Det är bara att konstatera; danstävling mildrar inte en förkylning.
Fågelbordet utanför köksfönstret bjuder på bekväm fågelskådning till frukosten. Jag är väldans förtjust i domherrar. Fina med klarröda bröst. Man ser dem aldrig hemma.
Förmiddagen ägnas åt att byta odlingsdrömmar. L har fyndat på bokrean och i en av böckerna hittar jag violer som jag bara måste ha i sommar. Några orange, och några orange och violetta. De skulle göra sig fint med några mörkblå eller svarta som jag redan har frön till.
Innan vi styr färden hemåt festar vi på hemjagad (sic) älgkalops. Fast det känns rätt bortkastat på mig. Lite som att kasta pärlor för svin. Smaksinnet är helt borta. Suck.
Hemresan går i en halvdvala för min del. Underbara M kör hela vägen. Vi är hemma i tid för Solsidan. Lustigt nog orkar jag inte se det. Jag hänger helt enkelt inte med. Replikskiftena går alldeles för snabbt. Knäckande.
För att pigga upp oss lite tittar vi på Let's dance så kallade "rock" och låter oss förfasas. Känsliga tittare varnas ;) Se avsnittet här.
måndag 28 februari 2011
Tävlingsdax (2011-02-26)
Nix pix. Förkylningen är kvar. Det är jag och Cyrus the virus. Suck.
Vi startar med lite stadigare frukost. L har fixat omelett, härlig kantarellstuvning, köttbullar och lite grönsaker till. Förkylningen till trots så är det underbara smaker. Lyxigt!
När vi packat in oss i bilen och sladdat klart (underlaget något halare än Underbara M räknat med) blir första anhalten Hudik för ett besök på apoteket. Här inhandlas det totala förkylningskittet: ibumetin, nasin och strepsils. Näsdukar har jag redan.
Väl framme i Sundsvall handlar vi pastasallader och snacks på ICA. Senare ska vi upptäcka att salladerna är frysta(!) och äckliga. Då är vi väldigt glada att vi även har bananer och cashewnötter att ta till.
Tävlingen är på samma ställe som i fjol. Då kändes det som en labyrint att hitta till omklädningsrummet. Och det gör det fortfarande. Annars är det ett väldigt bra ställe att ha tävling på. Istället för att nöta det temporära golvet i en tråkig gympahall, får man dansa på en riktig scen här. Med parkettgolv. Lyx och bra stämning! Nu hjälper det inte oss den här gången. Vi blir resolut utskickade efter första rundan. Himla tråkigt. Normalt sett brukar jag ha en känsla för vad som är fel, men den här gången har jag noll koll. Fast jag ska kanske vara glad att jag håller i 90 sekunder och det är endast tack vare Nasin. Utan det hade jag haft syrebrist redan innan vi startade. Och Underbara M har knäna i behåll också. Alltid nå't. Egentligen är det väl inte resultatet mer än rättvist med tanke på hur lite vi tränat på sistone.
I green room får vi snart sällskap i soffan framför TV-monitorn. Vi ser alla semifinaler och sedan börjar vi packa ihop. Vi har en bit att åka och tävlingen är en timme försenad. En runda i centrum visar viss brist på lämpliga restauranger, eller så visar det bara brist på lokalsinne hos oss. Till slut hamnar vi på Max. Helt ärligt, med min förkylning som nu blommat ut ordentligt kanske det kvittar var jag äter.
Jag försöker hålla mig vaken i bilen men mot slutet är jag helt färdig. Väl framme slinker en mugg varmt te ner. Men inte ens det kan gnugga sömnen ur ögonen och jag däckar tämligen omgående. Bra sällskap jag är...
Vi startar med lite stadigare frukost. L har fixat omelett, härlig kantarellstuvning, köttbullar och lite grönsaker till. Förkylningen till trots så är det underbara smaker. Lyxigt!
När vi packat in oss i bilen och sladdat klart (underlaget något halare än Underbara M räknat med) blir första anhalten Hudik för ett besök på apoteket. Här inhandlas det totala förkylningskittet: ibumetin, nasin och strepsils. Näsdukar har jag redan.
Väl framme i Sundsvall handlar vi pastasallader och snacks på ICA. Senare ska vi upptäcka att salladerna är frysta(!) och äckliga. Då är vi väldigt glada att vi även har bananer och cashewnötter att ta till.
Tävlingen är på samma ställe som i fjol. Då kändes det som en labyrint att hitta till omklädningsrummet. Och det gör det fortfarande. Annars är det ett väldigt bra ställe att ha tävling på. Istället för att nöta det temporära golvet i en tråkig gympahall, får man dansa på en riktig scen här. Med parkettgolv. Lyx och bra stämning! Nu hjälper det inte oss den här gången. Vi blir resolut utskickade efter första rundan. Himla tråkigt. Normalt sett brukar jag ha en känsla för vad som är fel, men den här gången har jag noll koll. Fast jag ska kanske vara glad att jag håller i 90 sekunder och det är endast tack vare Nasin. Utan det hade jag haft syrebrist redan innan vi startade. Och Underbara M har knäna i behåll också. Alltid nå't. Egentligen är det väl inte resultatet mer än rättvist med tanke på hur lite vi tränat på sistone.
I green room får vi snart sällskap i soffan framför TV-monitorn. Vi ser alla semifinaler och sedan börjar vi packa ihop. Vi har en bit att åka och tävlingen är en timme försenad. En runda i centrum visar viss brist på lämpliga restauranger, eller så visar det bara brist på lokalsinne hos oss. Till slut hamnar vi på Max. Helt ärligt, med min förkylning som nu blommat ut ordentligt kanske det kvittar var jag äter.
Jag försöker hålla mig vaken i bilen men mot slutet är jag helt färdig. Väl framme slinker en mugg varmt te ner. Men inte ens det kan gnugga sömnen ur ögonen och jag däckar tämligen omgående. Bra sällskap jag är...
Road trip (2011-02-25)
Ny omgång med morgontidiga armhävningar. Hurra en vecka avklarad! Och lite framsteg har gjorts också!
Sedan är det bara att sätta sig och jobba. Idag har jag tagit ut halva dagen ledigt. Ledigheten går åt till ett besök hos frisören och att packa inför helgens bravader.
Till när Underbara M trillar hem från jobbet blir det middag på lokala kinan och sedan bär det av mot Bollnäs! Eller, ja.. trakterna i närheten av Bollnäs. Rätt ut på landet ska vi!
Åh nej... varför har jag ont i halsen?
Väl framme är det ett faktum att förkylning är på ingång. Och i morgon står danstävling på schemat. Grr.
L och T väntar med välkomnande kvällsfika med hembakat bröd och varmt te. Vi hinner med lite mys och prat om vad som hänt sedan sist innan huvudet möter kudden.
Själv hoppas jag att min förkylning på något mystiskt sätt ska försvinna under natten och att Underbara Ms knä ska snabbläka. Underverk har väl hänt förr? Eller?
Sedan är det bara att sätta sig och jobba. Idag har jag tagit ut halva dagen ledigt. Ledigheten går åt till ett besök hos frisören och att packa inför helgens bravader.
Till när Underbara M trillar hem från jobbet blir det middag på lokala kinan och sedan bär det av mot Bollnäs! Eller, ja.. trakterna i närheten av Bollnäs. Rätt ut på landet ska vi!
Åh nej... varför har jag ont i halsen?
Väl framme är det ett faktum att förkylning är på ingång. Och i morgon står danstävling på schemat. Grr.
L och T väntar med välkomnande kvällsfika med hembakat bröd och varmt te. Vi hinner med lite mys och prat om vad som hänt sedan sist innan huvudet möter kudden.
Själv hoppas jag att min förkylning på något mystiskt sätt ska försvinna under natten och att Underbara Ms knä ska snabbläka. Underverk har väl hänt förr? Eller?
Kvällstrött (2011-02-24)
Fullt ös på jobbet. Jag förstår inte riktigt hur jag ska få allt att gå ihop. Jag börjar känna att jag vill ha den där rollbeskrivningen NU. Det är minst sagt knepigt att veta hur man ska prioritera när man inte vet vilket ansvarsområde man har.
Ikväll väntar en tävlingsträning jag verkligen sett fram emot. Christoffer Elghorn ska gästspela. Men när dagen är slut känner jag mig mest som en våt trasa. Till slut blir det hemmakväll istället. Underbara M ska ändå vara hemma för att spara på knät som inte orkar 3 timmars träning så det kvittar för hans del.
Jag somnar lika tidigt som i måndags och sover som en liten gris. Sååå skönt.
Ikväll väntar en tävlingsträning jag verkligen sett fram emot. Christoffer Elghorn ska gästspela. Men när dagen är slut känner jag mig mest som en våt trasa. Till slut blir det hemmakväll istället. Underbara M ska ändå vara hemma för att spara på knät som inte orkar 3 timmars träning så det kvittar för hans del.
Jag somnar lika tidigt som i måndags och sover som en liten gris. Sååå skönt.
R-tävling (2011-02-23)
Dagen börjar med armhävningar enligt schemat. Jag lovade visst i något svagt ögonblick att jag skulle ge det 6 veckor? Träningsvärken har inte gått över sedan förra gången än.
Jag hinner till och med hänga upp lite tvätt innan jag slirar ut genom dörren och hastar mot pendeltåget. Idag är det Lidingö som gäller. Det är det här jag hoppas blir bonusen med att jobba där, lite gratismotion på väg till och från jobbet. Inte fy skam att kontoret dessutom ligger på 5:e våningen. Det är många trappsteg upp dit.
Min egen dator är klar att hämta t på It-avdelningen. Det är bra, fast lite dåligt eftersom tangentbord, skärm, mus mm inte har hunnit komma än och datorn är.. ja.. mini. Jag är lite orolig att jag kommer att få problem med nacken och ögonen innan resten av prylarna är på plats.
Underbara M har tagit upp kampen om den misslyckade installationen. Det är lite svårt att veta var frågan hör hemma så vi har mailat alla berörda vi kan komma på. Brfen eftersom de gjort avtalet med Com hem, Com hem eftersom A & G El-Tele påstår sig blivit anlitade av Com Hem för installationen (något Com Hem inte vill kännas vid utan påstår att vår brf gjort), HSB som har hand om den dagliga driften... Jag har en känsla av att det här kan bli en långdragen affär....
På lunchen tar jag en promenad längs memory lane och tittar på den gamla fabriken. Den som skulle rivas för sex år sedan. Det skulle visst bli bostadsrätter med sjöutsikt. Fast riktigt så blev det ju inte. Huset är kvar än...
Efter jobbet bär det av mot Nackswinget. Jag har erbjudit mig att hjälpa till i sekretariatet. Inget jag provat förut, men hur svårt kan det vara med en domare och kryssbedömning? Faktiskt svårare än man tror. Sekretariatet är ju lite sambandscentralen på tävlingen. Det gäller verkligen att alla inblandade får rätt information vid rätt tidpunkt. Fast svårast är nog att sitta still. Det spritter i dansbenen..
Tävlingen blir riktigt lyckad. Stämningen är hög och det flyter på bra. Underbara M dyker upp också upp och leker pressfotograf. Bilderna kan ses här.
När tävlingen är över och vi städat upp fortsätter den vanliga socialdansen. Vi tar oss en svängom på dansgolvet och lite fika i caféet. Mysigt.
Jag hinner till och med hänga upp lite tvätt innan jag slirar ut genom dörren och hastar mot pendeltåget. Idag är det Lidingö som gäller. Det är det här jag hoppas blir bonusen med att jobba där, lite gratismotion på väg till och från jobbet. Inte fy skam att kontoret dessutom ligger på 5:e våningen. Det är många trappsteg upp dit.
Min egen dator är klar att hämta t på It-avdelningen. Det är bra, fast lite dåligt eftersom tangentbord, skärm, mus mm inte har hunnit komma än och datorn är.. ja.. mini. Jag är lite orolig att jag kommer att få problem med nacken och ögonen innan resten av prylarna är på plats.
Underbara M har tagit upp kampen om den misslyckade installationen. Det är lite svårt att veta var frågan hör hemma så vi har mailat alla berörda vi kan komma på. Brfen eftersom de gjort avtalet med Com hem, Com hem eftersom A & G El-Tele påstår sig blivit anlitade av Com Hem för installationen (något Com Hem inte vill kännas vid utan påstår att vår brf gjort), HSB som har hand om den dagliga driften... Jag har en känsla av att det här kan bli en långdragen affär....
På lunchen tar jag en promenad längs memory lane och tittar på den gamla fabriken. Den som skulle rivas för sex år sedan. Det skulle visst bli bostadsrätter med sjöutsikt. Fast riktigt så blev det ju inte. Huset är kvar än...
Efter jobbet bär det av mot Nackswinget. Jag har erbjudit mig att hjälpa till i sekretariatet. Inget jag provat förut, men hur svårt kan det vara med en domare och kryssbedömning? Faktiskt svårare än man tror. Sekretariatet är ju lite sambandscentralen på tävlingen. Det gäller verkligen att alla inblandade får rätt information vid rätt tidpunkt. Fast svårast är nog att sitta still. Det spritter i dansbenen..
Tävlingen blir riktigt lyckad. Stämningen är hög och det flyter på bra. Underbara M dyker upp också upp och leker pressfotograf. Bilderna kan ses här.
När tävlingen är över och vi städat upp fortsätter den vanliga socialdansen. Vi tar oss en svängom på dansgolvet och lite fika i caféet. Mysigt.
Argh! (2011-02-22)
Morgonen börjar med en adrenalinrusch. På mobilsvaret har jag ett meddelande från nattpatrullen som har skickat in Mamsen till sjukhuset under natten. Jag måste ha sovit hårt. Jag har inte hört att telefonen har ringt alls. Efter ett par rundringningar visar det sig att hon svimmat, trillat och slagit i huvudet mitt i natten. Hon får sy, men de hittar ingen anledning till att hon tuppat av. Väl hemma igen är Mamsen grymt irriterad på sin manlige vän som i stressen använt handdukar till att torka upp blodpölen. "Det finns normala moppar i städskåpet!" Noll cred för att han ringde på hjälp alltså...
Idag jobbar jag hemifrån. Vår bostadsrättsförening har bestämt att det här ska bli ett Comhem-hus. Tydligen. Lustigt nog har de glömt att informera om det. Det får vi veta när firman (A & G El-Tele) som ska bygga om antennätet slänger ner lapp i vår brevlåda.
Så nu jobbar jag hemifrån för det är lite oklart vad de vill komma in och göra. Det visar sig att de bara fixar till antennuttagen. Fixar till och fixar till... Jag undrar om det verkligen ska se ut som det gör. De byter nämligen inte ut något utan bygger bara till. Men killarna påstår att det ska se ut så, eller om det var enklast, eller, nä, det ska se ut så... När de är klara sticker installationen ut 7-8 cm från väggen och bokhyllorna kan inte stå där längre. Suck. Bara att börja klaga alltså. Ibland undrar jag hur man ska ha tid och ork med alla små idiotgrejer som måste rättas till.
Jag som precis var nöjd med att ha lyckats fixa en extra garageplats från 1 mars. Nu är det bar aatt starta nästa projekt.
Till kvällen är det årsmöte på NSW. Till min glädje en snabb och smidig tillställning. Jag och Underbara M hinner till och med träna lite grann.
Så här ser den "professionella" lösningarna från A & G El-Tele ut:
Lite undrar jag över vad vår Brf har avtalat om....
Idag jobbar jag hemifrån. Vår bostadsrättsförening har bestämt att det här ska bli ett Comhem-hus. Tydligen. Lustigt nog har de glömt att informera om det. Det får vi veta när firman (A & G El-Tele) som ska bygga om antennätet slänger ner lapp i vår brevlåda.
Så nu jobbar jag hemifrån för det är lite oklart vad de vill komma in och göra. Det visar sig att de bara fixar till antennuttagen. Fixar till och fixar till... Jag undrar om det verkligen ska se ut som det gör. De byter nämligen inte ut något utan bygger bara till. Men killarna påstår att det ska se ut så, eller om det var enklast, eller, nä, det ska se ut så... När de är klara sticker installationen ut 7-8 cm från väggen och bokhyllorna kan inte stå där längre. Suck. Bara att börja klaga alltså. Ibland undrar jag hur man ska ha tid och ork med alla små idiotgrejer som måste rättas till.
Jag som precis var nöjd med att ha lyckats fixa en extra garageplats från 1 mars. Nu är det bar aatt starta nästa projekt.
Till kvällen är det årsmöte på NSW. Till min glädje en snabb och smidig tillställning. Jag och Underbara M hinner till och med träna lite grann.
Så här ser den "professionella" lösningarna från A & G El-Tele ut:
Lite undrar jag över vad vår Brf har avtalat om....
Utmaning (2011-02-21)
Tidig morgon. Idag startar armhävningsutmaningen. Testa själv på "One hundred push ups". Sex veckor borde jag väl kunna ge försöket i alla fall?
Veckan startar med en hektisk dag på jobbet. Tur att vi just haft en spa-helg.
På vägen hem stannar jag och simmar på Vilundabadet. Det gäller ju att hålla igång crawlandet!
Efter middagen somnar jag omgående. Klockan åtta.
Veckan startar med en hektisk dag på jobbet. Tur att vi just haft en spa-helg.
På vägen hem stannar jag och simmar på Vilundabadet. Det gäller ju att hålla igång crawlandet!
Efter middagen somnar jag omgående. Klockan åtta.
Mys! (2011-02-20)
Dagen börjar med croissanter, scones, marmelader och te. Yummie.
Dags att packa ihop. Ute är det riktig kallt. Vi tar en promenad i alla fall. Bara för att njuta av utsikten. Härligt! När prylarna ligger i bilen och vi har checkat ut äter vi brunch. Det känns skönt att vara klar och bara kunna njuta i egen takt av allt som bjuds. Snart nog är SPA-vistelsen över.
Vi vill inte gärna se att myshelgen är över. På väg hem gör vi en avstickare till ett loppis, och sedan fortsätter vi in till stan för ett heroiskt försök att köa till Östasiatiska museets bergrum i pinande blåst och kyla för att se terrakottakrigarna. Dessvärre är vi inte riktigt klädda för företaget. Det slutar med att vi botaniserar i museibutikerna på Östasiatiska och Moderna medan vi tinar upp. Inte helt fel det heller.
Jag har i alla fall fått bästa julklappen, ever!
Dags att packa ihop. Ute är det riktig kallt. Vi tar en promenad i alla fall. Bara för att njuta av utsikten. Härligt! När prylarna ligger i bilen och vi har checkat ut äter vi brunch. Det känns skönt att vara klar och bara kunna njuta i egen takt av allt som bjuds. Snart nog är SPA-vistelsen över.
Vi vill inte gärna se att myshelgen är över. På väg hem gör vi en avstickare till ett loppis, och sedan fortsätter vi in till stan för ett heroiskt försök att köa till Östasiatiska museets bergrum i pinande blåst och kyla för att se terrakottakrigarna. Dessvärre är vi inte riktigt klädda för företaget. Det slutar med att vi botaniserar i museibutikerna på Östasiatiska och Moderna medan vi tinar upp. Inte helt fel det heller.
Jag har i alla fall fått bästa julklappen, ever!
En kopp te Foto: Chatrin Svensson |
Hotellet Foto: Chatrin Svensson |
Utvilad Foto: Chatrin Svensson |
Brunch Foto: Mattias berglund |
Frukt Foto: Mattias Berglund |
Loppis Foto: Chatrin Svensson |
Stadsvy Foto: Chatrin Svensson |
Fotografen Foto: Chatrin Svensson |
Skuggor Foto: Chatrin Svensson |
Nynäs havsbad (2011-02-19)
Idag bär det av mot Nynäs havsbad! För egen del känns det bra. Underbara M verkar också ha repat sig så pass att det här kan bli en trevlig vistelse.
Vid 15-snåret checkar vi in i vårt rum med utsikt över fruset hav. På sängarna ligger morgonrockar och tofflor och väntar på oss. Vilken bra början!
Vi packar genast ihop vad vi behöver och beger oss ner till badhuset ute på byggan. Här får vi handdukar och små mini-nessesärer med Kerstin Florians badritual. Vi byter om snabbt och går ut till den vedeldade bastun. Mysigt! Näst i tur står badtunna. Första gången för mig. Och något jag gärna gör om!
Snart nog närmar sig ögonblicket jag väntat på sedan jag öppnade kuvertet på julafton. (Nu kommer jag på att jag glömt badankan som hörde till hemma.) Bad i vak. Kommer jag att fixa det här? Och jo det går! Fast första gången vågar jag inte doppa huvudet. Och jag dyker verkligen inte i från bryggan som Underbara M . (Galning) Jag klättrar kontrollerat och värdigt (?) ner för badstegen vars handtag är tejpade för att man inte ska fastna i metallen. Trappstegen längst ner är i princip isklumpar så där finns inte mycket att välja på. Bara att sjunka ner alltså. Hjärtklappning. Inga sex simtag här inte. Ner och snabbt upp igen.
Att det skulle vara kallt var jag beredd på. Att det skulle sticka som nålar när jag klev ner i badtunnan igen var jag däremot oförberedd på. Aj.
Sista badet slutet testar jag att doppa huvudet också. Fast jag håller lite krampaktigt i badstegen under tiden. Smart tror jag, för det känns som om hjärnan liksom stänger av någon sekund. Det är kanske en vanegrej?
När vi badat klart dricker vi juice och byter om för ett pilates pass. Trevligt att det finns ett sådant alternativ, men med undantag för någon enstaka övning tyckte jag att det kanske var lite för snällt. Man kommer ner i varv i alla fall.
Eftersom vi har en liten lucka innan vår trerättersmiddag passar vi på att.. bada lite till. På rummet. Vi gör skumbad, sätter på lermask ur vårt Kerstin Florian-kit och dricker vår medhavda champagne som vi kylt i minibaren.
Sålunda uppiffade är det dags för, vad som visar sig vara, en himmelskt god trerättersmiddag. Vilken perfekt avslutning på en härlig och helt underbar dag! Och vilken underbar omtänksam sambo jag har!
Vid 15-snåret checkar vi in i vårt rum med utsikt över fruset hav. På sängarna ligger morgonrockar och tofflor och väntar på oss. Vilken bra början!
Vi packar genast ihop vad vi behöver och beger oss ner till badhuset ute på byggan. Här får vi handdukar och små mini-nessesärer med Kerstin Florians badritual. Vi byter om snabbt och går ut till den vedeldade bastun. Mysigt! Näst i tur står badtunna. Första gången för mig. Och något jag gärna gör om!
Snart nog närmar sig ögonblicket jag väntat på sedan jag öppnade kuvertet på julafton. (Nu kommer jag på att jag glömt badankan som hörde till hemma.) Bad i vak. Kommer jag att fixa det här? Och jo det går! Fast första gången vågar jag inte doppa huvudet. Och jag dyker verkligen inte i från bryggan som Underbara M . (Galning) Jag klättrar kontrollerat och värdigt (?) ner för badstegen vars handtag är tejpade för att man inte ska fastna i metallen. Trappstegen längst ner är i princip isklumpar så där finns inte mycket att välja på. Bara att sjunka ner alltså. Hjärtklappning. Inga sex simtag här inte. Ner och snabbt upp igen.
Att det skulle vara kallt var jag beredd på. Att det skulle sticka som nålar när jag klev ner i badtunnan igen var jag däremot oförberedd på. Aj.
Sista badet slutet testar jag att doppa huvudet också. Fast jag håller lite krampaktigt i badstegen under tiden. Smart tror jag, för det känns som om hjärnan liksom stänger av någon sekund. Det är kanske en vanegrej?
När vi badat klart dricker vi juice och byter om för ett pilates pass. Trevligt att det finns ett sådant alternativ, men med undantag för någon enstaka övning tyckte jag att det kanske var lite för snällt. Man kommer ner i varv i alla fall.
Eftersom vi har en liten lucka innan vår trerättersmiddag passar vi på att.. bada lite till. På rummet. Vi gör skumbad, sätter på lermask ur vårt Kerstin Florian-kit och dricker vår medhavda champagne som vi kylt i minibaren.
Sålunda uppiffade är det dags för, vad som visar sig vara, en himmelskt god trerättersmiddag. Vilken perfekt avslutning på en härlig och helt underbar dag! Och vilken underbar omtänksam sambo jag har!
Utsikt Foto: Chatrin Svensson |
Badtunna Foto: Chatrin Svensson |
På väg upp Foto: Chatrin Svensson |
På väg i Foto: Mattias Berglund |
Jo det går Foto: Mattias Berglund |
Utsikt från bastun Foto: Chatin Svensson |
Redo för middag Foto: Mattias Berglund |
Världens Bästa (och snyggaste) Sambo- Underbara M Foto: Chatrin Svensson |
Foto: Mattias Berglund |
Foto: Mattias Berglund |
Foto: Mattias Berglund |
Bättringsväg (2011-02-18)
Nu börjar vi bägge känna oss lite stressade över magsjukan. Jag känner mig hyfsat på väg mot bättring, men vill inte gärna riskera att smitta ner mina arbetskamrater. Underbara M däremot har fortfarande knappt ätit något. Och imorgon väntar spa-helg...
Framåt lunch är det två tröttisar som knatar iväg mot centrumet för lite färdiglagat. Tur att vi bor i civiliserade trakter.
Framåt lunch är det två tröttisar som knatar iväg mot centrumet för lite färdiglagat. Tur att vi bor i civiliserade trakter.
Ynk (2011-02-17)
Man ska inte ropa hej för tidigt. Så var magsjukan här. Fast jag når i alla fall inte Mattias nivå. För er som inte testat än kan jag berätta att två ynkliga, sjuka sambos i en lägenhet är minst en för mycket.
Ingen tävlingsträning.
Ingen tävlingsträning.
En bra dag (2011-02-16)
Idag var en bra dag:
Livet leker!
- bilen startade när pendeltågen slutade gå i morse
- jag fick extra motion av språngmarschen
- jag fick öva tålamod i bilkön
- nyckelknippan jag glömde kvar i garagedörren i morse är inte stulen, men gömd av en granne (som passar på att förmana mig att inte lämna dörren öppen när jag lämnar garaget-för det gjorde jag ju med mening såklart)
- jag fick tillfälle att öva räkning -till tio
- jag och A lyckades trots alla motgångar få till ett telefonmöte om R-tävlingen
- jag har inte blivit kräksjuk som min sambo, än
Livet leker!
Nytt kontor (2011-02-15)
Första dagen på det nya kontoret på Lidingö. Eller första och första. Jag har ju varit här förut och lånat ett skrivbord, men det är ju inte riktigt samma sak.
I vart fall visar det sig att jag tydligen inte åker kommunalt till Lidingö ofta nog. Jag gratulerar mig till att jag kommer ihåg att man ska sätta sig långt fram på tunnelbanetåget. Annars hinner man inte ner till Lidingöbanan i tid och missar det tåget. Jättebra. Om jag sedan satt mig på rätt tåg också. Typ tåget till Ropsten istället för det till Mörby...
Väl framme fixar jag passerkort och alla andra nödvändigheter. Jag är till och med duktig nog att ta tag i det här med ny dator eftersom jag ändå måste fixa ny dockningsstation och skärm etc till min nya alternativa arbetsplats.
Dagens lunch intas på Paul Petter som ligger i Missionskyrkans utbildningscentrum. Trivsamt, lite dyrt, men godkänt.
Eftermiddagen försvinner snabbt.
Efter jobbet beger jag mig mot Mälarsalen. På vägen möter jag upp Underbara M för middag. Vi hittar en riktigt bra sushirestaurang. Hit kommer jag att gå fler gånger om jag har tillfälle! Hade jag noterat namnet också så hade det ju varit bra, men jag minns ju var den ligger i alla fall...
Foxtrotinsatsen blir ovanligt kort. Underbara M har problem med ett knä så i halvtid får vi ge oss. Det gör nu inte så mycket för min del. Det känns inte helt fel att komma hem i vettig tid. Däremot så känns det ju mindre bra att Underbara M har ett krånglande knä. Hoppas det blir bra om det får vila.
I vart fall visar det sig att jag tydligen inte åker kommunalt till Lidingö ofta nog. Jag gratulerar mig till att jag kommer ihåg att man ska sätta sig långt fram på tunnelbanetåget. Annars hinner man inte ner till Lidingöbanan i tid och missar det tåget. Jättebra. Om jag sedan satt mig på rätt tåg också. Typ tåget till Ropsten istället för det till Mörby...
Väl framme fixar jag passerkort och alla andra nödvändigheter. Jag är till och med duktig nog att ta tag i det här med ny dator eftersom jag ändå måste fixa ny dockningsstation och skärm etc till min nya alternativa arbetsplats.
Dagens lunch intas på Paul Petter som ligger i Missionskyrkans utbildningscentrum. Trivsamt, lite dyrt, men godkänt.
Eftermiddagen försvinner snabbt.
Efter jobbet beger jag mig mot Mälarsalen. På vägen möter jag upp Underbara M för middag. Vi hittar en riktigt bra sushirestaurang. Hit kommer jag att gå fler gånger om jag har tillfälle! Hade jag noterat namnet också så hade det ju varit bra, men jag minns ju var den ligger i alla fall...
Foxtrotinsatsen blir ovanligt kort. Underbara M har problem med ett knä så i halvtid får vi ge oss. Det gör nu inte så mycket för min del. Det känns inte helt fel att komma hem i vettig tid. Däremot så känns det ju mindre bra att Underbara M har ett krånglande knä. Hoppas det blir bra om det får vila.
Alla hjärtans dag (2011-02-14)
Sötaste Underbara M har köpt en present. Ett litet fint halsband från Snö. Min Underbara M!
Sedan festar vi på god middag. Vinet hade förmodligen varit bäst för 3-5 år sedan, men helt ok nu med. Kanske lite kort i smaken.
Sedan festar vi på god middag. Vinet hade förmodligen varit bäst för 3-5 år sedan, men helt ok nu med. Kanske lite kort i smaken.
Upphittat Foto: Chatrin Svensson |
Och fortfarande drickbart! Foto: Chatrin Svensson |
Vårkänsla til dukningen Foto: Mattias Berglund |
Nyttig sallad til biffarna Foto: Mattias Berglund |
Tapethyvel (2011-02-13)
Renoveringen är påbörjad. Inte sådär planerat utan mer på grund av att jag är sugen på att prova mitt senaste inköp, tapethyveln. Naturligtvis blir det slagsmål om den och hips vips är renoveringen påbörjad...
Vi gör en utflykt till Rosendals trädgårdscafe och äter lunch. Godaste kantarellsoppan! Sålunda stärkt i anden fortsätter färden mot Bauhaus. Där inhandlas nya strömbrytare och kontakter så vi slipper den gulnade varianten i hallen. Vi tittar runt i golv avdelningen också. Förr eller senare är vi tvungna att ta tag i den biten också. Det känns lite värre.
Vi gör en utflykt till Rosendals trädgårdscafe och äter lunch. Godaste kantarellsoppan! Sålunda stärkt i anden fortsätter färden mot Bauhaus. Där inhandlas nya strömbrytare och kontakter så vi slipper den gulnade varianten i hallen. Vi tittar runt i golv avdelningen också. Förr eller senare är vi tvungna att ta tag i den biten också. Det känns lite värre.
Tapethyvel Foto: Chatrin Svensson |
Och tiden flyger iväg Foto: Chatrin Svensson |
Rekognosera (2011-02-12)
Idag är tvättstugan bokad. Efter en gemensam start lovar Världens Bästa Sambo att fixa skivan medan jag tar en joggingrunda i solen. Härligt!
Med tvätten fixad, lägenheten lite städad och näsan över vattenytan åker vi till Måleributiken i Alvik och botaniserar.
Med tvätten fixad, lägenheten lite städad och näsan över vattenytan åker vi till Måleributiken i Alvik och botaniserar.
Grönt kanske? Foto: Mattias Berglund |
Eller brandgult? Foto: Mattias Berglund |
En helt vanlig fredag? (2011-02-11)
Hur jag än försöker, kan jag inte komma ihåg vad jag gjorde den här dagen. Nackdelen med att försöka rekonstruera sitt liv efter dryga två veckor. Förmodligen åt vi något gott och jäste i soffan?
Så kan det också bli (2011-02-10)
Lunch är överskattat. Eller underskattat? I vart fall hinner jag inte med någon. Hoppas det är onödigt.
Till kvällen är det tänka att bli tävlingsträning, men Värdlens Bästa Sambo och Danspartner kan inte vara med. Knäproblem.
Istället bestämmer jag mig också för att bli hemma. En improviserad myskväll tillsammans är nog precis vad vi behöver bland alla fullbokade kvällar.
Till kvällen är det tänka att bli tävlingsträning, men Värdlens Bästa Sambo och Danspartner kan inte vara med. Knäproblem.
Istället bestämmer jag mig också för att bli hemma. En improviserad myskväll tillsammans är nog precis vad vi behöver bland alla fullbokade kvällar.
söndag 13 februari 2011
Full rulle (Onsdag 2011-02-09)
Morgonstund har guld i mund. Sägs det. Och idag är jag morgontidig ner på simhallen. 375 meter crawl och 625 meter bröstsim.
Sedan är det bara att sätta sig vid datorn fram till kvällen. Någonstans under dagen blir vi utsatta för inbrottsförsök. Så låter det i alla fall. Någon är och rycker i ytterdörrens handtag. Det visar sig vara posten (?) som hängt min förbetalda nya ipod på dörrhandtaget! Hur tänker de egentligen? Det är massor med pengar att hänga på dörrhandtaget. De gjorde sig inte ens omaket att ringa på?! Undrar om Apple Store vet vad det är för ett klåparföretag de nyttjar?
Till kvällen väntar nytt tävlingskommittémöte. Just nu känns det som att det är lite mycket NSW. Och då finns det massor med folk som jobbar ännu mer för klubben än jag. Hur hinner de?
Socialdansen är redan igång när vi bryter arbetsmötet. Underbara M har tittat in och anmält sin ankomst. I cafeet finns härliga hembakta lingonmuffins, och har man väl satt i sig sånt då måste man ut på dansgolvet också. Jag tror de räcker till massor med dans!
Ps. Jag lär mig av misstagen. Jag ska ta ylletvätt nästa gång jag slänger ipoden i tvättmaskinen.
Sedan är det bara att sätta sig vid datorn fram till kvällen. Någonstans under dagen blir vi utsatta för inbrottsförsök. Så låter det i alla fall. Någon är och rycker i ytterdörrens handtag. Det visar sig vara posten (?) som hängt min förbetalda nya ipod på dörrhandtaget! Hur tänker de egentligen? Det är massor med pengar att hänga på dörrhandtaget. De gjorde sig inte ens omaket att ringa på?! Undrar om Apple Store vet vad det är för ett klåparföretag de nyttjar?
Till kvällen väntar nytt tävlingskommittémöte. Just nu känns det som att det är lite mycket NSW. Och då finns det massor med folk som jobbar ännu mer för klubben än jag. Hur hinner de?
Socialdansen är redan igång när vi bryter arbetsmötet. Underbara M har tittat in och anmält sin ankomst. I cafeet finns härliga hembakta lingonmuffins, och har man väl satt i sig sånt då måste man ut på dansgolvet också. Jag tror de räcker till massor med dans!
Ps. Jag lär mig av misstagen. Jag ska ta ylletvätt nästa gång jag slänger ipoden i tvättmaskinen.
Musiktips!
Joakim Svärling, han har skrivit en liten låt om min hemmaklubb.
Enjoy!
Får jag presentera: Joakim Svärlingz Nackswinget!
Enjoy!
Planering? (Tisdag 2011-02-08)
Hela dagen sitter vi i arbetsmöte om ett ombyggnadsprojekt. Faktiskt givande, men en smula knivigt att få alla att hålla sig till saken. Det sväller lätt ut i detaljer om en endaste liten mekanisk pryl och hur den fungerar. Och projektets agenda täcker inte riktigt sitens agenda. Vi vill ju gärna ha planer för back-up klara också. Kunderna ska väl få varor även då vi bygger om? För att fixa det behöver vi tidplaner. Projektet å sin sida förstår inte för de är bara intresserade av själva meckandet. "Vi börjar väl när prylarna kommer?" Back-up? Men det får någon annan fixa. Jo just det. Vi.
Eftersom jag inte kan komma loss från jobbet i vanlig tid har vi förvarnat K och A att de inte får hjälp av oss på kvällens foxtrotkurser. Istället åker vi till NSW och tränar själva. DET var längesedan!
Eftersom jag inte kan komma loss från jobbet i vanlig tid har vi förvarnat K och A att de inte får hjälp av oss på kvällens foxtrotkurser. Istället åker vi till NSW och tränar själva. DET var längesedan!
Twitter (Måndag 2011-02-07)
Nästa intensiva vecka börjar. Bara att lägga i ny växel. Vilken vecka som helst ska jag få tid att kolla över horisonten och ta ut en ny riktning.
Efter jobbet tar jag mig i kragen och beger mig till simhallen. 250 meter crawl och 800 meter bröstsim. Det tar sig!
Efter jobbet tar jag mig i kragen och beger mig till simhallen. 250 meter crawl och 800 meter bröstsim. Det tar sig!
Tulpaner (Söndag 2011-02-06)
Äntligen sovmorgon. Underbara M fixar härliga scones på grahamsmjöl och kli. Mmmmums!
Boken är här! En vecka försenad kan jag böra läsa ikapp bokcirkeln... Dagens första aktivitet är naturligtvis att hämta ut den. Sedan tar vi en sväng till Ulriksdahls trädgårdsbutik som har självplock av tulpaner. Jo, de har satt upp en liten tulpanodling inomhus där man själv kan gå runt och skära loss de stjälkar man vill ha. Det gör vi också. En riktigt fin bukett blir det.
Resten av dagen blir det bokläsning för min del. Precis lagom.
Boken är här! En vecka försenad kan jag böra läsa ikapp bokcirkeln... Dagens första aktivitet är naturligtvis att hämta ut den. Sedan tar vi en sväng till Ulriksdahls trädgårdsbutik som har självplock av tulpaner. Jo, de har satt upp en liten tulpanodling inomhus där man själv kan gå runt och skära loss de stjälkar man vill ha. Det gör vi också. En riktigt fin bukett blir det.
Resten av dagen blir det bokläsning för min del. Precis lagom.
Funktionärsträff (Lördag 2011-02-05)
Kvart i fem ringer klockan. Jag minns inte ens hur vi kom upp. Jag minns att vi tog taxi till båten i alla fall. Det är jag ganska säker på eftersom det blev krångel med betalningen. Trött som jag är läser jag inte ordentligt på skärmen och trycker in kortkoden när apparaten frågar efter summan. Kunde ha blivit en dyr resa, men manicken är faktiskt idiotsäkrad så den tar inte summan jag trycker in. Flera tusen i dricks för en resa som kostar några hundralappar är tydligen inte kutym.
Vi ska på konferenskryss. Alla funktionärer i NSW är inbjudna. Det låter glassigt, men jag är medlem i en väldigt seriös och ambitiös klubb. Konferens är jobb.
Innan vi går på båten indelas vi i tre lag. Jag känner direkt att mina lagkamrater inte riktigt har den rätta tävlingsandan. Redan när vi väljer namnet Mellanmjölk för laget tycker jag att det står klart att ambitionsnivån inte är så hög. Efter frågesportsdelen ligger vi på mittenplats.
Morgonen inleds med frukost på båten och sedan samlas vi i ett konferensrum. Det har utsikt över havet och det är ju i alla fall lite mysigt. Vi inleder med ett tävlingsmoment där det gäller att skjuta ner en stapel platsmuggar med tre gummiband. Jag skyller på att det är tidigt på morgonen. Jag lyckas inte pricka stapeln en enda gång... Mellanmjölk är kanske ett bra val?
Sedan börjar allvaret. Den här dagen ska ett antal policys i klubben som gäller driften av klubben granskas och vi ska även titta på klubbens motto och målsättning. Dagen ska leda till samsyn i dessa frågor, vad de innebär rent praktiskt och om de behöver revideras vlket i så fall blir ett jobb för styrelsen. Samsyn får man i regel bäst om man får diskutera frågorna ur olika synvinklar. Jag är imponerad över hur bra förarbetet är. Det finns presentationsmaterial framtaget och en moderator. Och en sekreterare naturligtvis.
I en fikapaus hinner jag prata lite med P också och erbjuda mina tjänster till sekretariatet för första riktiga R-tävlingen. Jag tänkte det kanske kan vara kul att få se hur det fungerar. Jag har aldrig gjort något sådant förut och hur svårt kan det vara? Det är ju bara kryssbedömning och en domare? Möjligen får jag ångra detta sedan...
Framme i Mariehamn är det bara att byta båt på direkten. Vi har tio minuter på oss. Jag har aldrig sett Åland och det gör jag tydligen inte nu heller.
För återresan har vi fått ett konferensrum utan fönster. Och det ligger vid havsytan. Det senare visar sig vara en smula påfrestande eftersom det ligger is på vattnet. Ljudnivån när skeppet plöjer genom isen är ganska påfrestande. Undrar hur de tänkte när de byggde det här?
Efter inledande lunch sätter arbetet igång igen. Det är rätt intressant faktiskt att fundera över hur saker borde fungera. Och hur de val man gjort fungerat praktiken. Ibland får de verkligen oväntade konsekvenser. Trots att det är intressant är jag ändå bra mör när dagen går mot sitt slut. Vår moderator har snällt planerat att vi får 15 minuter att titta i båtens butiker innan de stänger, men helt ärligt är jag på tok för trött. Inte en endaste liten parfymflaska får följa med hem. Istället halvsover jag i en fåtölj tills vi går i land.
Det är egentligen nu det roliga börjar, men jag är rätt osäker på om jag har ork till resten. I vart fall bestämmer jag mig för att hänga med till middagen på Bysis i alla fall. Och nog blir det lite bättre med orken efter jag har fått mat.
Vi är förbokade till Mälarsalen. Om igen blir jag helt förvånad över deras opraktiska organisation. Jag skulle aldrig boka in mitt företag där. Istället för att låta vår reseledare betala, hämta samtliga biljetter, lämna ut dem till oss och låta oss gå in genom kassan som har hand om förbetalda kort så envisas värdinnan med att inte lämna ut biljetter och att alla måste köa in genom betalkassan. Trots att det är förbetalt. Naturligtvis tappar hon bort sig sedan. Vilka är förbetalda och vilka är inte? Det tar en timma innan vi är igenom och har fått in kläderna i garderoben.
Väl inne har vi vi alla fall en kul kväll! Det är mer socialiserande än dans men det passar mig perfekt den här kvällen. Jag hinner ändå med några roliga vändor på dansgolvet och två killar som jag sällan eller aldrig dansat med socialt. Inte blir det sämre av att Världens Bästa Danspartner och Sambo är med. Vi hinner med både några ösiga buggar och några mysiga foxar. Mmmm...
Jag sover gott på pendeln hem.
Vi ska på konferenskryss. Alla funktionärer i NSW är inbjudna. Det låter glassigt, men jag är medlem i en väldigt seriös och ambitiös klubb. Konferens är jobb.
Innan vi går på båten indelas vi i tre lag. Jag känner direkt att mina lagkamrater inte riktigt har den rätta tävlingsandan. Redan när vi väljer namnet Mellanmjölk för laget tycker jag att det står klart att ambitionsnivån inte är så hög. Efter frågesportsdelen ligger vi på mittenplats.
Morgonen inleds med frukost på båten och sedan samlas vi i ett konferensrum. Det har utsikt över havet och det är ju i alla fall lite mysigt. Vi inleder med ett tävlingsmoment där det gäller att skjuta ner en stapel platsmuggar med tre gummiband. Jag skyller på att det är tidigt på morgonen. Jag lyckas inte pricka stapeln en enda gång... Mellanmjölk är kanske ett bra val?
Sedan börjar allvaret. Den här dagen ska ett antal policys i klubben som gäller driften av klubben granskas och vi ska även titta på klubbens motto och målsättning. Dagen ska leda till samsyn i dessa frågor, vad de innebär rent praktiskt och om de behöver revideras vlket i så fall blir ett jobb för styrelsen. Samsyn får man i regel bäst om man får diskutera frågorna ur olika synvinklar. Jag är imponerad över hur bra förarbetet är. Det finns presentationsmaterial framtaget och en moderator. Och en sekreterare naturligtvis.
I en fikapaus hinner jag prata lite med P också och erbjuda mina tjänster till sekretariatet för första riktiga R-tävlingen. Jag tänkte det kanske kan vara kul att få se hur det fungerar. Jag har aldrig gjort något sådant förut och hur svårt kan det vara? Det är ju bara kryssbedömning och en domare? Möjligen får jag ångra detta sedan...
Framme i Mariehamn är det bara att byta båt på direkten. Vi har tio minuter på oss. Jag har aldrig sett Åland och det gör jag tydligen inte nu heller.
För återresan har vi fått ett konferensrum utan fönster. Och det ligger vid havsytan. Det senare visar sig vara en smula påfrestande eftersom det ligger is på vattnet. Ljudnivån när skeppet plöjer genom isen är ganska påfrestande. Undrar hur de tänkte när de byggde det här?
Efter inledande lunch sätter arbetet igång igen. Det är rätt intressant faktiskt att fundera över hur saker borde fungera. Och hur de val man gjort fungerat praktiken. Ibland får de verkligen oväntade konsekvenser. Trots att det är intressant är jag ändå bra mör när dagen går mot sitt slut. Vår moderator har snällt planerat att vi får 15 minuter att titta i båtens butiker innan de stänger, men helt ärligt är jag på tok för trött. Inte en endaste liten parfymflaska får följa med hem. Istället halvsover jag i en fåtölj tills vi går i land.
Det är egentligen nu det roliga börjar, men jag är rätt osäker på om jag har ork till resten. I vart fall bestämmer jag mig för att hänga med till middagen på Bysis i alla fall. Och nog blir det lite bättre med orken efter jag har fått mat.
Vi är förbokade till Mälarsalen. Om igen blir jag helt förvånad över deras opraktiska organisation. Jag skulle aldrig boka in mitt företag där. Istället för att låta vår reseledare betala, hämta samtliga biljetter, lämna ut dem till oss och låta oss gå in genom kassan som har hand om förbetalda kort så envisas värdinnan med att inte lämna ut biljetter och att alla måste köa in genom betalkassan. Trots att det är förbetalt. Naturligtvis tappar hon bort sig sedan. Vilka är förbetalda och vilka är inte? Det tar en timma innan vi är igenom och har fått in kläderna i garderoben.
Väl inne har vi vi alla fall en kul kväll! Det är mer socialiserande än dans men det passar mig perfekt den här kvällen. Jag hinner ändå med några roliga vändor på dansgolvet och två killar som jag sällan eller aldrig dansat med socialt. Inte blir det sämre av att Världens Bästa Danspartner och Sambo är med. Vi hinner med både några ösiga buggar och några mysiga foxar. Mmmm...
Jag sover gott på pendeln hem.
ideellt arbete (Fredag 2011-02-04)
Efter jobbet väntar kommittéarbete. Det är nära att jag lämnar återbud. Imorgon väntar en okristligt tidig morgon. Klockan 06 måste vi vara på plats i Värtan. Fast vi måste ju inte hålla på så sent ikväll. Väl?
På tåget in till stan hinner jag läsa lite i en medhavd bok. Förr när jag jobbade på Lidingö plöjde jag igenom ett par böcker i månaden genom att läsa på kommunaltrafiken. Just den biten kan jag sakna.
Porten har tappat nummerlyktan så jag virrar en smula före jag kommer rätt. Innan dess har en skum typ i munkjacka med uppfälld huva och mobiltelefon fastklistrad i örat hunnit erbjuda mig sina tjänster. Oturligt nog verkar dessa inte bestå av ledsagning till portarna i kvarteret. Han ser grymt besviken ut när det visar sig att jag inte "letar efter någon speciell" med försäljning som levebröd.
Hemma hos E och J är det compact living och minimalism som gäller. Jag är grymt imponerad. Och grymt sugen att bara slänga precis allt som jag har hemma. Hamstern i mig måste ha tagit ledigt just ikväll.
Så småningom är hela gänget samlat. E, J, D och jag och arbetet kan starta. Riktigt effektiva är vi! Ett litet avbrott för hämtmat blir det när sambo-J dimper in i lägenheten från jobbet med lådor från thaien. Bra service här! En liten öl på det och sedan är inspirationen verkligen igång. Nä, det måste ju inte bli sent, men det blir lite senare än tänkt. Vid 22--snåret är det dags att bege sig hemåt. På sätt och vis är jag glad att jag inte har bilen med mig. Södra stationen är nära och det är bara att sätta sig på pendeln och jag slipper känna mig tvungen att skjutsa hem D. Det blir lätt så att har man en gång börjat med sådant så får man fortsätta, men just ikväll vill jag hem snabbt och sova. Imorgon väntar mer klubbarbete.
På tåget in till stan hinner jag läsa lite i en medhavd bok. Förr när jag jobbade på Lidingö plöjde jag igenom ett par böcker i månaden genom att läsa på kommunaltrafiken. Just den biten kan jag sakna.
Porten har tappat nummerlyktan så jag virrar en smula före jag kommer rätt. Innan dess har en skum typ i munkjacka med uppfälld huva och mobiltelefon fastklistrad i örat hunnit erbjuda mig sina tjänster. Oturligt nog verkar dessa inte bestå av ledsagning till portarna i kvarteret. Han ser grymt besviken ut när det visar sig att jag inte "letar efter någon speciell" med försäljning som levebröd.
Hemma hos E och J är det compact living och minimalism som gäller. Jag är grymt imponerad. Och grymt sugen att bara slänga precis allt som jag har hemma. Hamstern i mig måste ha tagit ledigt just ikväll.
Så småningom är hela gänget samlat. E, J, D och jag och arbetet kan starta. Riktigt effektiva är vi! Ett litet avbrott för hämtmat blir det när sambo-J dimper in i lägenheten från jobbet med lådor från thaien. Bra service här! En liten öl på det och sedan är inspirationen verkligen igång. Nä, det måste ju inte bli sent, men det blir lite senare än tänkt. Vid 22--snåret är det dags att bege sig hemåt. På sätt och vis är jag glad att jag inte har bilen med mig. Södra stationen är nära och det är bara att sätta sig på pendeln och jag slipper känna mig tvungen att skjutsa hem D. Det blir lätt så att har man en gång börjat med sådant så får man fortsätta, men just ikväll vill jag hem snabbt och sova. Imorgon väntar mer klubbarbete.
Twitter (Torsdag 2011-02-03)
Revisionen går faktiskt riktigt bra?!
På kvällen är det tävlingsträning. Välbehövligt. Både vad gäller dansen och hälsan. Jag har ju totalt tappat mina fina vanor.
På kvällen är det tävlingsträning. Välbehövligt. Både vad gäller dansen och hälsan. Jag har ju totalt tappat mina fina vanor.
Bokcirkel (Onsdag 2011-02-02)
Morgonpromenad nr 2.
Nästa får bli på fredag för imorgon är en tung dag på jobbet då jag äntligen får se om årets slit har gett något resultat. Då är det kvalitetsaudit. Lite ungefär som när revisorn dyker upp och kollar de ekonomiska räkenskapernas ordning, fast på kvalitetssidan.
Sådär ja. Nu har jag fått beskedet att min bok till DNs bokcirkel är på väg. Kanske var det dumt att snåla? Jag tog ekonomibrev för transporten blir gratis då, men det tar å andra sidan tre dagar extra så jag kommer att vara lite efter i början på bokcirkeln. Den startade igår... Jag har i alla fall registrerat mig på forumet så nu kan jag följa de andra läsarna. Ska bli intressant det här! Jag kanske ska krypa till korset och berätta att jag faktiskt beställt två böcker. Trots att jag har flera olästa i bokhyllan. I bokpaketet på väg till mig ligger nu alltså "Till den skrivande kvinnans försvar" av Jenny Diski och "Igelkottens elegans" av Muriel Barbery. Den sistnämnda boken har jag hört massor av gott om, den första har jag noll koll på.
http://www.dn.se/kultur-noje/bokcirkeln
Nästa får bli på fredag för imorgon är en tung dag på jobbet då jag äntligen får se om årets slit har gett något resultat. Då är det kvalitetsaudit. Lite ungefär som när revisorn dyker upp och kollar de ekonomiska räkenskapernas ordning, fast på kvalitetssidan.
Sådär ja. Nu har jag fått beskedet att min bok till DNs bokcirkel är på väg. Kanske var det dumt att snåla? Jag tog ekonomibrev för transporten blir gratis då, men det tar å andra sidan tre dagar extra så jag kommer att vara lite efter i början på bokcirkeln. Den startade igår... Jag har i alla fall registrerat mig på forumet så nu kan jag följa de andra läsarna. Ska bli intressant det här! Jag kanske ska krypa till korset och berätta att jag faktiskt beställt två böcker. Trots att jag har flera olästa i bokhyllan. I bokpaketet på väg till mig ligger nu alltså "Till den skrivande kvinnans försvar" av Jenny Diski och "Igelkottens elegans" av Muriel Barbery. Den sistnämnda boken har jag hört massor av gott om, den första har jag noll koll på.
http://www.dn.se/kultur-noje/bokcirkeln
onsdag 2 februari 2011
Ordning och reda (Tisdag 2011-02-01)
Veckans första morgonpromenad avverkad!
Förutom jobb hinner jag med lite andra duktigheter också; som att begära tillbaka pengar från crawlkursen, se till att pengarna från en nerlagd fond hamnar på rätt konto, kolla om Mamsens inbetalda glasögonpengar kommit rätt. Av någon anledning så tycker jag alltid att det där men pengar och ekonomi är jobbigt så jag samlar gärna ihop ärendena. Månadens räkningar och lön går väl an, men resten. För att inte tala om pensionssystemet och alla eländig fonder. Hu.
Förutom ekonomiska småärenden hinner jag rensa upp diskbänken, köra en tvättmaskin och slutligen hjälpa till på kvällens foxtrotkurser på Mälarsalen. Helt ok för en vanlig tisdag!
Förutom jobb hinner jag med lite andra duktigheter också; som att begära tillbaka pengar från crawlkursen, se till att pengarna från en nerlagd fond hamnar på rätt konto, kolla om Mamsens inbetalda glasögonpengar kommit rätt. Av någon anledning så tycker jag alltid att det där men pengar och ekonomi är jobbigt så jag samlar gärna ihop ärendena. Månadens räkningar och lön går väl an, men resten. För att inte tala om pensionssystemet och alla eländig fonder. Hu.
Förutom ekonomiska småärenden hinner jag rensa upp diskbänken, köra en tvättmaskin och slutligen hjälpa till på kvällens foxtrotkurser på Mälarsalen. Helt ok för en vanlig tisdag!
tisdag 1 februari 2011
Motvind (Måndag 2011-01-31)
Klockan ringer tidigt. Verkligen tidigt. Så jag känner efter; måste jag börja mitt nya hurtiga liv idag? Är det rätt dag? Jag tror inte det. Ingen morgonpromenad idag.
Ännu en stressig dag på jobbet. Det känns lite som att jobba i motvind. För varje grej jag lyckas avverka från skrivbordet verkar stanna i nästa led och helt plötsligt är det min sak att lösa det med. När jag sitter där i slutet på dagen tänker jag att jag måste lägga ner ambitionsnivån. När jag är klar så är jag klar. Om nästa led inte blir färdiga så får det vara så. Annars kommer det här att fortsätta. Jag löser ju problemen åt dem. Inte konstigt att ingen tar tag i det.
Känner mig som en våt trasa när jag åker hem. Ont i halsen har jag också. Trots att det redan ligger en färdigpackad väska med baddräkt och allt i bilen glider jag förbi väsbyavfarten utan att titta tillbaka. Jag vill bara hem.
Som för att riktigt inpränta vilken skitdag det är, håller jag på att halka in under bilen när jag kliver ur hemma. Sedan får jag försöka gräva fram matlådan som kilade in där efter bästa förmåga.
Hemma väntar Världens Underbaraste sambo med färdig mat. Och i morgon är en ny dag.
Ännu en stressig dag på jobbet. Det känns lite som att jobba i motvind. För varje grej jag lyckas avverka från skrivbordet verkar stanna i nästa led och helt plötsligt är det min sak att lösa det med. När jag sitter där i slutet på dagen tänker jag att jag måste lägga ner ambitionsnivån. När jag är klar så är jag klar. Om nästa led inte blir färdiga så får det vara så. Annars kommer det här att fortsätta. Jag löser ju problemen åt dem. Inte konstigt att ingen tar tag i det.
Känner mig som en våt trasa när jag åker hem. Ont i halsen har jag också. Trots att det redan ligger en färdigpackad väska med baddräkt och allt i bilen glider jag förbi väsbyavfarten utan att titta tillbaka. Jag vill bara hem.
Som för att riktigt inpränta vilken skitdag det är, håller jag på att halka in under bilen när jag kliver ur hemma. Sedan får jag försöka gräva fram matlådan som kilade in där efter bästa förmåga.
Hemma väntar Världens Underbaraste sambo med färdig mat. Och i morgon är en ny dag.
Med viss Finess (Söndag 2011-01-30)
Dagen börjar med en "full english" vilket enligt Underbara M innebär äggröra, vita bönor i tomatsås (Heinz), stekt bacon (fast vi tar nyttigare kotlettbacon), rårakor och stekta tomater. Hade jag varit trogen konceptet så hade vi varit tvungna att dricka påste också men någon måtta finns det i alla fall. Mina apelsinklyftor ser ut lite som gisslan på bordet.
Stärkta av detta tar vi oss an Måleributiken i Alvik. Nu ska vi skaffa inspiration. Det börjar klia i fingrarna att renovera lite. Vi kollar färger och botaniserar bland tapeter tills jag känner mig helt oemottaglig för fler intryck. Inte helt lätt att välja. Det hela kompliceras något av att det är tre rum som har god insyn i varandra. De måste harmonisera på något sätt för att lägenheten ska kännas rymlig. Sedan slutar det väl med vita väggar hela vägen ändå, men man kan ju ge inspirationen några veckor och se vad som händer.
Från Alvik till Finess konditori i Bromma är det inte långt. Ett litet sömnigt cafe som fortfarande har kvar en hel del av femtio-talet och goda semlor. Det är inte det mysigaste fiket jag vet, men det har karaktär. Nu tror jag inte ägarna jobbar särskilt hårt med att behålla orginalmöblerna, det känns mer som att de är kvar i brist på renoveringspengar. Bara en sådan sak att de inte har vett att ha den fantastiska lilla gubben på visitkorten. Av den anledningen kan det vara värt ett besök medan tid är.
http://www.finesskonditori.se
Efter detta avverkas både Mio och Chilli i Barkaby. IKEA får vänta till vilken helg som helst, bara inte löningshelgen. Enda bytet är en ny fin gul kudde till soffan. I övrigt kammar vi noll. Sita anhalten är ett besök på Plantagen. Jag hoppas hitta några frökataloger, men de lyser med sin frånvaro. Istället köper jag frö från lavendel och stockrosor som jag tänkte pröva att så i en kruka och ställa ut i skuggan med snö på. På det viset ska fröna få den där köldknäppen de behöver och börja gro precis så tidigt som det passar dem. Har jag läst i en trädgårdstidning. Vi får väl se.
Hemma väntar färdiga matlådor till middag. Det är så fullt i frysen att de inte gick in. Verkligen lyxigt på en söndag.
Stärkta av detta tar vi oss an Måleributiken i Alvik. Nu ska vi skaffa inspiration. Det börjar klia i fingrarna att renovera lite. Vi kollar färger och botaniserar bland tapeter tills jag känner mig helt oemottaglig för fler intryck. Inte helt lätt att välja. Det hela kompliceras något av att det är tre rum som har god insyn i varandra. De måste harmonisera på något sätt för att lägenheten ska kännas rymlig. Sedan slutar det väl med vita väggar hela vägen ändå, men man kan ju ge inspirationen några veckor och se vad som händer.
Från Alvik till Finess konditori i Bromma är det inte långt. Ett litet sömnigt cafe som fortfarande har kvar en hel del av femtio-talet och goda semlor. Det är inte det mysigaste fiket jag vet, men det har karaktär. Nu tror jag inte ägarna jobbar särskilt hårt med att behålla orginalmöblerna, det känns mer som att de är kvar i brist på renoveringspengar. Bara en sådan sak att de inte har vett att ha den fantastiska lilla gubben på visitkorten. Av den anledningen kan det vara värt ett besök medan tid är.
http://www.finesskonditori.se
50-talet i sin prydno Bild från Finess konditori hemsida |
Efter detta avverkas både Mio och Chilli i Barkaby. IKEA får vänta till vilken helg som helst, bara inte löningshelgen. Enda bytet är en ny fin gul kudde till soffan. I övrigt kammar vi noll. Sita anhalten är ett besök på Plantagen. Jag hoppas hitta några frökataloger, men de lyser med sin frånvaro. Istället köper jag frö från lavendel och stockrosor som jag tänkte pröva att så i en kruka och ställa ut i skuggan med snö på. På det viset ska fröna få den där köldknäppen de behöver och börja gro precis så tidigt som det passar dem. Har jag läst i en trädgårdstidning. Vi får väl se.
Hemma väntar färdiga matlådor till middag. Det är så fullt i frysen att de inte gick in. Verkligen lyxigt på en söndag.
Blingad vårglädje
Coach (Lördag 2011-01-29)
C: -"Du måste nog kliva upp nu om du ska hinna åka skidor!
M: -"Mmmmprf"
C: -"Klockan är nästan 11."
M: -"Oj. Mmmmm...." *Snark*
C: -"Alltså, om du kliver upp nu kan du få spela Kicki på nyköpta vinylspelaren."
Se där, det gäller bara att veta vilken knapp man ska trycka på! Jag tror det här med coach kan bli min grej. Det funkar i alla fall utmärkt nu när jag själv snorar och inte orkar med något vettigt. Annars kan det ju hända att någon får för sig att man måste föregå med gott exempel också. Verkar jobbigt.
Förkyld eller inte, men nu kan jag inte sitta inlåst längre. Utanför fönstret strålar solen. Det visar sig sedan att vinden viner utanför också, fast det syntes förstås inte. Det känns desto mer i kinderna när jag knatar på längs Edsviken. Underbara M hurtar i skidspåret. Själv skulle jag vilja ta en löprunda. Nu får jag nöja mig med en promenad. Jag får ju komma ut i alla fall.
På eftermiddagen tar vi en tur till Cafe Anna Giertz (Hågelby). Där är det citrushelg. På vägen dit hämtar vi upp H. Det är himla länge sedan vi sågs. Det är hög tid att plocka upp tråden igen. Jag har förvarnat om mina virus. Möjligen tror hon att c-vitaminerna i cafeets bakverk ska hålla eventuella smittoämnen på avstånd eller så är hon bara totalt orädd. Det blir en date i alla fall. Efteråt lämnar vi stället uppdaterade samt mätta på kakor och en eller annan ny erfarenhet. Nu vet jag t.ex. hur bergamott smakar i original. Surt, men mest av allt härligt beskt.
Till middag blir det nachos med tillbehör, bla en köttfärssås med en touch av kanel. Ett litet misstag bland kryddburkarna. Skulle ha varit paprika. Konstigt hur vissa dofter ändå klarar sig genom förkylningstäppan, för kanelen känner jag minsann. Det kunde ha varit värre. Nu har taccosen mest en anstryning av moussaka. Mer österländskt än sydamerikanskt om man säger så, men det är inte helt fel. Jag gillar middagar där man kan sitta och plocka lite fritt från faten. Man hinner njuta av dukningen och den drar automatiskt ut lite på tiden. Mysmiddag!
Cafe Anna Giertz, Hågelby Foto: Chatrin Svensson |
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)