Första pendeltåget är överfullt. Varken jag eller Underbara M lyckas trycka in oss. Det gör inte så mycket. Nästa tåg kommer om fyra minuter. Fast det tåget får stanna i Ulriksdal. På det överfulla tåget framför oss har någon blivit akut dålig och de måste invänta ambulans. Och det finns inte fler spår att använda så det är klart att vi väntar. På en ambulans som ska knö sig genom Stockholmsträngseln. Men så småningom är stackaren på väg mot akuten och vi rullar vidare.
Jag får ståplats på tunnelbanan mot Ropsten. Fast jag blir avkastad på Gärdet. Väntar på ett nytt tåg. Nästa tunnelbanetåg kommer och vi kliver på, för att genast bli avkastade igen eftersom det är ett växelfel längre fram. "Ersättningsbussar är beställda."
De där ersättningsbussarna lyser med sin frånvaro. Antagligen måste de också tränga sig igenom ett trafikkaos. Det går bussar till Frihamnen i ett, men chaufförerna hävdar att det är på tok för långt att gå därifrån till Ropsten. Och de intygar att det är alldeles för långt att gå därifrån jag (och alla andra) befinner oss. Jag känner mig ändå lite osäker. Jag är ganska bra på att knata. Och några ersättningsbussar verkar inte dyka upp.
Sen kommer jag på att jag ju har en ny fin mobil. Efter lite duttande i SL reseapp så lyckas jag få den att visa alla hållplatser som är i närheten av mig och vips har jag hittat en 300 meter bort som har bussar till Ropsten. Så jag frågar nästa Frihamnsbusschaufför var färjeterminalen är. Vilken färjeterminal undrar han. Inte vet jag svarar jag. Det är SL som har döpt hållplatsen till det och det ska vara 300 meter dit. Chauffören pekar och jag går. Bussen kommer efter 4 minuter.
Den här morgonen är jag väldigt kär i min nya mobil, och en timme senare till jobbet än tänkt.
 |
| Väntar på ersättningsbuss Foto: Chatrin Svensson |
