat solförmörkelsen genom att gräva ner mig i jobbet så totalt. Hoppas det var mulet. Det känns ju lite surt att missa när det nu var 30 år sedan sist.
När jag kommer hem tar jag en sväng förbi Ica Maxi för att handla kålrot. Kanske, kanske, kanske det blir en rotlåda av det någon dag.
När Underbara M dimper in genom dörren är jag både trött och uppe i varv. Vi provar att laga ännu en rätt ur den nya kokboken, stekt sidfläsk och hoisinwok med nudlar. Riktigt bra!
Efter middagen är det däremot som om luften gått ur mig. Medan Underbara M är huslig och stryker julgardiner sover jag som en liten gris. Hyfsat otacksamt tänker jag. Hoppas han gillar rotlåda.
När stäket-leden blir parkeringsplats (Måndag 2010-12-20)
Dagen börjar med bilkö. Det står helt still Rotebro-Säket. Efter 40 minuter har jag lyckats ta mig fram till ett ställe där man kan göra u-svång och åka tillbaka mot Stockholm. Det är naturligtvis kö åt det hållet, men inte lika allvarligt. Ett tag överväger jag att göra ett försök att åka genom Kista för att komma till E18, men sedan får det bli till att jobba hemma. Jag skulle hur som helst bli en hel timme sen till jobbet och jag har massor att skriva så jag är inte arbetslös. Jag är synnerligen lycklig lottad som har alternativet. Så trots trafikläget, sitter jag ändå uppkopplad och på plats i tid på jobbet. Dessutom har jag lyssnat ikapp radions julkalender under kötiden.
Det är en sak som har slagit mig -tango figurerar i både Sveriges radios julkalender och i Sveriges televisions julkalender i år. Är det månne något som är på modet hos program-makarna? Det ska böjas i tid...
Efter jobbet möter jag upp Underbara M på centrumet för en botanisering på Systemet. Lite julöl ska inhandlas samt bubbel till nyår. Bubblet går ganska fort, men när vi kommer till julölen så finns det massor att välja bland. I alla fall för Underbara M som fastnar i en lång dialog med ett likaledes julölsintresserat butiksbiträde. Själv är jag tråkig och siktar in mig på Nils Oscar kalasjulöl, sedan är jag klar. Innan vi kommer loss ur butiken har min mage börjat knorra betänkligt varpå dagens middag inhandlas på den lokala kinesen på väg hem.
Snart, snart är det jul.
Det är en sak som har slagit mig -tango figurerar i både Sveriges radios julkalender och i Sveriges televisions julkalender i år. Är det månne något som är på modet hos program-makarna? Det ska böjas i tid...
Efter jobbet möter jag upp Underbara M på centrumet för en botanisering på Systemet. Lite julöl ska inhandlas samt bubbel till nyår. Bubblet går ganska fort, men när vi kommer till julölen så finns det massor att välja bland. I alla fall för Underbara M som fastnar i en lång dialog med ett likaledes julölsintresserat butiksbiträde. Själv är jag tråkig och siktar in mig på Nils Oscar kalasjulöl, sedan är jag klar. Innan vi kommer loss ur butiken har min mage börjat knorra betänkligt varpå dagens middag inhandlas på den lokala kinesen på väg hem.
Snart, snart är det jul.
onsdag 22 december 2010
Fjärde advent (Söndag 2010-12-19)
Dagen börjar med mysfrukost. Tända ljus och ett frosseri i blodapelsiner. Lite hembakt morotsbröd på det med ost (julklapp från jobbet) och marmelad. Mmmums!
Vi tittar på julkalendern. Problemen hopar sig och spänningen stiger. Under tiden syr jag i knappar på min vinterkappa. De har varit på väg att lossna länge nu, men lite björntråd ska sätta p för det.
På dagens "att göra lista" står även att jag ska fixa ny coach. Dags att bita i det sura äpplet och beställa ny ipod nano. Lika orange som förra gången, men nu en annan gravyr. Det glada "Swing it, magistern!" är denna gång utbytt mot praktiska "Jag bor hos Chatrin Svensson!". Bara sådär, utifall att, liksom.
Sedan återstår bara att bege sig ner till stan för komplettering av julklappsinköpen. På vägen passar jag på att skicka in biljetterna till SJ och brevet jag skrivit ihop. Jag känner mig lite lätt duktig, för jag drar mig ofta för att ta itu med reklamationer rent privat. Först är man på dåligt humör för att något inte fungerar, sedan finns risken att man blir på ännu sämre humör om man inte blir kompenserad.
Så småningom är julklapparna inhandlade och jag siktar in mig på lunch på Hurry Curry. Precis när jag beställt mat och lämpat av mina prylar vid bordet ringer telefonen. Mamsen. Och hon är på riktigt prathumör. Sådär så det liksom inte går att få stopp på henne. När maten kommer sitter jag fortfarande med telefonen i näven och inte ett bestick inom synhåll. Killen som kommer ut med maten ser lite lätt bekymrad ut; antagligen tänker han att maten kommer att bli kall för två sekunder senare dukar han upp servett och bestick åt mig. Normalt sett så ger jag inte driks på cafe med självbetjäning, men nu blir jag så glad över hans initiativ att jag lämnar en tjuga när jag går. Han ser i alla fall glad ut. Inte för att tjugokronor är en förmögenhet precis men lite uppskattning är det ändå.
Middagen byts ut mot yoghurt med müssli och ett berg av blodapelsinbitar. Det är ju bra att jag är galen i vissa nyttiga saker också.
Morden i Midsomer och sedan bums i säng. Bara en vecka kvar nu!
Vi tittar på julkalendern. Problemen hopar sig och spänningen stiger. Under tiden syr jag i knappar på min vinterkappa. De har varit på väg att lossna länge nu, men lite björntråd ska sätta p för det.
På dagens "att göra lista" står även att jag ska fixa ny coach. Dags att bita i det sura äpplet och beställa ny ipod nano. Lika orange som förra gången, men nu en annan gravyr. Det glada "Swing it, magistern!" är denna gång utbytt mot praktiska "Jag bor hos Chatrin Svensson!". Bara sådär, utifall att, liksom.
Sedan återstår bara att bege sig ner till stan för komplettering av julklappsinköpen. På vägen passar jag på att skicka in biljetterna till SJ och brevet jag skrivit ihop. Jag känner mig lite lätt duktig, för jag drar mig ofta för att ta itu med reklamationer rent privat. Först är man på dåligt humör för att något inte fungerar, sedan finns risken att man blir på ännu sämre humör om man inte blir kompenserad.
Så småningom är julklapparna inhandlade och jag siktar in mig på lunch på Hurry Curry. Precis när jag beställt mat och lämpat av mina prylar vid bordet ringer telefonen. Mamsen. Och hon är på riktigt prathumör. Sådär så det liksom inte går att få stopp på henne. När maten kommer sitter jag fortfarande med telefonen i näven och inte ett bestick inom synhåll. Killen som kommer ut med maten ser lite lätt bekymrad ut; antagligen tänker han att maten kommer att bli kall för två sekunder senare dukar han upp servett och bestick åt mig. Normalt sett så ger jag inte driks på cafe med självbetjäning, men nu blir jag så glad över hans initiativ att jag lämnar en tjuga när jag går. Han ser i alla fall glad ut. Inte för att tjugokronor är en förmögenhet precis men lite uppskattning är det ändå.
Middagen byts ut mot yoghurt med müssli och ett berg av blodapelsinbitar. Det är ju bra att jag är galen i vissa nyttiga saker också.
Morden i Midsomer och sedan bums i säng. Bara en vecka kvar nu!
SJ är fantastiskt, eller nåt
-kundtjanst@sj.se till Chatrin
"Tack för att du har kontaktat oss.
Vi beklagar uppriktigt de problem som uppstått. Eftersom det är vår Kundtjänst som hanterar alla reklamationer i första hand, har jag meddelat dem om ditt ärende. De kommer att se över ditt ärende och återkommer till dig så snart som möjligt.
Med vänliga hälsningar
NN
Enligt uppdrag av
Thomas Kjellgren - SJ Kundombudsman"
-Men mailet kommer ju från kundtjänsten?
-kundtjanst@sj.se till Chatrin
"Tack för att du har kontaktat oss.
För att vi ska kunna ta hand om ditt ärende behöver du inkomma med ditt bokningsnummer eller biljett.
När du skickar in kompletteringen är det viktigt att ärendenumret 1-xxxxx finns med i brevet.
Du skickar dina handlingar till:
SJ AB Kundbrev
Box 1028
831 29 ÖSTERSUND
Med vänliga hälsningar
SJ AB
SJ AB
NN"
-Chatrin skickar in biljetter enligt anvisning samt ett följebrev med beskrivning av alla problem kring bokningen samt krav på återbetalning av den oanvända biljetten.
-kundtjanst@sj.se till Chatrin
"Tack för att du har kontaktat oss.
Det finns tyvärr ingen möjlighet att boka om biljetten här.
Biljetten kan ombokas både på vår hemsida eller via vårt contact center nr: 0771 75 75 75.
Med vänliga hälsningarSJ AB
NN"
-Chatrin till kundtjanst@sj.se
Jag vet inte hur er reklamationshantering fungerar, men jag har skickat in mina biljetter till er (enligt tidigare instruktion från er) och förväntar mig att ni kompenserar mig för biljetten som bokats av i tid och inte använts.
Självklart är det inte aktuellt att boka om biljetten nu -min resa var i oktober. Min sambo fick ordna en ny biljett på distans från annan ort.
/Chatrin"
-kundtjanst@sj.se till Chatrin
"Tack för att du har kontaktat oss.
Vi beklagar den försening som uppstod i samband med resan .
Beroende på hur stor förseningen är ersätts du enligt följande:
- 60 - 119 minuter ersätts med 25 %
- Mer än 120 minuter ersätts med 50 %
Enligt vår restidsgaranti återbetalar vi 865 kronor för beställningsnummer AHQXXXXXXXX. Ersättningen beräknas på SJ-delen av biljettpriset och omfattar inte eventuell resplusdel.
Ersättningen kommer att betalas ut till dig på en kostnadsfri utbetalningsavi.
Med vänliga hälsningarSJ AB
NN"
NN"
-Försening? Procentsats? Jag har inte en aning om vad de menar, men jag verkar få alla mina pengar i alla fall...
måndag 20 december 2010
Längtan
 |
| Då Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Nu Foto: Chatrin Svensson |
När man sitter och tittar ut över snön och måhända känner sig lite frusen, kanske det smyger sig in en viss längtan efter varmare tider. Månne tröstar det då att både Folkets hus i Hallunda och Ladan i Skultuna redan har lagt ut sina dansprogram för våren och sommaren 2011. Tidiga vårtecken!
Folkets hus i Hallunda
Lagårn i Skultuna
"Hågelby" som väcker så härliga sommarminnen med sin dansbana, kan man besöka även på vintern. Jag rekommenderar Cafe Anna Giertz året runt. Man kommer långt med en stor, varm kopp te.
Cafe Anna Giertz
Nä, nu ska jag ut och mysa i snön!
söndag 19 december 2010
Livsandarna vaknar (Lördag 2010-12-18)
Känner mig hyfsat pigg! Inga konstiga feberdrömmar i natt.
Idag är det meningen att jag ska springa runt på stan och shoppa julklappar. Jag har startat senare något år, men det är skönt om man slipper vara heldesperat. Helst vill jag ha någon kul ide på lager, men så är inte fallet denna gång. Jag räknar med att både lördag och söndag går åt. Inspirationstitt idag och sedan inköp imorgon. Mamsens julklapp är inte så lätt att komma på. Hon har sagt bort hemtjänsten för att hon tycker den är onödig. Jag får däremot inte skicka en julklapp som måste hämtas ut på affären för dit orkar hon inte själv... Något som går ner genom brevlådan alltså om jag inte ska ordna budbil.
Innan jag kommer mig ner på stan har jag hunnit städa köket, köra och tömma diskmaskinen och städa sovrummet. Allt är roligare än att bege sig ner på stan utan inspiration. Till sist kommer jag mig iväg. Städambitionerna tar stopp när jag fyllt tvättmaskinen och upptäcker att tvättmedlet är slut.
På pendeltågsstationen försöker en kille sno min SL-remsa. Eller snarare han snor den, medan jag hjälper en mamma med barnvagn som har problem att komma genom spärren. Han blir dock upptäckt av killen i biljettluckan. Utskälld av killen i luckan och uttittad av alla resenärer lämnar han motvilligt och storflinande tillbaka min remsa. Min julanda är INTE på topp. Killen i biljettluckan skulle jag dock gärna ge en kram.
Jag möter upp Underbara M på Designtorget. Det är en favoritaffär för min del. Man kan hitta många fina kluriga saker där (och en hel del onödig design också för den delen). Efter en snabbtitt tar vi oss till Vetekatten för en stärkande fika. Det är naturligtvis fullt med folk, men genom en osannolik tur så lyckas vi få ett ledigt bord. Jag känner hur julandan börjar återvända. Efter en leverpastejmacka, en saffrans-leo-bulle, en klenätt och en stoor kopp vetekattens te är jag bättre rustad för ett par timmars frustration på stan. Vi delar på oss för att julshoppa på varsitt håll.
När jag har vägarna förbi NK passar jag på att kolla in julskyltningen noga. Inte för att den är så uppseende väckande kul i år, för det är den inte, men för att DN har skrivit om möss som tydligen flyttat in bland mjukdjuren. Inte en endaste riktig mus får jag se. Besvikelse. Möjligen har Anticimex, som NK anlitat, hunnit ta kål på dem redan. (Inte så juligt precis.)
Några julklappar lyckas jag fixa. Duktigt! Däribland en till mig själv. En kokbok med titeln "Vansinnigt gott" av Kristina Eriksson, med enkla och kul recept som inte kräver så många ingredienser.
Flera timmar senare möts vi upp igen på Åhlens och beger oss hemåt. Nu trötta i fötterna. Vi passar på att ögna igenom kokboken på pendeltåget och väljer ut två recept som vi sedan handlar ingredienser till på centrumet. Jag passar på att bunkra upp med två nät blodapelsiner också. Blodapelsiner är verkligen vansinnigt gott och de har en strykande åtgång hemma.
Middagsstök. Receptet vi testade blev riktigt gott! Det är roligt att kunna prova nya smaker utan att behöva fylla kylen med saker som aldrig används annars.
För egen del är jag rätt trött efter en hel dags promenerande. Vilken snabbstart efter förkylningen! Resten av kvällen spenderar jag med att surfa bloggar, kolla upp ett par julklappsideer, leta efter recept på rotlådor och titta på film. Underbara M som har mer energi över gör julgodis. Jag ställer naturligtvis upp och provsmakar både chokladdoppade marsipankulor med rom-marinerade aprikoser samt chokladtryfflar...
Vi får väl se om det blir något av med rotlådan. Mamsen är från Finland, så hemma hade vi alltid rotlåda till jul. Jag åt dock aldrig av den. Rotsaker var liksom inte min grej när jag var yngre. Nu tror jag att jag kanske skulle uppskatta det. Mamsen säger sig inte ha något recept så följdaktligen har jag surfat runt på nätet efter inspiration. (Där av den nya länken till "Häxans mat".)
Idag är det meningen att jag ska springa runt på stan och shoppa julklappar. Jag har startat senare något år, men det är skönt om man slipper vara heldesperat. Helst vill jag ha någon kul ide på lager, men så är inte fallet denna gång. Jag räknar med att både lördag och söndag går åt. Inspirationstitt idag och sedan inköp imorgon. Mamsens julklapp är inte så lätt att komma på. Hon har sagt bort hemtjänsten för att hon tycker den är onödig. Jag får däremot inte skicka en julklapp som måste hämtas ut på affären för dit orkar hon inte själv... Något som går ner genom brevlådan alltså om jag inte ska ordna budbil.
Innan jag kommer mig ner på stan har jag hunnit städa köket, köra och tömma diskmaskinen och städa sovrummet. Allt är roligare än att bege sig ner på stan utan inspiration. Till sist kommer jag mig iväg. Städambitionerna tar stopp när jag fyllt tvättmaskinen och upptäcker att tvättmedlet är slut.
På pendeltågsstationen försöker en kille sno min SL-remsa. Eller snarare han snor den, medan jag hjälper en mamma med barnvagn som har problem att komma genom spärren. Han blir dock upptäckt av killen i biljettluckan. Utskälld av killen i luckan och uttittad av alla resenärer lämnar han motvilligt och storflinande tillbaka min remsa. Min julanda är INTE på topp. Killen i biljettluckan skulle jag dock gärna ge en kram.
Jag möter upp Underbara M på Designtorget. Det är en favoritaffär för min del. Man kan hitta många fina kluriga saker där (och en hel del onödig design också för den delen). Efter en snabbtitt tar vi oss till Vetekatten för en stärkande fika. Det är naturligtvis fullt med folk, men genom en osannolik tur så lyckas vi få ett ledigt bord. Jag känner hur julandan börjar återvända. Efter en leverpastejmacka, en saffrans-leo-bulle, en klenätt och en stoor kopp vetekattens te är jag bättre rustad för ett par timmars frustration på stan. Vi delar på oss för att julshoppa på varsitt håll.
När jag har vägarna förbi NK passar jag på att kolla in julskyltningen noga. Inte för att den är så uppseende väckande kul i år, för det är den inte, men för att DN har skrivit om möss som tydligen flyttat in bland mjukdjuren. Inte en endaste riktig mus får jag se. Besvikelse. Möjligen har Anticimex, som NK anlitat, hunnit ta kål på dem redan. (Inte så juligt precis.)
Några julklappar lyckas jag fixa. Duktigt! Däribland en till mig själv. En kokbok med titeln "Vansinnigt gott" av Kristina Eriksson, med enkla och kul recept som inte kräver så många ingredienser.
Flera timmar senare möts vi upp igen på Åhlens och beger oss hemåt. Nu trötta i fötterna. Vi passar på att ögna igenom kokboken på pendeltåget och väljer ut två recept som vi sedan handlar ingredienser till på centrumet. Jag passar på att bunkra upp med två nät blodapelsiner också. Blodapelsiner är verkligen vansinnigt gott och de har en strykande åtgång hemma.
Middagsstök. Receptet vi testade blev riktigt gott! Det är roligt att kunna prova nya smaker utan att behöva fylla kylen med saker som aldrig används annars.
För egen del är jag rätt trött efter en hel dags promenerande. Vilken snabbstart efter förkylningen! Resten av kvällen spenderar jag med att surfa bloggar, kolla upp ett par julklappsideer, leta efter recept på rotlådor och titta på film. Underbara M som har mer energi över gör julgodis. Jag ställer naturligtvis upp och provsmakar både chokladdoppade marsipankulor med rom-marinerade aprikoser samt chokladtryfflar...
Vi får väl se om det blir något av med rotlådan. Mamsen är från Finland, så hemma hade vi alltid rotlåda till jul. Jag åt dock aldrig av den. Rotsaker var liksom inte min grej när jag var yngre. Nu tror jag att jag kanske skulle uppskatta det. Mamsen säger sig inte ha något recept så följdaktligen har jag surfat runt på nätet efter inspiration. (Där av den nya länken till "Häxans mat".)
 |
| "Vansinnigt gott!" av Kristina Eriksson |
lördag 18 december 2010
SJ, SJ, gamle vän (Fredag 2010-12-17)
Inatt har jag sprungit runt på ett hotell. Utan Underbara M. Hotellet var utrustat med en butik ala tråk-Lidl och, lustigt nog, laborationssalar avgränsade med betongglas. Lägg till en känsla av finlandsfärja på vissa våningsplan och lite slottskänsla på andra. Nämen, det börjar ju nästan kännas normalt...
Nu har jag till slut tagit upp kampen mot SJ om mina tågbiljetter i samband med mamsens hjärtoperation i oktober. Jag tror det är ett friskhetstecken. Jag tänker inte redovisa alla tröttsamma detaljer i samband med att jag försökte senarelägga min återresa. Kort sagt så visade det sig, trots alla möjligheter som SJ erbjuder, inte gå att kontakta dem på något vis. SJ har ingen biljettkassa i Umeå. Kundtjänsten hade ändlösa telefonköer och kopplade ner mig så fort jag var framme. Websidan la av, antagligen till följd av överbelastning. Allt detta var naturligtvis i samband med att SJ tog in massor med vagnar för översyn av hjulen. Det slutade i alla fall med en extra kostnad på drygt 800 kronor för mig. (I tillägg till den ändlösa tid jag spenderade på detta så var det naturligtvis så att mobiltelefoner och mobilt internet inte var tillåten på thoraxkliniken eftersom man är rädd att den kan störa ut övervakningsutrustningen.)
Appro på SJ så vill jag passa på att tipsa om det här eminenta texten om logik:http://blogg.aftonbladet.se/marialindvall/2010/12/fack-off
I övrigt en ganska händelselös dag. Tittade ikapp SVT julkalender på egen hand. Underbara M hade bråttom till jobbet. Han skulle på julfest till kvällen. Själv var jag grymt sugen på att anse mig frisk och gå på dans, eller lura ut en kompis på stan, men mitt bättre jag drog i tyglarna och jag spenderade ännu en stillsam kväll hemma i sällskap med diverse engelska deckare på TV. Imorgon ska jag julshoppa på stan som resten av alla stockholmare så då MÅSTE jag vara frisk.
Nu har jag till slut tagit upp kampen mot SJ om mina tågbiljetter i samband med mamsens hjärtoperation i oktober. Jag tror det är ett friskhetstecken. Jag tänker inte redovisa alla tröttsamma detaljer i samband med att jag försökte senarelägga min återresa. Kort sagt så visade det sig, trots alla möjligheter som SJ erbjuder, inte gå att kontakta dem på något vis. SJ har ingen biljettkassa i Umeå. Kundtjänsten hade ändlösa telefonköer och kopplade ner mig så fort jag var framme. Websidan la av, antagligen till följd av överbelastning. Allt detta var naturligtvis i samband med att SJ tog in massor med vagnar för översyn av hjulen. Det slutade i alla fall med en extra kostnad på drygt 800 kronor för mig. (I tillägg till den ändlösa tid jag spenderade på detta så var det naturligtvis så att mobiltelefoner och mobilt internet inte var tillåten på thoraxkliniken eftersom man är rädd att den kan störa ut övervakningsutrustningen.)
Appro på SJ så vill jag passa på att tipsa om det här eminenta texten om logik:http://blogg.aftonbladet.se/marialindvall/2010/12/fack-off
I övrigt en ganska händelselös dag. Tittade ikapp SVT julkalender på egen hand. Underbara M hade bråttom till jobbet. Han skulle på julfest till kvällen. Själv var jag grymt sugen på att anse mig frisk och gå på dans, eller lura ut en kompis på stan, men mitt bättre jag drog i tyglarna och jag spenderade ännu en stillsam kväll hemma i sällskap med diverse engelska deckare på TV. Imorgon ska jag julshoppa på stan som resten av alla stockholmare så då MÅSTE jag vara frisk.
fredag 17 december 2010
På besök hos maffian (Torsdag 2010-12-16)
Värsta maffiabossen heter Radovan och har en kåk i lilla Hudik. Det visste ni kanske inte? Det vet jag för jag har en mapp full med hans visitkort - i A4-storlek. På ena sidan har han sina kontaktuppgifter. På den andra står det en massa sifferkombinationer i pytte-text. Det är alla konton som hans pengar rinner igenom för att polisen inte ska kunna spåra dem. Det kan tyckas vara en udda uppgift på ett visitkort. Ännu konstigare är det kanske att jag har en hel bunt av dessa. Jobbar jag på tryckeriet?
Jag vet inte riktigt vilket ärende vi har, jag och Underbara M, där vi pulsar oss igenom den ena snötäckta trädgården efter den andra. Vi vet att vi har kommit rätt när vi öppnar en trädgårdsgrind och en sprängladdning detonerar. Underbara M blir jättearg. Han skäller på killarna i gröna kläder med k-pistar som kommer rusande. De bedyrar dyrt och heligt att de visst inte har monterat någon snubbeltråd med utlösare till grinden.
Vi blir visade in i villan. I väntrummet sitter min kollega C och väntar på sin tur. Han ser glad ut. Vi seglar rakt förbi och vandrar igenom rum efter rum. Till slut är vi framme. Det här rummet ser ut som en exakt kopia av min mammas vardagsrum. Jag tänker att det är en diskret och effektiv psykologi att inreda så. Det är liksom "vi vet var din mamma bor" utan att säga det. Underbara M märker ingenting.
Vaknar svettig igen. Jag trodde förkylningen skulle ge med sig?
Jag börjar längta till våren. Med åtta dagar kvar till julafton är jag less på förväntningar och julklappsbryderier. Jag börjar tro att min perfekta jul är att läsa böcker dagarna i ända, äta färdig-gravad lax med färdig gravlaxås från affären och vräka i mig "vardagspraliner" ur en Paradisask. Jag kan tänka mig att koka potatisen, möjligen värma färdig glögg och ta en liten promenad då och då, kanske.
Eller så borde man ta in på pensionat över julen så allt redan är fixat. Fast då måste man kanske vara liite social?
Eller så är det förkylningen som pratar?
Dagens underhållning är att jag har läst ut "Underbar och älskad av alla (-och på jobbet går det också bra)" av Martina Haag. Faktiskt kul. Och lite så där obehaglig som när man vet att det kommer att gå åt skogen på ett pinsamt sätt redan från början. Just nu skulle jag önska mig lite jävlar anamma av huvudpersonen, å andra sidan verkar hennes jävlar anamma komma tillsammans med stor brist på självinsikt och ett minimum av moraliska överväganden.
"Smärtbäraren" av Åsa Nilsonne är nästa projekt. Den olästa bokhögen minskar i hyllan.
Dagens bedrifter är att jag fixat middag till Underbara M som kom hem från jobbet i form av urvriden disktrasa, samt plockat ur diskmaskinen. Sedan var jag helt slut och sov mig igenom kvällen framför TVn.
Jag vet inte riktigt vilket ärende vi har, jag och Underbara M, där vi pulsar oss igenom den ena snötäckta trädgården efter den andra. Vi vet att vi har kommit rätt när vi öppnar en trädgårdsgrind och en sprängladdning detonerar. Underbara M blir jättearg. Han skäller på killarna i gröna kläder med k-pistar som kommer rusande. De bedyrar dyrt och heligt att de visst inte har monterat någon snubbeltråd med utlösare till grinden.
Vi blir visade in i villan. I väntrummet sitter min kollega C och väntar på sin tur. Han ser glad ut. Vi seglar rakt förbi och vandrar igenom rum efter rum. Till slut är vi framme. Det här rummet ser ut som en exakt kopia av min mammas vardagsrum. Jag tänker att det är en diskret och effektiv psykologi att inreda så. Det är liksom "vi vet var din mamma bor" utan att säga det. Underbara M märker ingenting.
Vaknar svettig igen. Jag trodde förkylningen skulle ge med sig?
Jag börjar längta till våren. Med åtta dagar kvar till julafton är jag less på förväntningar och julklappsbryderier. Jag börjar tro att min perfekta jul är att läsa böcker dagarna i ända, äta färdig-gravad lax med färdig gravlaxås från affären och vräka i mig "vardagspraliner" ur en Paradisask. Jag kan tänka mig att koka potatisen, möjligen värma färdig glögg och ta en liten promenad då och då, kanske.
Eller så borde man ta in på pensionat över julen så allt redan är fixat. Fast då måste man kanske vara liite social?
Eller så är det förkylningen som pratar?
Dagens underhållning är att jag har läst ut "Underbar och älskad av alla (-och på jobbet går det också bra)" av Martina Haag. Faktiskt kul. Och lite så där obehaglig som när man vet att det kommer att gå åt skogen på ett pinsamt sätt redan från början. Just nu skulle jag önska mig lite jävlar anamma av huvudpersonen, å andra sidan verkar hennes jävlar anamma komma tillsammans med stor brist på självinsikt och ett minimum av moraliska överväganden.
"Smärtbäraren" av Åsa Nilsonne är nästa projekt. Den olästa bokhögen minskar i hyllan.
Dagens bedrifter är att jag fixat middag till Underbara M som kom hem från jobbet i form av urvriden disktrasa, samt plockat ur diskmaskinen. Sedan var jag helt slut och sov mig igenom kvällen framför TVn.
torsdag 16 december 2010
Rapport från soffan (Onsdag 2010-12-15)
Jag och Underbara M springer längs den snötäckta vägen i mörkret ute i skogen. Efter oss har vi ett par synbart normala men ohyggligt läskiga människor från ett litet samhälle mitt i ingenting. De syns inte, men jag vet att de är där. Någonstans på vägen har vi tappat bort våra klubbkompisar. Vem kunde veta att vår fjällsemester kunde ta en sådan vändning? Underbara M springer i sina tofflor. Jag har nämligen fått för mig att de kan spåra oss annars. Vi är rejält svettiga.
Feberdrömmar är INTE kul.
Dagens göromål: Kollat på gårdagens julkalender på SVTPlay, liten portion janssons till frukost, sovit, svarat på ett samtal från jobbet, löst korsord, sovit, uppdaterat blogg, ätit rån med ost till lunch, tittat på Hem till gården, sovit, löst mera korsord, läst Må Bra-tidningen (ja visst är det ironiskt att man ska bli sjuk för att "ha tid" att göra det), sovit, fyllt på med ipren, tagit ett härligt blått lushbad, lagat middag, skrivit klart julkorten, sovit...
Feberdrömmar är INTE kul.
Dagens göromål: Kollat på gårdagens julkalender på SVTPlay, liten portion janssons till frukost, sovit, svarat på ett samtal från jobbet, löst korsord, sovit, uppdaterat blogg, ätit rån med ost till lunch, tittat på Hem till gården, sovit, löst mera korsord, läst Må Bra-tidningen (ja visst är det ironiskt att man ska bli sjuk för att "ha tid" att göra det), sovit, fyllt på med ipren, tagit ett härligt blått lushbad, lagat middag, skrivit klart julkorten, sovit...
Ipren, Diana Krall i stereon, lushbad och en bok ("Underbar och älskad av alla" av Martina Haag) -kan det vara lösningen på förkylningen?
onsdag 15 december 2010
Ny diet? (Tisdag 2010-12-14)
Superstressig dag. En kollega som fått ett delresultat av mig under dagen kommer plötsligt tillbaka och behöver hela jobbet gjort på studs istället för på den utsatta deadlinen på torsdag. Törs vi gissa på någon sorts domino-effekt? Nu ska det också klämmas in i dagens redan späckade schema.
Inga pauser och inte ens lunch hinner jag med. Istället blir dagens födointag en medhavd blodapelsin samt överblivna 7 praliner ur en paradisask på den obligatoriska APTn. Jag gillar pralinerna med sprit i så det brukar inte vara så svårt att få det jag vill ha ur asken. Trillingnöten får jag kämpa lite mer för. Trots det så tror jag inte jag prickar så mycket av kostcirkeln.
Jag piggar upp mig själv med radions julkalender i bilen på väg hem. Jag är glad att jag ställt in dansträningen ikväll. Jag börjar känna mig frusen, skakig och trött.
Hemma fixar jag snabbmat på färska pastaknyten och riven parmesanost. Det smakar gudomligt!
Någon timme senare är förkylningen ett faktum. Inte ens en mysfika med hembakade lussekatter och te rår på den. Jag hoppas ändå att den ska ge med sig till imorgon. Underverk händer väl nästan jämt?
Inga pauser och inte ens lunch hinner jag med. Istället blir dagens födointag en medhavd blodapelsin samt överblivna 7 praliner ur en paradisask på den obligatoriska APTn. Jag gillar pralinerna med sprit i så det brukar inte vara så svårt att få det jag vill ha ur asken. Trillingnöten får jag kämpa lite mer för. Trots det så tror jag inte jag prickar så mycket av kostcirkeln.
Jag piggar upp mig själv med radions julkalender i bilen på väg hem. Jag är glad att jag ställt in dansträningen ikväll. Jag börjar känna mig frusen, skakig och trött.
Hemma fixar jag snabbmat på färska pastaknyten och riven parmesanost. Det smakar gudomligt!
Någon timme senare är förkylningen ett faktum. Inte ens en mysfika med hembakade lussekatter och te rår på den. Jag hoppas ändå att den ska ge med sig till imorgon. Underverk händer väl nästan jämt?
Lucia (Måndag 2010-12-13)
Vi kollar på julkalender och luciamorgon till frukosten. En lussebulle slinker också ned. Mys! Det känns som en bra start på dagen! Jag brukar ta ledigt på lucia och ägna dagen åt julklappsshopping. I år jobbar jag. Jag har inte så många lediga dagar kvar att ta ut eftersom det gick åt en hel del extra när min mamma opererades. Dessutom har jag inte tid att vara ledig så det är kanske lika bra.
Jag är inte riktigt så tidig på jobbet som jag tänkt för det tar en evighet att skrapa bilen, men hyfsat. Jag får börja ställa in den i garaget i fortsättningen.
Normalt sett brukar jag lyssna på musik eller radions julkalender på väg till jobbet, men idag härskar tystnaden i bilen. Det är vilsamt.
Nu får vi ta igen det som missades när vi hade brandövning. Trots det, och lite omstuvningar i planeringen, är jag riktigt nöjd med dagens insats när jag åker hemåt. En effektiv dag. Det räcker ändå inte långt. Det är väldigt många punkter kvar på min lista och julen är snart här.
Kvällen ägnas åt ett pass afro på SATS. Det går lite bättre den här gången. När vi ska göra sekvensen själva upptäcker jag att jag är en av få som kan hålla takten själv. Kanske inte så lätt när det är ovana rytmer. Bara för det, så är det här tydligen sista passet innan nästa termin. Under julen ersätts det med Zumba. Kanske ska ta och prova det också?
Hemma möts jag av en flitig, men trött Underbar M. Han har joggat hem från jobbet och står nu och fixar Janssons frestelse. Dessvärre visade det sig att ansjovisen vi köpte tydligen inte var filead. Vi tänker inte göra om det misstaget nästa jul. Vilket pill!
Som vickning serveras i alla fall en jättegod Janssons frestelse. Himla duktig min Underbara M är!
Jag är inte riktigt så tidig på jobbet som jag tänkt för det tar en evighet att skrapa bilen, men hyfsat. Jag får börja ställa in den i garaget i fortsättningen.
Normalt sett brukar jag lyssna på musik eller radions julkalender på väg till jobbet, men idag härskar tystnaden i bilen. Det är vilsamt.
Nu får vi ta igen det som missades när vi hade brandövning. Trots det, och lite omstuvningar i planeringen, är jag riktigt nöjd med dagens insats när jag åker hemåt. En effektiv dag. Det räcker ändå inte långt. Det är väldigt många punkter kvar på min lista och julen är snart här.
Kvällen ägnas åt ett pass afro på SATS. Det går lite bättre den här gången. När vi ska göra sekvensen själva upptäcker jag att jag är en av få som kan hålla takten själv. Kanske inte så lätt när det är ovana rytmer. Bara för det, så är det här tydligen sista passet innan nästa termin. Under julen ersätts det med Zumba. Kanske ska ta och prova det också?
Hemma möts jag av en flitig, men trött Underbar M. Han har joggat hem från jobbet och står nu och fixar Janssons frestelse. Dessvärre visade det sig att ansjovisen vi köpte tydligen inte var filead. Vi tänker inte göra om det misstaget nästa jul. Vilket pill!
Som vickning serveras i alla fall en jättegod Janssons frestelse. Himla duktig min Underbara M är!
Duktigheter (Söndag 2010-12-12)
Lååång sovmorgon! Äntligen! Livslustarna vädrar morgonsol.
Ikväll är vi egentligen bjudna på Bastardparty till ära av pytte-M vars föräldrar inte är med i Svenska kyrkan. Jag antar att detta är istället för dop? Det är ytterligare en festlighet jag sett fram emot, men vis av gårdagens förlamande trötthet bokar jag av det. Man kan bli utmattad av alla roligheter också.
Resten av dagen förflyter dock enligt plan. Underbara M och jag storhandlar inför julen på ICA Maxi. Det ska tydligen läggas in sill och gräddas Janssons i veckan. Jag erkänner att jag själv brukar köpa sådant färdigt. Underbara M har en lite högre ambitionsnivå.
Till kvällen vaknar min pyssliga sida och jag gör ett försök med Knäckbräck i micron. Ett recept från Ernst jul. Underbara M som inte vill vara sämre bakar müsslibröd. Frysen börjar bli full nu...
Ikväll är vi egentligen bjudna på Bastardparty till ära av pytte-M vars föräldrar inte är med i Svenska kyrkan. Jag antar att detta är istället för dop? Det är ytterligare en festlighet jag sett fram emot, men vis av gårdagens förlamande trötthet bokar jag av det. Man kan bli utmattad av alla roligheter också.
Resten av dagen förflyter dock enligt plan. Underbara M och jag storhandlar inför julen på ICA Maxi. Det ska tydligen läggas in sill och gräddas Janssons i veckan. Jag erkänner att jag själv brukar köpa sådant färdigt. Underbara M har en lite högre ambitionsnivå.
Till kvällen vaknar min pyssliga sida och jag gör ett försök med Knäckbräck i micron. Ett recept från Ernst jul. Underbara M som inte vill vara sämre bakar müsslibröd. Frysen börjar bli full nu...
Glittrande jubileum (Lördag 2010-12-11)
Endast tomten är vaken, och Chatrin. Är det någon naturlag på att jag ska vakna i ottan när jag behöver sova som bäst?
Det här är dagen jag inser att jag måste dra ner på takten. Välja bort det som går. När jag ska iväg till SATS är kortet borta igen och jag stressad och sen. Det känns som en katastrof och plötsligt orkar jag ingenting. Klart det inte är en katastrof på riktigt. Jag bara överreagerar för att jag sovit för lite och stressat för mycket på sistone. Det känns som om jag blivit överkörd av en asfaltsmaskin, sprungit ett maraton, festat i tio dygn... Istället för ett pass på SATS, som jag nog egentligen behöver för att bli av med all frustration -fast kanske inte just idag, kryper jag ner i sängen igen. Jag sover som medvetslös i ett par timmar och sedan känns det något bättre. Inte pigg, men något mindre trött.
När jag vaknar igen bestämmer jag mig för att ta tag i en sak som jag tänkt på. Fixa några väskor för mitt tränande. Det är ett himla packande fram och tillbaka i kassar eftersom jag bara har en ryggsäck och den används för jobbet just nu. Följdaktligen hittar jag aldrig mina prylar. Det går säkert åt massor av tid till att packa upp och packa om, leta efter lås, nessecär, medlemskort, entreband, vattenflaskor... i onödan.
Två nya väskor fixade på centrumet. Nu kan SATS-träningen få en egen och simträningen också. Bara dansskorna som också borde få en given väska nu.
Ikväll är det Nackswingets kombinerade 20-års-jubileum och julfest på Soliden. En festlighet jag sett fram emot länge! Arrangörerna i min älskade klubb brukar vara riktigt duktiga på att ordna saker oavsett om det är fester eller tävlingar. Så även denna gång. Inte ens det faktum att jag egentligen är för trött kan sänka kvällen.
När vi står i entrékön utanför, på tok för tunnt klädda och snön knarrande under fötterna är stämningen på topp. Det är bara röda mattan som fattas, annars är vi som kändisar när pressfotograferna L och T fotar alla allt eftersom de gör entre in i festlokalen. Vackert dukade bord för 400 personer. Och en stjärnhimmel. Tjusigt!
Vi får roligt sällskap vid bordet. Maten är riktigt god. Underhållningen är perfekt och snart öppnar dansgolvet och spelborden (coronne och hockey). Vad kan man mer begära av en festkväll? Inte mycket. Bäst av allt är nog ett väldigt underhållande tal av en före detta ordförande ala Parlamentet. Stackars C som nog förberett sitt tal riktigt rigoröst är ändå oförberedd när "tips från coachen" dyker upp på stora skärmar. "Tala långsammare", "Nä, fortare är nog bättre", "Använd gnällig dialekt", "Bli onödigt privat"... Vi skrattar så tårarna rinner.
Fram på småtimmarna vacklar vi ut nöjda och trötta i fötterna. En riktig glitterfest är till ända!
Det här är dagen jag inser att jag måste dra ner på takten. Välja bort det som går. När jag ska iväg till SATS är kortet borta igen och jag stressad och sen. Det känns som en katastrof och plötsligt orkar jag ingenting. Klart det inte är en katastrof på riktigt. Jag bara överreagerar för att jag sovit för lite och stressat för mycket på sistone. Det känns som om jag blivit överkörd av en asfaltsmaskin, sprungit ett maraton, festat i tio dygn... Istället för ett pass på SATS, som jag nog egentligen behöver för att bli av med all frustration -fast kanske inte just idag, kryper jag ner i sängen igen. Jag sover som medvetslös i ett par timmar och sedan känns det något bättre. Inte pigg, men något mindre trött.
När jag vaknar igen bestämmer jag mig för att ta tag i en sak som jag tänkt på. Fixa några väskor för mitt tränande. Det är ett himla packande fram och tillbaka i kassar eftersom jag bara har en ryggsäck och den används för jobbet just nu. Följdaktligen hittar jag aldrig mina prylar. Det går säkert åt massor av tid till att packa upp och packa om, leta efter lås, nessecär, medlemskort, entreband, vattenflaskor... i onödan.
Två nya väskor fixade på centrumet. Nu kan SATS-träningen få en egen och simträningen också. Bara dansskorna som också borde få en given väska nu.
Ikväll är det Nackswingets kombinerade 20-års-jubileum och julfest på Soliden. En festlighet jag sett fram emot länge! Arrangörerna i min älskade klubb brukar vara riktigt duktiga på att ordna saker oavsett om det är fester eller tävlingar. Så även denna gång. Inte ens det faktum att jag egentligen är för trött kan sänka kvällen.
När vi står i entrékön utanför, på tok för tunnt klädda och snön knarrande under fötterna är stämningen på topp. Det är bara röda mattan som fattas, annars är vi som kändisar när pressfotograferna L och T fotar alla allt eftersom de gör entre in i festlokalen. Vackert dukade bord för 400 personer. Och en stjärnhimmel. Tjusigt!
Vi får roligt sällskap vid bordet. Maten är riktigt god. Underhållningen är perfekt och snart öppnar dansgolvet och spelborden (coronne och hockey). Vad kan man mer begära av en festkväll? Inte mycket. Bäst av allt är nog ett väldigt underhållande tal av en före detta ordförande ala Parlamentet. Stackars C som nog förberett sitt tal riktigt rigoröst är ändå oförberedd när "tips från coachen" dyker upp på stora skärmar. "Tala långsammare", "Nä, fortare är nog bättre", "Använd gnällig dialekt", "Bli onödigt privat"... Vi skrattar så tårarna rinner.
Fram på småtimmarna vacklar vi ut nöjda och trötta i fötterna. En riktig glitterfest är till ända!
 |
| Utsikt från Soliden Foto: Chatrin Svensson |
lördag 11 december 2010
Julfest (Fredag 2010-12-10)
Dagen börjar med att jag blir försenad till jobbet (jippie!), helt i onödan ska det visa sig (jippie igen!). Jag jobbar febrilt med att plocka fram musik och lite annan utrustning till ett uppdrag jag och en kollega fått av sitechefen när vi fyllde år. Normalt sett får man presenter, men vi fick ett presentkort och ett uppdrag. Just nu funderar jag på om det är värt pengarna. Jag fyller ju år i april så uppdraget det är kraftigt fördröjt och har blivit omplanerat minst 5 ggr. Nu är det alltså tänkt att vi ska vara kvällens underhållning på julfesten. Och jag borde ha fixat det här igår, men vi var ju inte hemma förrän halv tolv från träningen.
Sålunda är jag nu sen och inte ens glada julsånger i bilstereon kan få mig att stressa ner. Väl framme möts jag av brandövningen som precis startat. (Japp, jag är en av få förvarnade om övningen även om jag inte vet exakt tid.) Tre brandbilar och två ambulanser blockerar infarten till jobbet och larmet tjuter galet högt. Jag funderar på om jag ska åka in till Enköping och sätta mig på ett fik så länge, men bestämmer mig för att fota och vänta kvar i bilen.
När brandövningen är klar spricker resten av dagens planering eftersom alla verkar ha fått fullt med "ska bara". Mötet vi skulle ha haft blir aldrig av. Istället blir det en kaosartad dag där alla samtidigt verkar ha vaknat till och upptäckt att det är snart är jul. Följdaktligen jobbar alla febrilt på att bolla över sina surdegar på någon annan. En del av det drabbar naturligtvis mig. Nu är det inte bara tråkiga uppgifter som högat upp sig som man vill lämna över, utan nu har de dessutom kort datum. I år är jag i alla fall mentalt förberedd och kan vissa upp min egen planering på ett papper, fråga om eventuella omprioriteringar och vänligt men bestämt säga nej när det inte är aktuellt. Det är konstigt hur mycket som kan dölja sig under begreppet "kvalitetsansvarig" om man bara vill. Konstaterar att jag själv inte har någon surdeg som jag kan skyffla över på någon annan. Eller har jag bara dålig fantasi?
En del människor drabbas av ett jäklaranamma när det finns massor att göra, själv tillhör jag den där kategorin som tycker det är kul ett tag, men när det börjar bli mer än jag kan hantera under en oöverskådlig tid känner jag mig bara apatisk och får till sist mindre gjort än normalt. Det blir bara en massa lösa ändar som inte avslutas. Jag vill inte hamna där.
Den allmänt gnälliga stämningen, kombinerad med stressen och sedan det faktum att "alla" drar från jobbet redan efter halv dag för att hinna med festen medan jag sitter kvar och jobbar till klockan fem gör att mitt eget festhumör inte riktigt är på topp när det väl är dax. Jag är frestad att anta ett förfesterbjudande, men eftersom jag är grymt stressad och min kollega dessutom har pälsdjur hemma så avstår jag. Om jag vetat i förväg hade jag kunnat preparera mig med lite piller under ett par dagar, men nu får jag vara tråkig allergiker. Klockan 16 får jag reda på att vårt fest-uppdrag har blivit inställt. Nu känner jag att jag har gjort mitt, vill de trots allt ha ett uppdrag längre fram så tror jag att jag hellre lämnar tillbaka presentkortet.
Klockan halv sex är jag piffad och letar jag reda på min sista kvarvarande kollega för avfärd. Medan han släcker och larmar står jag ute och skrapar rutorna på bilen och undrar hur det kommer sig att just den kväll jag klär upp mig i tunn klänning och strumpbyxor så är det -20 grader. Jag är för bekvämt för det här. Naturligtvis har jag glömt vantar.
Min kollega som tror sig veta vägen har blandat ihop Haga slott med Fagerudd. Tur att Enköping är litet. Vi kommer rätt till slut.
Glöggmingel. Sedan julbord. Fiskrätterna är jättegoda. Det finns massor med kul sillinläggningar. Sedan är det dock inte så mycket att hurra för för min del. Jag är inte så förtjust i syltor, pastejer och grisfötter. Lite skinka och sedan janssons på det. Resten av varmrätterna får vara. Jag satsar på efterrätterna och godiset istället. Jag önskar att jag vore på feststämning, och gör mitt bästa att hänga med i snapsvisorna när L tar ton men det vill sig ändå inte riktigt.
När godiset och kaffet är avverkat åker jag ganska snart hem. Många har bokat in sig på slottet för övernattning. Företaget har lovat att stå för en del av pengarna. Själv känner jag att jag har en fest imorgon att avverka också och det vore skönt att få vakna i egen säng.
Mysigast på hela kvällen är nog hemfärden när jag och C småpratar och spisar jullåtar ända fram till jag släpper av henne på gården ute i Bålstas skogar.
Imorgon är det Nackswingets kombinerade jul-och 20-års jubileums-fest. DET tror jag blir jättekul!
Sålunda är jag nu sen och inte ens glada julsånger i bilstereon kan få mig att stressa ner. Väl framme möts jag av brandövningen som precis startat. (Japp, jag är en av få förvarnade om övningen även om jag inte vet exakt tid.) Tre brandbilar och två ambulanser blockerar infarten till jobbet och larmet tjuter galet högt. Jag funderar på om jag ska åka in till Enköping och sätta mig på ett fik så länge, men bestämmer mig för att fota och vänta kvar i bilen.
 |
| Brandövning Foto: Chatrin Svensson |
När brandövningen är klar spricker resten av dagens planering eftersom alla verkar ha fått fullt med "ska bara". Mötet vi skulle ha haft blir aldrig av. Istället blir det en kaosartad dag där alla samtidigt verkar ha vaknat till och upptäckt att det är snart är jul. Följdaktligen jobbar alla febrilt på att bolla över sina surdegar på någon annan. En del av det drabbar naturligtvis mig. Nu är det inte bara tråkiga uppgifter som högat upp sig som man vill lämna över, utan nu har de dessutom kort datum. I år är jag i alla fall mentalt förberedd och kan vissa upp min egen planering på ett papper, fråga om eventuella omprioriteringar och vänligt men bestämt säga nej när det inte är aktuellt. Det är konstigt hur mycket som kan dölja sig under begreppet "kvalitetsansvarig" om man bara vill. Konstaterar att jag själv inte har någon surdeg som jag kan skyffla över på någon annan. Eller har jag bara dålig fantasi?
En del människor drabbas av ett jäklaranamma när det finns massor att göra, själv tillhör jag den där kategorin som tycker det är kul ett tag, men när det börjar bli mer än jag kan hantera under en oöverskådlig tid känner jag mig bara apatisk och får till sist mindre gjort än normalt. Det blir bara en massa lösa ändar som inte avslutas. Jag vill inte hamna där.
Den allmänt gnälliga stämningen, kombinerad med stressen och sedan det faktum att "alla" drar från jobbet redan efter halv dag för att hinna med festen medan jag sitter kvar och jobbar till klockan fem gör att mitt eget festhumör inte riktigt är på topp när det väl är dax. Jag är frestad att anta ett förfesterbjudande, men eftersom jag är grymt stressad och min kollega dessutom har pälsdjur hemma så avstår jag. Om jag vetat i förväg hade jag kunnat preparera mig med lite piller under ett par dagar, men nu får jag vara tråkig allergiker. Klockan 16 får jag reda på att vårt fest-uppdrag har blivit inställt. Nu känner jag att jag har gjort mitt, vill de trots allt ha ett uppdrag längre fram så tror jag att jag hellre lämnar tillbaka presentkortet.
Klockan halv sex är jag piffad och letar jag reda på min sista kvarvarande kollega för avfärd. Medan han släcker och larmar står jag ute och skrapar rutorna på bilen och undrar hur det kommer sig att just den kväll jag klär upp mig i tunn klänning och strumpbyxor så är det -20 grader. Jag är för bekvämt för det här. Naturligtvis har jag glömt vantar.
Min kollega som tror sig veta vägen har blandat ihop Haga slott med Fagerudd. Tur att Enköping är litet. Vi kommer rätt till slut.
Glöggmingel. Sedan julbord. Fiskrätterna är jättegoda. Det finns massor med kul sillinläggningar. Sedan är det dock inte så mycket att hurra för för min del. Jag är inte så förtjust i syltor, pastejer och grisfötter. Lite skinka och sedan janssons på det. Resten av varmrätterna får vara. Jag satsar på efterrätterna och godiset istället. Jag önskar att jag vore på feststämning, och gör mitt bästa att hänga med i snapsvisorna när L tar ton men det vill sig ändå inte riktigt.
När godiset och kaffet är avverkat åker jag ganska snart hem. Många har bokat in sig på slottet för övernattning. Företaget har lovat att stå för en del av pengarna. Själv känner jag att jag har en fest imorgon att avverka också och det vore skönt att få vakna i egen säng.
Mysigast på hela kvällen är nog hemfärden när jag och C småpratar och spisar jullåtar ända fram till jag släpper av henne på gården ute i Bålstas skogar.
Imorgon är det Nackswingets kombinerade jul-och 20-års jubileums-fest. DET tror jag blir jättekul!
Energiförluster (Torsdag 2010-12-09)
Jag bara måste bli bättre med att hålla mina egna planer på jobbet. När dagen är slut upptäcker jag att jag ägnat det mesta av dagen till att hjälpa andra med deras uppgifter. "Kan jag få låna dig. Bara fem minuter." blir till timmar. Mina egna uppgifter ligger däremot kvar på skrivbordet och jäser fint. Hur ska jag komma ur det?
Terminens sista tävlingsträning. Det känns faktiskt skönt. Jag vill ha ledigt och bara dansa när jag känner för det ett tag nu. Det börjar med fika och en genomgång av det nya tävlingsystemet. När första gruppen droppat av kör vi uppvärmning och sedan fokus på spinnar. Uppslutningen till detta sista träningstillfälle är dålig minst sagt. Gissar på att julstressen satt in och folk har annat för sig. Flera av de som tagit sig dit droppar dessutom av innan det är slut. Jag önskar att vi också gjort det, men istället blir vi kvar längre än normalt till följd av lite kommittédiskussioner. Klockan halv elva börjar vi byta om.
För egen del börjar jag tappa rejält med energi nu. Jag vill bara att det ska bli julledigt. Vore det inte så sent så skulle jag ta mig ett lushbad. Och jag borde sitta uppe i natt och skriva färdigt ett mötesprotokoll till jobbet så vi har något att utgå ifrån på nästa möte imorgon. Känner mig hopplöst efter. Och jag borde plocka fram musik och prylar till jobbets julfest. Istället blir det ett avsnitt av julkalenderna på playTV och sedan hopp i säng. Alldeles för sent.
Terminens sista tävlingsträning. Det känns faktiskt skönt. Jag vill ha ledigt och bara dansa när jag känner för det ett tag nu. Det börjar med fika och en genomgång av det nya tävlingsystemet. När första gruppen droppat av kör vi uppvärmning och sedan fokus på spinnar. Uppslutningen till detta sista träningstillfälle är dålig minst sagt. Gissar på att julstressen satt in och folk har annat för sig. Flera av de som tagit sig dit droppar dessutom av innan det är slut. Jag önskar att vi också gjort det, men istället blir vi kvar längre än normalt till följd av lite kommittédiskussioner. Klockan halv elva börjar vi byta om.
För egen del börjar jag tappa rejält med energi nu. Jag vill bara att det ska bli julledigt. Vore det inte så sent så skulle jag ta mig ett lushbad. Och jag borde sitta uppe i natt och skriva färdigt ett mötesprotokoll till jobbet så vi har något att utgå ifrån på nästa möte imorgon. Känner mig hopplöst efter. Och jag borde plocka fram musik och prylar till jobbets julfest. Istället blir det ett avsnitt av julkalenderna på playTV och sedan hopp i säng. Alldeles för sent.
Snart framme (Onsdag 2010-12-08)
Det planerade core-passet på lunchen får ställas in. Jag har för mycket jobb att göra så lunchen får helt enkelt stryka på foten. Det blir till att käka framför datorn.
Socialdans på NSW -BÅDA har glömt dansskorna. Hur är det möjligt undrar Vän av Ordning. För egen del -inte svårt alls. Man packar ner allt man behöver i en kasse och tar med sig en annan när man går hemifrån. Sedan står man där med baddräkt, handduk och nessesär istället för dansskor. Surprise! Riktigt hur Underbara M lyckades vet jag inte, men det är ett sällsynt lustigt sammanträffande.
Det är massor med folk på dansen. Jättekul! Och med dubbla sockor går det att dansa i strumplästen också, även om det är lite halt i början. När kvällen är över känner jag att jag ändå fått lite högre energidepåer.
Bara två dagar kvar och sedan är det helg!
Socialdans på NSW -BÅDA har glömt dansskorna. Hur är det möjligt undrar Vän av Ordning. För egen del -inte svårt alls. Man packar ner allt man behöver i en kasse och tar med sig en annan när man går hemifrån. Sedan står man där med baddräkt, handduk och nessesär istället för dansskor. Surprise! Riktigt hur Underbara M lyckades vet jag inte, men det är ett sällsynt lustigt sammanträffande.
Det är massor med folk på dansen. Jättekul! Och med dubbla sockor går det att dansa i strumplästen också, även om det är lite halt i början. När kvällen är över känner jag att jag ändå fått lite högre energidepåer.
Bara två dagar kvar och sedan är det helg!
onsdag 8 december 2010
Sökord
Nu har min blogg/dagbok funnits ett litet tag, så nu finns statistik över vilka sökord som gjort att folk trillat in på den. "Av misstag" höll jag på att skriva. Det är inte så många som råkar klicka sig in här via ett sökord, än så länge. De flesta hittar nog hit genom länken på Dansmaffian, eller kanske för att vi känner varandra och de vet om min blogg redan innan.
Tillbaka till sökorden.
Högst i topp ligger sökningar på "LTH julkalender" (eller "kemicentrums julkalender"). Hela 9 stycken. För er rekommenderar jag inlägget "Julkalendrar" under december, om ni inte redan hamnar där.
Därefter finns en sökning på "Kockens Vörtmix" (har nog inte så mycket att bidra med här) samt en sökning på Noomi Rapace.
Där ser man.
Tillbaka till sökorden.
Högst i topp ligger sökningar på "LTH julkalender" (eller "kemicentrums julkalender"). Hela 9 stycken. För er rekommenderar jag inlägget "Julkalendrar" under december, om ni inte redan hamnar där.
Därefter finns en sökning på "Kockens Vörtmix" (har nog inte så mycket att bidra med här) samt en sökning på Noomi Rapace.
Där ser man.
Jobb, jobb, bara jobb... (Tisdag 2010-12-07)
När jag kliver upp i ottan kan jag för mitt liv bara inte fatta vad som motiverade valet av mötesplats. Jag undrar vems smarta idé det var att lägga mötet för verksamhetsplaneringen på en anläggning i Fagersta? Eller, jo, det vet jag, för när det kröp fram att det var min kollega Cs ide så tvingade jag honom att skjutsa mig. Sålunda värmer det lite när jag nu tänker på att han i alla fall får kliva upp ännu tidigare. Halv sju stiger jag ut genom porten och in i en uppvärmd bil. Yes!
Det blir en intensiv planeringsdag endast avbruten av lunch och en kortare rundvandring. Klockan närmar sig sex-snåret när det är dags att bege sig hemåt igen. Det känns alldeles för sent för att hinna med någon dansträning. Som tårta på moset har Underbaraste M fått skavsår. (Nytt skoinköp här om kvällen.) Resultatet är en slökväll i soffan. Det kan behövas det med.
Det blir en intensiv planeringsdag endast avbruten av lunch och en kortare rundvandring. Klockan närmar sig sex-snåret när det är dags att bege sig hemåt igen. Det känns alldeles för sent för att hinna med någon dansträning. Som tårta på moset har Underbaraste M fått skavsår. (Nytt skoinköp här om kvällen.) Resultatet är en slökväll i soffan. Det kan behövas det med.
Efterlyser träningskompis (Måndag 2010-12-06)
Skaffa gran är nästan som att skaffa hund. Den ska rastas, förlåt, vattnas, flera gånger om dagen. Sålunda är första uppgiften på morgonen nu att fylla på mer. Hoppas den klarar sig till ikväll. Hur kommer det sig att julgranar ska tryckas ner i behållare mindre än en normal blomkruka, egentligen?
Nästa uppgift är att tillverka och sätta upp efterlysningar på min träningskompis. Jag är lätt otröstlig sedan jag upptäckt att min nya fina ipod verkar ha rymt igår. Jag har letat och letat och hoppas än att jag haft ett anfall av tillfällig minneslucka, men den finns ingenstans. Sålunda återstår inte mycket mer än att efterlysa den där jag vet att jag hade den sist: på väg till julgransförsäljningen.
Passar på att plocka fram min gamla ipod och synka den så jag får ner julkalenderavsnitten.
Något försenad kommer jag iväg till jobbet. Jag passar på att lyssna ikapp radions julkalender i bilen. Den tar sig.
Middag. Matlåda till mig. Vatten till granen. Till kvällen har jag bokat ett Afro-pass på SATS. Salen har den bakre väggen helt glasad och den vetter ut mot styrketräningslokalen. Det är ytterligare ett motiv till att komma i tid till passet så man får en plats långt fram, förutom att instruktören syns bättre då. Jag har bara varit på afro två gånger förut och kan inte påstå att jag känner mig hemma på det. Naturligtvis är jag sist in på passet och får stå längst bak... Suck. Alltid gläder det någon. Själv klappar jag mig på axeln för att jag kom iväg i alla fall. Duktigt!
Nästa uppgift är att tillverka och sätta upp efterlysningar på min träningskompis. Jag är lätt otröstlig sedan jag upptäckt att min nya fina ipod verkar ha rymt igår. Jag har letat och letat och hoppas än att jag haft ett anfall av tillfällig minneslucka, men den finns ingenstans. Sålunda återstår inte mycket mer än att efterlysa den där jag vet att jag hade den sist: på väg till julgransförsäljningen.
Passar på att plocka fram min gamla ipod och synka den så jag får ner julkalenderavsnitten.
Något försenad kommer jag iväg till jobbet. Jag passar på att lyssna ikapp radions julkalender i bilen. Den tar sig.
Middag. Matlåda till mig. Vatten till granen. Till kvällen har jag bokat ett Afro-pass på SATS. Salen har den bakre väggen helt glasad och den vetter ut mot styrketräningslokalen. Det är ytterligare ett motiv till att komma i tid till passet så man får en plats långt fram, förutom att instruktören syns bättre då. Jag har bara varit på afro två gånger förut och kan inte påstå att jag känner mig hemma på det. Naturligtvis är jag sist in på passet och får stå längst bak... Suck. Alltid gläder det någon. Själv klappar jag mig på axeln för att jag kom iväg i alla fall. Duktigt!
Grann gran (söndag 2010-12-05)
Dagens två stora aktiviteter är inköp av julgran och köttbullstillverkning.
Nu kan det tyckas lite tidigt att ta in gran, men vi har bestämt att det är roligare att njuta av en klädd gran tre veckor innan jul, än tre veckor efter jul. Dessutom kan julpyntslådorna (4 banankartonger) åka ner i förrådet igen när vi är klara.
En snabb koll av befintlig julgransfot visar att det är där vi måste börja. Trasig. Något annat år ska jag ha åsikter om utseendet, men i år får det duga med varianten från Ica Maxi. Sedan blir det promenad bort till julgransförsäljningen i villaområdet intill. Urvalet är väl inte jättestort och vi har redan bestämt att vi ska ha en "vanlig" gran. Ingen doftlös och perfekt symetrisk variant. Vi köper den onätad och bär hem den. Hurtigt värre.
Medan Underbara M sågar och fixar med granen börjar jag röja köket och fixa köttbullar. Vi har inte lyckats enas om julvarianten varför vi tänker göra var sin sats med lite olika recept. Jag passar på att göra några biffar också. Dagens lunch blir biff med lök efter gemensamma insatser.
Framåt kvällen tar Underbara M en joggingrunda medan jag tar en promenad bort till centrumet för att posta chokladkalendern jag köpt till Mamsen. Några dagar av december har visserligen hunnit passera, men det äter man ju snabbt igen... På centrumet råkar jag hitta Zeunertz julmust. Vilken fullträff!
Kvällen firas med att klä granen, dricka Zeunertz julmust och mumsa på några Anton Berg "Jordgubbar i Champange". Tillsammans har vi så mycket julgranspynt att vi får göra ett noggrant urval. Allt kan inte vara med. När julgransljusen tänds är jag jättenöjd.
En myshelg är till ända!
Nu kan det tyckas lite tidigt att ta in gran, men vi har bestämt att det är roligare att njuta av en klädd gran tre veckor innan jul, än tre veckor efter jul. Dessutom kan julpyntslådorna (4 banankartonger) åka ner i förrådet igen när vi är klara.
En snabb koll av befintlig julgransfot visar att det är där vi måste börja. Trasig. Något annat år ska jag ha åsikter om utseendet, men i år får det duga med varianten från Ica Maxi. Sedan blir det promenad bort till julgransförsäljningen i villaområdet intill. Urvalet är väl inte jättestort och vi har redan bestämt att vi ska ha en "vanlig" gran. Ingen doftlös och perfekt symetrisk variant. Vi köper den onätad och bär hem den. Hurtigt värre.
Medan Underbara M sågar och fixar med granen börjar jag röja köket och fixa köttbullar. Vi har inte lyckats enas om julvarianten varför vi tänker göra var sin sats med lite olika recept. Jag passar på att göra några biffar också. Dagens lunch blir biff med lök efter gemensamma insatser.
Framåt kvällen tar Underbara M en joggingrunda medan jag tar en promenad bort till centrumet för att posta chokladkalendern jag köpt till Mamsen. Några dagar av december har visserligen hunnit passera, men det äter man ju snabbt igen... På centrumet råkar jag hitta Zeunertz julmust. Vilken fullträff!
Kvällen firas med att klä granen, dricka Zeunertz julmust och mumsa på några Anton Berg "Jordgubbar i Champange". Tillsammans har vi så mycket julgranspynt att vi får göra ett noggrant urval. Allt kan inte vara med. När julgransljusen tänds är jag jättenöjd.
En myshelg är till ända!
 |
| Julgransförsäljning Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Annorlunda julbock Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Mys Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Julgran Foto: Mattias Berglund |
K-märkta ord
Stencileringsapparat. Så börjar det. Ett ord i flykten på glöggminglet. Genast infinner sig den svaga doften av sprit, känslan av för glatta papper, och åsynen av violett text. Skolsal. Körövning. En rad associationer flödar fram.
Igår var de tillbaka. Orden som fanns när jag var yngre. Som jag själv både upplevt och hört försvinna. K-märkta ord i min tillvaro. De där som inte är tillräckligt gamla för att få vara med i ett SVT-program, men tillräckligt gamla för att vara borttappade i min värld.... pennvässare, skrivmaskin (jo jag hade en bärbar -fast utan varken lyxigt raderband eller display), femma, femöring, tioöring, femtioöring(!), kassettbandspelare, walkman, Timotej-shampo, overheadapparat... Om de inte är tillräckligt gamla för att vara k-märkta, kanske de kan få vara "retro" i alla fall?
Vilka är dina k-märkta ord?
Igår var de tillbaka. Orden som fanns när jag var yngre. Som jag själv både upplevt och hört försvinna. K-märkta ord i min tillvaro. De där som inte är tillräckligt gamla för att få vara med i ett SVT-program, men tillräckligt gamla för att vara borttappade i min värld.... pennvässare, skrivmaskin (jo jag hade en bärbar -fast utan varken lyxigt raderband eller display), femma, femöring, tioöring, femtioöring(!), kassettbandspelare, walkman, Timotej-shampo, overheadapparat... Om de inte är tillräckligt gamla för att vara k-märkta, kanske de kan få vara "retro" i alla fall?
Vilka är dina k-märkta ord?
måndag 6 december 2010
En bra dag! (Lördag 2010-12-04)
Frukost med vörtbrödsmackor och julkalender på SVT Play. Känns som en bra start på en lördag!
Stärkta tar vi itu med dagens svåraste uppgift. Vilket julgranspynt ska vi skänka bort ikväll? J och T har nämligen kommit på en smart idé. De har bjudit in till glöggminglet där varje gäst tar med sig ett pynt som hängs i deras gran. Himla kul idé! Nu är det bara att välja ut rätt grej. Till slut lyckas vi enas om varsin kula. Pust. Vilket lyxproblem.
Efter detta tar jag ett cykel- och core-pass på SATS medan Underbara M ger sig ut på skidtur. Jag tänker mig en nysatsning nu. Det känns som om motionerandet kommit lite i skymundan på sista tiden. Lite draghjälp kan behövas i vintermörkret och då fungerar gruppaktiviteter bäst för mig. För att fira mitt hurtiga tilltag slöar jag i bastun med en bok efteråt. Sköönt!
På väg ut från SATS blir jag haffad av Turebergskyrkans inkastare. Det är invigning av den nybyggda kyrkan idag och det bjuds på gratis fika. Varför inte. Kan ju vara kul att se ur den blev. Jag lyckas t.o.m. dra med mig Underbara M, trots att han har en vörtbrödsdeg på gång. Väldigt modernt kan man väl sammanfatta med. Jag gillar betong. Fast mest när den står i kontrast med annan inredning. Om inredningen ser ut som det-billigaste-i-omålad-masonit-som-vi-hittade-på-IKEA då ser betongväggar bara tragiskt ut. Nu är det så lite på sina håll och kanter. Sedan finns det också en del som blivit lyckat. Kyrkan har dessutom satsat på en kollektomat. En helt ny företeelse för mig (så är jag inte så van kyrkobesökare heller). Som en bankomat, fast tvärtom, och med tillägget att man kan välja ändamål för pengarna.
Framåt kvällen är det dax för glöggminglet. Vi har med oss granpynt och Underbara Ms hembakade vörtbröd som gå-bort-present. Här bjuds på massor av trevligheter och glatt sällskap. Höjdpunkten är så klart Js hemmagjorda glögg. Riktigt bra!
Stärkta tar vi itu med dagens svåraste uppgift. Vilket julgranspynt ska vi skänka bort ikväll? J och T har nämligen kommit på en smart idé. De har bjudit in till glöggminglet där varje gäst tar med sig ett pynt som hängs i deras gran. Himla kul idé! Nu är det bara att välja ut rätt grej. Till slut lyckas vi enas om varsin kula. Pust. Vilket lyxproblem.
Efter detta tar jag ett cykel- och core-pass på SATS medan Underbara M ger sig ut på skidtur. Jag tänker mig en nysatsning nu. Det känns som om motionerandet kommit lite i skymundan på sista tiden. Lite draghjälp kan behövas i vintermörkret och då fungerar gruppaktiviteter bäst för mig. För att fira mitt hurtiga tilltag slöar jag i bastun med en bok efteråt. Sköönt!
På väg ut från SATS blir jag haffad av Turebergskyrkans inkastare. Det är invigning av den nybyggda kyrkan idag och det bjuds på gratis fika. Varför inte. Kan ju vara kul att se ur den blev. Jag lyckas t.o.m. dra med mig Underbara M, trots att han har en vörtbrödsdeg på gång. Väldigt modernt kan man väl sammanfatta med. Jag gillar betong. Fast mest när den står i kontrast med annan inredning. Om inredningen ser ut som det-billigaste-i-omålad-masonit-som-vi-hittade-på-IKEA då ser betongväggar bara tragiskt ut. Nu är det så lite på sina håll och kanter. Sedan finns det också en del som blivit lyckat. Kyrkan har dessutom satsat på en kollektomat. En helt ny företeelse för mig (så är jag inte så van kyrkobesökare heller). Som en bankomat, fast tvärtom, och med tillägget att man kan välja ändamål för pengarna.
Framåt kvällen är det dax för glöggminglet. Vi har med oss granpynt och Underbara Ms hembakade vörtbröd som gå-bort-present. Här bjuds på massor av trevligheter och glatt sällskap. Höjdpunkten är så klart Js hemmagjorda glögg. Riktigt bra!
 |
| Orgelbygge Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Cool golvljusstake Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Kyrkfönster Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Kollektomat Foto: Chatrin Svensson |
söndag 5 december 2010
Den goda smaken
Ibland är viljan större än utrymmet. Så är det nog för våra grannar, någon gård bort. Så här års önskar de antagligen att de hade en egen tomt för alla färglada och blinkande dekorationer.
Det är inte min stil och jag är ganska glad att i inte bor precis intill, men ändå blir jag munter varje gång jag passerar. Ibland är skönt med någon som med ohämmad glädje utmanar "den goda smaken".
Det är inte min stil och jag är ganska glad att i inte bor precis intill, men ändå blir jag munter varje gång jag passerar. Ibland är skönt med någon som med ohämmad glädje utmanar "den goda smaken".
 |
| Nu är det jul igen Foto: Chatrin Svensson |
Vinterpromenad (Fredag 2010-12-03)
På väg till jobbet lyssnar jag mig igenom de två första avsnitten av radions julkalender samt det första julpoddpaketet jag laddat ner. Julkalendern kan nog bli bra, även om jag erkänner att jag nog gillar den bättre på TV. Det första julpoddpaketet är faktiskt riktigt roligt, men kanske inte på det sätt som producenten tänkt sig. Det är en intervju med Noomi Rapace. Intervjuaren ägnar stor möda åt att försöka lägga ord i munnen på henne och värka fram uttalanden om hur artistiskt och konstnärligt det är att filma med Pernilla August. Det går "sådär".
Har du någonsin funderat över: "Varför finns det ett hål i pennkroppen på BIC® Cristal®-pennor?" Inte jag heller. Det är dock tillräckligt många som undrar för att frågan ska få plats bland FAQ på BIC hemsida. Ännu ett av livets små mysterier ska snart få sin upplösning... Själv undrar jag vad som hänt med deras utbud av arkivbeständigt bläck, men det är jag tydligen ensam om.
Underbara M trillar hem från sin flyttdag på jobbet trött och tilltufsad. Den planerade danskvällen byts istället ut mot en kvällspromenad för att granska villaområdets julpynt och inspektion av eventuella skidspår samt myskväll i soffan med SVT Play. "No Signal", julkalendern och "Finska fenomen". Det sistnämnda är faschinerande nördigt.
Har du någonsin funderat över: "Varför finns det ett hål i pennkroppen på BIC® Cristal®-pennor?" Inte jag heller. Det är dock tillräckligt många som undrar för att frågan ska få plats bland FAQ på BIC hemsida. Ännu ett av livets små mysterier ska snart få sin upplösning... Själv undrar jag vad som hänt med deras utbud av arkivbeständigt bläck, men det är jag tydligen ensam om.
Underbara M trillar hem från sin flyttdag på jobbet trött och tilltufsad. Den planerade danskvällen byts istället ut mot en kvällspromenad för att granska villaområdets julpynt och inspektion av eventuella skidspår samt myskväll i soffan med SVT Play. "No Signal", julkalendern och "Finska fenomen". Det sistnämnda är faschinerande nördigt.
 |
| Grenverk Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Julgranar? Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Siluetter Foto: Chatrin Svensson |
Fotomodell
Årets lussekatt? Nja. Jag känner att fotomodellen inte riktigt jobbar med mig här. Det behövs nog lite publikfriande glitter och en strut eller nå't. Kanske en liten röd julgranskula runt halsen?
 |
| Blivande Lussekatt? Foto: Chatrin Svensson |
fredag 3 december 2010
Älskad (Torsdag 2010-12-02)
Tänk att gå ut till bilen på morgonen och mötas av rutor som redan är skrapade och det här:
Jag har verkligen Världens Bästa Sambo med massor av kluriga, romantiska hjärnceller och jag älskar honom enormt! Vilken energipuff!
Dagen på jobbet är i stressigaste laget. Inte ens en fikapaus hinns med och jag kan inte sluta den tid jag tänkt mig heller. Som grädde på moset är det kommittémöte ikväll innan träningen. Det betyder att jag får åka direkt från jobbet och dit. Enköping -Nacka. Tjoho!
När jag prommenerar till parkeringsplatsen glimmar det i mörkret. Det är inte snö som faller. Det ser mer ut som små kristaller som dinglar och vrider sig i luften. Fint, men lite småkonstigt. På håll är det mest som ett dis. Jag kan inte låta bli att fantisera om att det är så här en isstorm börjar. Vackra rimfrostiga träd och små kristaller som verkar bildas ut tomma intet. Kanske är det mina fantasier som sedan räddar livhanken på mig.
När jag kört en 15 minuter upptäcker jag ytte, pytte, små kristaller som sätter sig på rutans utsida. Vindrutetorkaren gör ingen nytta. De sitter glatt kvar. Inte ens en spolning verkar påverka nämnvärt. De är omedelbart tillbaka. Jag sätter på högsta värmen, fullt blås på rutan och då verkar de så smått ge med sig. Jag har sikt i alla fall. Föraren i bilen framför är inte lika snabbtänkt så snart får jag ställa mig på bromsen när den bilen resolut kör ut i vägrenen och stannar utan förvarning. Vindrutan är helt frostad. Samma sak inträffar för ytterligare ett par medtrafikanter inom loppet av någon minut. Läskigt. Min ruta däremot får bara bättre och bättre sikt för varje sekund, men så sitter jag i en bastu också.
Snabbmiddag på McD. Inte det jag längtar mest efter. Särskilt som det är träning på schemat.
Ett duggregn och ett ymnigt snöfall senare samt ett antal trafikköer bort är jag äntligen framme på klubben. Av kommittémötet återstår bara 35 minuter. Suck. Trots att jag stressat som en galning. Undrar om det här verkligen är rätt grej för mig? Jag kanske borde nöja mig med att hjälpa till när det anordnas saker och hålla någon kurs då och då? Skippa själva kommittéandet?
Två timmar dansträning ovan på det. Olyckligtvis så glömmer jag att flytta över min träningscoach till nästa ficka när jag byter om, så jag missar en massa fina steg. Himla tråkigt nu när jag hittat till Nike+ Active. Jag håller på att promenera genom New York...
Väl hemma däckar Underbaraste M tämligen omedelbart. Jag dricker te och ser julkalendern på SVT Play. Sedan börjar jag fippla med poddradio. Har aldrig testat förut, men nu har jag fixat prenumeration på både radions julkalender och radions julpoddpaket. Det blir alldeles för sent innan jag kommer i säng...
 |
| Jag tror någon gillar mig Foto: Chatrin Svensson |
Jag har verkligen Världens Bästa Sambo med massor av kluriga, romantiska hjärnceller och jag älskar honom enormt! Vilken energipuff!
Dagen på jobbet är i stressigaste laget. Inte ens en fikapaus hinns med och jag kan inte sluta den tid jag tänkt mig heller. Som grädde på moset är det kommittémöte ikväll innan träningen. Det betyder att jag får åka direkt från jobbet och dit. Enköping -Nacka. Tjoho!
När jag prommenerar till parkeringsplatsen glimmar det i mörkret. Det är inte snö som faller. Det ser mer ut som små kristaller som dinglar och vrider sig i luften. Fint, men lite småkonstigt. På håll är det mest som ett dis. Jag kan inte låta bli att fantisera om att det är så här en isstorm börjar. Vackra rimfrostiga träd och små kristaller som verkar bildas ut tomma intet. Kanske är det mina fantasier som sedan räddar livhanken på mig.
När jag kört en 15 minuter upptäcker jag ytte, pytte, små kristaller som sätter sig på rutans utsida. Vindrutetorkaren gör ingen nytta. De sitter glatt kvar. Inte ens en spolning verkar påverka nämnvärt. De är omedelbart tillbaka. Jag sätter på högsta värmen, fullt blås på rutan och då verkar de så smått ge med sig. Jag har sikt i alla fall. Föraren i bilen framför är inte lika snabbtänkt så snart får jag ställa mig på bromsen när den bilen resolut kör ut i vägrenen och stannar utan förvarning. Vindrutan är helt frostad. Samma sak inträffar för ytterligare ett par medtrafikanter inom loppet av någon minut. Läskigt. Min ruta däremot får bara bättre och bättre sikt för varje sekund, men så sitter jag i en bastu också.
Snabbmiddag på McD. Inte det jag längtar mest efter. Särskilt som det är träning på schemat.
Ett duggregn och ett ymnigt snöfall senare samt ett antal trafikköer bort är jag äntligen framme på klubben. Av kommittémötet återstår bara 35 minuter. Suck. Trots att jag stressat som en galning. Undrar om det här verkligen är rätt grej för mig? Jag kanske borde nöja mig med att hjälpa till när det anordnas saker och hålla någon kurs då och då? Skippa själva kommittéandet?
Två timmar dansträning ovan på det. Olyckligtvis så glömmer jag att flytta över min träningscoach till nästa ficka när jag byter om, så jag missar en massa fina steg. Himla tråkigt nu när jag hittat till Nike+ Active. Jag håller på att promenera genom New York...
Väl hemma däckar Underbaraste M tämligen omedelbart. Jag dricker te och ser julkalendern på SVT Play. Sedan börjar jag fippla med poddradio. Har aldrig testat förut, men nu har jag fixat prenumeration på både radions julkalender och radions julpoddpaket. Det blir alldeles för sent innan jag kommer i säng...
Socialt (Onsdag 2010-12-01)
Less på att stressa. Hoppar över sista tillfället på crawlkursen. Förhoppningsvis blir det fler tillfällen längre fram. Jag ligger på simhallen som en igel för att få datumen till våren, men än så länge inget nytt. Läsa mail verkar inte vara deras grej. Jag antar att jag snart får bli den där som blockerar telefonväxeln.
Det är socialdans på NSW. Eftersom den börjar en timme senare än simkursen känns det humanare att hinna med det istället. Är det inte evigheter sedan? Kvällen till ära har vi riktig DJ: L som släpar med sig en stooor bag med CD-skivor. Han har ingen färdig spellista. Stämningen på golvet verkar få styra. Det känns rätt på något sätt. Förvånansvärt många har tagit sig till klubben. Riktigt kul att se! Egentligen är jag mest på socialisera-humör, men det blir ett par varv på dansgolvet ändå. Nästa onsdag är sista socialkvällen för terminen. Jag hoppas på ett lika fullt dansgolv då med.
Väl hemma dricker vi te och ser första avsnittet av julkalendern på SVT Play samt ett avsnitt av No Signal.
Det är socialdans på NSW. Eftersom den börjar en timme senare än simkursen känns det humanare att hinna med det istället. Är det inte evigheter sedan? Kvällen till ära har vi riktig DJ: L som släpar med sig en stooor bag med CD-skivor. Han har ingen färdig spellista. Stämningen på golvet verkar få styra. Det känns rätt på något sätt. Förvånansvärt många har tagit sig till klubben. Riktigt kul att se! Egentligen är jag mest på socialisera-humör, men det blir ett par varv på dansgolvet ändå. Nästa onsdag är sista socialkvällen för terminen. Jag hoppas på ett lika fullt dansgolv då med.
Väl hemma dricker vi te och ser första avsnittet av julkalendern på SVT Play samt ett avsnitt av No Signal.
torsdag 2 december 2010
Årets lussekatt
Årets lussekatt verkar vara en tävling som gått mig spårlöst förbi, men som tydligen vunnit i popularitet hos allmänheten.
Norrköpings Tidningar, Dalarnas Tidningar, Norrbottenskuriren, Ekuriren (Sörmland), Arbetarbladet (Gävle), ja alla kör sin egen variant. Det är bara stockholms-tidningarna som verkar saknas i racet. Det går ut på att skicka in en bild på en söt misse varpå läsarna sedan få rösta fram årets lussekatt bland bidragen. Jag slår vad om att det är mer poppis än att rösta fram årets lucia.
Nu undrar jag bara hur jag ska lyckas knäppa ett foto av vår skygga grannkatt. Jag har kollat. Det står bara att man måste äga bilden, inte katten. Ksss, ksss, komsi, komsi lilla misse...
Norrköpings Tidningar, Dalarnas Tidningar, Norrbottenskuriren, Ekuriren (Sörmland), Arbetarbladet (Gävle), ja alla kör sin egen variant. Det är bara stockholms-tidningarna som verkar saknas i racet. Det går ut på att skicka in en bild på en söt misse varpå läsarna sedan få rösta fram årets lussekatt bland bidragen. Jag slår vad om att det är mer poppis än att rösta fram årets lucia.
Nu undrar jag bara hur jag ska lyckas knäppa ett foto av vår skygga grannkatt. Jag har kollat. Det står bara att man måste äga bilden, inte katten. Ksss, ksss, komsi, komsi lilla misse...
onsdag 1 december 2010
Så kan det också bli (Tisdag 2010-11-30)
Jag har svårt för vara-trevlig-, skapa-kontakter-aktiviteter på jobbet. Trots att jag vet att det kan vara nog så viktigt i det långa loppet så känner jag alltid en stress över att jag inte kan se något direkt, omedelbart resultat. Det finns dessutom alltid annat som ligger och jäser på skrivbordet under tiden.
Idag är det en hel dag och kväll som är vikt, för bara det här. En "global key account manager" från USA har flugit in. Med facit i efterhand är jag väldigt glad att jag bara behöver putsa skorna och infinna mig på tillställningen. Kanske ännu mer glad att min bil stått felparkerad över natten och jag därför tar den till jobbet också när jag inte hinner parkera om den.
Min stackars säljkollegas planering totalkolapsar när det celebra besöket ändrar sina resplaner utan att meddela sig. Istället för att anlända kvällen innan, som planerat, visar det sig att han anländer på Arlanda 30 minuter efter mötet skulle ha börjat. Då behöver han dessutom åka förbi hotellet i stan och fräscha upp sig efter att ha suttit ihopvikt i 8 timmar på planet. Det vore kanske inte katastrof om vi inte hade kundmöte inbokat också. På andra sidan stan.
En snabb omplanering av min stackars kollega resulterar i att det som inte började bra, snart visar sig bli ännu värre. Istället för en förmöte på huvudkontoret blir mötet nu omlokaliserat till en filial på andra sidan stan. Jag får beskedet när jag och ytterligare en kollega redan packat upp i konferensrummet. Nu är det bara att sätta sig i bilen och tråckla sig genom stan till nästa ställe. Vilken tur att jag inte åkte kommunalt.
Dagens glädjefnatt måste vara när jag får se en ofullständig vädersol på väg ut från söder. Himla tjusigt!
På filialen visar sig det ena konferensrummet är upptaget av kundutbildning. Det andra har rivits. Idag. Istället får vi tränga ihop oss i ett litet fikarum. Inte riktigt lika representativt som huvudkontoret.
Säkringen till elen går så fort jag kopplar in datorn. Det visar sig att vi kan ha kaffebryggare, dator och en projektor igång samtidigt, om vi stänger av värmefläkten. Med tanke på hur många vi är och hur litet utrymmet är så känns värmefläkten rätt överflödig. Presentationerna får vi visa på en vit, ojämn tegelvägg sedan vi hakat ner konsten från Ikea. Jag vet inte vad den långväga besökaren väntar sig när han dyker upp vid halvelvasnåret, men inte det här i alla fall. Klockan elva när vi just kommit igång, vill personalen på stället, föga förvånande, ha tillbaka sitt lunchrum. Muttrande får de promenera iväg och äta lunch ute.
Någon dryg timme senare kastar i oss vår egen mat på 15 minuter på lunch-haket tvärs över gatan för att vara hos kunden i tid. På grund av en omorganisation hos kunden har det helt kört ihop sig och den som skulle ha tagit emot oss har lämnat över det till en kollega. Inget konferensrum finns bokat. Mötet får bli i kantinen där köket håller på att städa upp under slammer och stim. Eftersom det inte är rätt person vi möter så blir samtalet smått trevande då de ämnen vi vill ta upp inte kan avhandlas. Jag tror kundens representant känner sig minst lika småsvettig som vi. Jag drar en lättnadens suck när det är över och vi får gå på rundvandring.
Efter kundmötet blir det en summering på filialen. Nu är konferensrummet ledigt och vi kan till och med festa på några överblivna mackor från kursen. En kollega som flugit upp från Göteborg börjar få panik när det visar sig att taxikön är 1,5 timme lång hos alla bolag. Han vill hem ikväll.
Jag bestämmer mig för att lämna den kaotiska dagen bakom mig och hoppa av från kvällens middag. Särskilt som jag får reda på att de inte förbokat på någon restaurang, men ändå antar att det ska finnas ett bord ledigt någonstans. Vid 19-snåret. I Stockholm. För 7 personer. Istället förbarmar jag mig över min stressade kollega från Göteborg och kör honom till Bromma. Han är så tacksam att det knappt finns gränser.
När jag köat mig hem har Underbaraste M redan ordnat middag. Lyx! Världens Bästa Sambo!
Även denna kväll blir dansträningen inställd till förmån för hemmamys. Vi slöar oss igenom den helt utan TV också. För att bättra på oddsen av den uteblivna dansträning toppar vi med en gratis maräng- och frukt-tårta. En inflyttningspresent till Underbara M från Ica. Himla snällt av dem.
Ps. Idag är det Anders som har namnsdag. Ni vet... Anders som i
Eller om det var tvärt om. I vart fall kan det kanske roa att veta att det finns en Anders Dagsten som fört statistik över vädret för att kolla upp detta. I 31 år har han noterat dygnstemperaturen och snötäcket för Norrköping-Sörby på andersdagen och julafton... http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/anders-slaskar-julen-braskar-1.4196
Visst är det nördigt; men visst är det sagolikt kul också!
Idag är det en hel dag och kväll som är vikt, för bara det här. En "global key account manager" från USA har flugit in. Med facit i efterhand är jag väldigt glad att jag bara behöver putsa skorna och infinna mig på tillställningen. Kanske ännu mer glad att min bil stått felparkerad över natten och jag därför tar den till jobbet också när jag inte hinner parkera om den.
Min stackars säljkollegas planering totalkolapsar när det celebra besöket ändrar sina resplaner utan att meddela sig. Istället för att anlända kvällen innan, som planerat, visar det sig att han anländer på Arlanda 30 minuter efter mötet skulle ha börjat. Då behöver han dessutom åka förbi hotellet i stan och fräscha upp sig efter att ha suttit ihopvikt i 8 timmar på planet. Det vore kanske inte katastrof om vi inte hade kundmöte inbokat också. På andra sidan stan.
En snabb omplanering av min stackars kollega resulterar i att det som inte började bra, snart visar sig bli ännu värre. Istället för en förmöte på huvudkontoret blir mötet nu omlokaliserat till en filial på andra sidan stan. Jag får beskedet när jag och ytterligare en kollega redan packat upp i konferensrummet. Nu är det bara att sätta sig i bilen och tråckla sig genom stan till nästa ställe. Vilken tur att jag inte åkte kommunalt.
Dagens glädjefnatt måste vara när jag får se en ofullständig vädersol på väg ut från söder. Himla tjusigt!
På filialen visar sig det ena konferensrummet är upptaget av kundutbildning. Det andra har rivits. Idag. Istället får vi tränga ihop oss i ett litet fikarum. Inte riktigt lika representativt som huvudkontoret.
Säkringen till elen går så fort jag kopplar in datorn. Det visar sig att vi kan ha kaffebryggare, dator och en projektor igång samtidigt, om vi stänger av värmefläkten. Med tanke på hur många vi är och hur litet utrymmet är så känns värmefläkten rätt överflödig. Presentationerna får vi visa på en vit, ojämn tegelvägg sedan vi hakat ner konsten från Ikea. Jag vet inte vad den långväga besökaren väntar sig när han dyker upp vid halvelvasnåret, men inte det här i alla fall. Klockan elva när vi just kommit igång, vill personalen på stället, föga förvånande, ha tillbaka sitt lunchrum. Muttrande får de promenera iväg och äta lunch ute.
Någon dryg timme senare kastar i oss vår egen mat på 15 minuter på lunch-haket tvärs över gatan för att vara hos kunden i tid. På grund av en omorganisation hos kunden har det helt kört ihop sig och den som skulle ha tagit emot oss har lämnat över det till en kollega. Inget konferensrum finns bokat. Mötet får bli i kantinen där köket håller på att städa upp under slammer och stim. Eftersom det inte är rätt person vi möter så blir samtalet smått trevande då de ämnen vi vill ta upp inte kan avhandlas. Jag tror kundens representant känner sig minst lika småsvettig som vi. Jag drar en lättnadens suck när det är över och vi får gå på rundvandring.
Efter kundmötet blir det en summering på filialen. Nu är konferensrummet ledigt och vi kan till och med festa på några överblivna mackor från kursen. En kollega som flugit upp från Göteborg börjar få panik när det visar sig att taxikön är 1,5 timme lång hos alla bolag. Han vill hem ikväll.
Jag bestämmer mig för att lämna den kaotiska dagen bakom mig och hoppa av från kvällens middag. Särskilt som jag får reda på att de inte förbokat på någon restaurang, men ändå antar att det ska finnas ett bord ledigt någonstans. Vid 19-snåret. I Stockholm. För 7 personer. Istället förbarmar jag mig över min stressade kollega från Göteborg och kör honom till Bromma. Han är så tacksam att det knappt finns gränser.
När jag köat mig hem har Underbaraste M redan ordnat middag. Lyx! Världens Bästa Sambo!
Även denna kväll blir dansträningen inställd till förmån för hemmamys. Vi slöar oss igenom den helt utan TV också. För att bättra på oddsen av den uteblivna dansträning toppar vi med en gratis maräng- och frukt-tårta. En inflyttningspresent till Underbara M från Ica. Himla snällt av dem.
Ps. Idag är det Anders som har namnsdag. Ni vet... Anders som i
"Om Anders slaskar, julen braskar."
Visst är det nördigt; men visst är det sagolikt kul också!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)