Ett sunt och hälsosamt liv börjar med frukost. (Har jag hört.) Nu ska den här *piiip* förkylningen väck! *snörvel, host, nys* Så glass eller chokladkaka -vad tror ni?
Faktiskt äter jag riktig frukost. Med några överblivna chokladbitar till efterrätt. Ännu en dag med såpor på TV:n och hushållspappret inom räckhåll. Suck.
Framåt lunch bestämmer jag mig för att det är bäst att inhandla lite medikamenter: en kräm som botar ögoninflammationen, kanske riktiga näsdukar (lyx!) och en halv liter Macademian Nut Brittle (Hägen Daaz). En liten promenad till Ica Maxi alltså. Det är inte närmaste butiken. Inte ens närmaste butiken med apotek. Det är närmaste butiken med apotek som kan nås med den maximala ansträngning till promenad jag orkar med. Hoppas jag. Och det går bra. Jag tar mig hem också. Och humöret blir bättre efter en halv liter glass.
Humöret blir faktiskt så bra att jag till och med plockar fram datorn och jobbar ett par timmar. Kanske inte med värsta farten, och med lite vilopauser här och var, men ändå. En surdeg lyckas jag bli av med och det kommer säkert att kännas bra när jag är tillbaka på måndag.
Faktum är att jag fortfarande har en sockerkick när Underbara M trillar in genom dörren som en våt trasa. Så jag fixar middag. Det visar sig sedan att det har sina risker att låta förkylda människor laga mat. Det där med kryddningen... ja, alltså jag känner ju inte så mycket smaker... Det blev en tämligen vitlöksstark historia. Tydligen?
Kvällens äventyr består i att hämta hem en vinylspelare som Underbaraste köpt på tradera. Fast då känner jag plötsligt att krafterna är slut. Jag är ganska glad att jag inte behöver göra mer än sitta kvar i bilen.
Kvällens pedagogiska utmaning består att försöka förklara varför det är viktigare med Kommissarie Frost i TV-rutan, än Kicki Danielsson på vinylspelaren...
söndag 30 januari 2011
fredag 28 januari 2011
Aha! (Torsdag 2011-01-27)
Vaknar förkyld. Allt har tydligen en naturlig förklaring.
Förkyld och sedan stressad. Jag har inte tid med det här! Helt seriöst. Kanske jag hinner jobba lite ändå? Datorn är ju ändå hemma. Men nej. Jag sover bort dagen. Allt det vackra vädret med. Inte ens en vända till apoteket för salva till ögoninflammationen orkar jag med. Inga riktiga näsdukar blir köpta heller. Jag smular sönder toapapper till pappersmassa istället. Fräscht.
Ingen dansträning blir det heller. Jag är grymt avis när jag vinkar av Underbaraste M till Nackswingets tävlingsträning. Jag som var så buggsugen.
Men imorgon. Då måste jag faktiskt jobba. Förkyld eller inte. Och på måndag då är det dags att ta tag i Hälsokalendern och följa veckans tema. Fast jag tänker backa tillbaka ett steg. Tyckte inte riktigt jag fick till det där med frukt och grönt till varje måltid. Och tre lunch/morgonpromenader måste schemaläggas.
Förkyld och sedan stressad. Jag har inte tid med det här! Helt seriöst. Kanske jag hinner jobba lite ändå? Datorn är ju ändå hemma. Men nej. Jag sover bort dagen. Allt det vackra vädret med. Inte ens en vända till apoteket för salva till ögoninflammationen orkar jag med. Inga riktiga näsdukar blir köpta heller. Jag smular sönder toapapper till pappersmassa istället. Fräscht.
Ingen dansträning blir det heller. Jag är grymt avis när jag vinkar av Underbaraste M till Nackswingets tävlingsträning. Jag som var så buggsugen.
Men imorgon. Då måste jag faktiskt jobba. Förkyld eller inte. Och på måndag då är det dags att ta tag i Hälsokalendern och följa veckans tema. Fast jag tänker backa tillbaka ett steg. Tyckte inte riktigt jag fick till det där med frukt och grönt till varje måltid. Och tre lunch/morgonpromenader måste schemaläggas.
Sirap (Onsdag 2011-01-26)
Allt går trögt och i slowmotion. Vad är det som är fel??? Trött, trött, trött...
Man kan i alla fall glädjas åt ett litet vårtecken; årets majblomma presenteras. Rosa, grön och med gul mitt. Jag har sett snyggare, men det är i alla fall ett vårtecken.
Man kan i alla fall glädjas åt ett litet vårtecken; årets majblomma presenteras. Rosa, grön och med gul mitt. Jag har sett snyggare, men det är i alla fall ett vårtecken.
 |
| www.majblomman.se Bild från majblommans hemsida |
onsdag 26 januari 2011
Hjälpreda (Tisdag 2011-01-25)
Förmiddagen på jobbet får tummen upp. Här blir en massa matnyttigt gjort. Lunchen blir dessutom ovanligt och oväntat trevlig. Fler sådana tack! Eftermiddagen är däremot lite smått frustrerande. Där ligger ett möte som borde ha prioriterats bort till förmån för annat, men eftersom det är tillresta till det mötet så har sammankallande valt att låta det ligga kvar, trots att han själv inte kan vara med... Och det känns oartigt att strunta i det när vi nu är så få från anläggningen som kan delta. Till all lycka så visar det sig att övriga inblandade är lika stressade så mötet kortas av till en tredje del av tiden. Ibland ska man ha flyt.
Dagen blir också kortare än normalt eftersom jag och Underbara M lovat bort oss som hjälp på två foxtrot-kurser ikväll. Jag kommer att få jobba över sedan och säkert svära över detta, men det är ju så kul med dans!
På vägen in mot stan stannar jag till i Vilunda och tar det där träningspasset som jag hoppade över igår. Eftersom jag har kort om tid får jag snäva till det lite och nöja mig med 900 meter bröstsim och 100 meter crawl. Tekniken fungerar bättre och bättre, men jag skulle behöva bli liite mer armstark. Å andra sidan är det ju kul med nya begränsningar istället för samma gamla vanliga. I omklädningsrummet hinner jag bara smörja in ena armen innan det sedvanliga utropet kommer: "Åh vad gott det luktar! Vad är det?!". Det börjar bli smått komiskt. Funderar på om jag ska tipsa Lush om att sätta upp en demo med Karma Cream på en simhall. Jag tror de skulle sälja hur mycket som helst.
Jag är grymt nöjd över att köerna in till stan är betydligt kortare än jag räknat med. Jag är på plats i god tid innan kursen K och A s kurs på Mälarsalen. Ännu lyckligare blir jag när jag hittar en kvarglömd energy-bar i väskan. Den och en banan gör att jag står mig fram till pausens ost- och skinkmacka.
Så småningom dyker Underbara M också upp, fast helt ärligt så hinner vi inte umgås så där väldans mycket under kvällen. Första kursen är en nybörjarkurs och deltagarna så många att man inte ens hinner dansa en gång med alla. Vi är omväxlande med och dansar och ibland ute och "petar" lite på deltagarna. Det är en häftig känsla när man rättat till något och det plötsligt funkar för paret. Det är också lite kul att upptäcka att det deltagarna tror att de lär sig inte alltid är det som kursledarna verkligen får dem att öva på. Vilken fint! Men det får deltagarna att hålla uppe intresset och inte bli uttråkade. Jag är imponerad över hur bra det går för killarna. Det vanligaste misstaget är att de fegar i stegen av rädsla att kliva på tjejernas fötter. Trots att jag lovar att jag har stålhätta på skorna (ren lögn) och att jag tar eventuella skador på min försäkring blir stegen bara någon ytte-pytte centimeter längre. Det kommer väl.
Nästa kurs är en fortsättningskurs. Eftersom det är tjejöverskott är jag inte med och dansar till en början utan går bara runt och petar lite, rättar och berömmer. (Det är lite svårt hur man ska bedöma det där. Det är ju ändå lite orättvist att tjejerna får duktiga killar att öva med, men killarna får inte öva med någon duktig tjej.) Helt plötsligt saknas det ändå en tjej mot slutet. Kanske någon som skulle med bussen? Då hinner jag öva med några killar. Man lägger märke till andra saker då. Kul.
När kvällen är över är jag helt slut. Det kostar på att fokusera stenhårt i fyra timmar. Och så jag är väldigt sugen på att bugga!
Dagen blir också kortare än normalt eftersom jag och Underbara M lovat bort oss som hjälp på två foxtrot-kurser ikväll. Jag kommer att få jobba över sedan och säkert svära över detta, men det är ju så kul med dans!
På vägen in mot stan stannar jag till i Vilunda och tar det där träningspasset som jag hoppade över igår. Eftersom jag har kort om tid får jag snäva till det lite och nöja mig med 900 meter bröstsim och 100 meter crawl. Tekniken fungerar bättre och bättre, men jag skulle behöva bli liite mer armstark. Å andra sidan är det ju kul med nya begränsningar istället för samma gamla vanliga. I omklädningsrummet hinner jag bara smörja in ena armen innan det sedvanliga utropet kommer: "Åh vad gott det luktar! Vad är det?!". Det börjar bli smått komiskt. Funderar på om jag ska tipsa Lush om att sätta upp en demo med Karma Cream på en simhall. Jag tror de skulle sälja hur mycket som helst.
Jag är grymt nöjd över att köerna in till stan är betydligt kortare än jag räknat med. Jag är på plats i god tid innan kursen K och A s kurs på Mälarsalen. Ännu lyckligare blir jag när jag hittar en kvarglömd energy-bar i väskan. Den och en banan gör att jag står mig fram till pausens ost- och skinkmacka.
Så småningom dyker Underbara M också upp, fast helt ärligt så hinner vi inte umgås så där väldans mycket under kvällen. Första kursen är en nybörjarkurs och deltagarna så många att man inte ens hinner dansa en gång med alla. Vi är omväxlande med och dansar och ibland ute och "petar" lite på deltagarna. Det är en häftig känsla när man rättat till något och det plötsligt funkar för paret. Det är också lite kul att upptäcka att det deltagarna tror att de lär sig inte alltid är det som kursledarna verkligen får dem att öva på. Vilken fint! Men det får deltagarna att hålla uppe intresset och inte bli uttråkade. Jag är imponerad över hur bra det går för killarna. Det vanligaste misstaget är att de fegar i stegen av rädsla att kliva på tjejernas fötter. Trots att jag lovar att jag har stålhätta på skorna (ren lögn) och att jag tar eventuella skador på min försäkring blir stegen bara någon ytte-pytte centimeter längre. Det kommer väl.
Nästa kurs är en fortsättningskurs. Eftersom det är tjejöverskott är jag inte med och dansar till en början utan går bara runt och petar lite, rättar och berömmer. (Det är lite svårt hur man ska bedöma det där. Det är ju ändå lite orättvist att tjejerna får duktiga killar att öva med, men killarna får inte öva med någon duktig tjej.) Helt plötsligt saknas det ändå en tjej mot slutet. Kanske någon som skulle med bussen? Då hinner jag öva med några killar. Man lägger märke till andra saker då. Kul.
När kvällen är över är jag helt slut. Det kostar på att fokusera stenhårt i fyra timmar. Och så jag är väldigt sugen på att bugga!
Grå vardag med guldglimt (Måndag 2011-01-24)
Galet stressigt på jobbet, men en del av frustrationen lägger sig av att jag faktiskt får massor färdigt. Inte för att högen minskar märkbart, men ändå.
Nu står det fullkomligt klart också att det inte blir någon crawlkurs för min del. Både grundkursen och fortsättningsnivån har bytt dag så jag kan inte byta grupp. Irriterande. Jag får väl träna vidare på egen hand då, men det är inte samma grej. Det roligare med en tränare som kan säga om det blir rätt också. Fast det kommer kanske fler tillfällen. Mest irriterad är jag nog för att vi prioriterade bort att hålla kurs på NSW för att veckorna redan var så uppbokade, men nu hade det kanske gått att klämma in. Å andra sidan. När jag nu förväntar mig att jobbet ska vara extra stressigt en period framåt är det möjligen bara bra att ha en obokad kväll?
På vägen hem åker jag förbi Vilunda badet, men genom glasfasaden kan jag se att motionsbanorna är tämligen välfylda. Jag orkar bara inte en sardinburk till efter den här jobbdagen så det får vara.
Underbara M får hem en trött och smått grinig Fröken Svensson. Inte nog med att det blev en chockstart på jobbet och jag är dötrött; nu är jag missnöjd för att jag inte simmade heller. Fast vila är nog det jag egentligen behöver så till sist tar jag förnuftet till fånga och kryper ner under täcket ett tag. Jag vaknar upp till flitiga Underbara Ms nygräddade segkakor. Han är ju bara BÄST! Tänk hur fort livet kan kliva upp på topp igen!
Nu står det fullkomligt klart också att det inte blir någon crawlkurs för min del. Både grundkursen och fortsättningsnivån har bytt dag så jag kan inte byta grupp. Irriterande. Jag får väl träna vidare på egen hand då, men det är inte samma grej. Det roligare med en tränare som kan säga om det blir rätt också. Fast det kommer kanske fler tillfällen. Mest irriterad är jag nog för att vi prioriterade bort att hålla kurs på NSW för att veckorna redan var så uppbokade, men nu hade det kanske gått att klämma in. Å andra sidan. När jag nu förväntar mig att jobbet ska vara extra stressigt en period framåt är det möjligen bara bra att ha en obokad kväll?
På vägen hem åker jag förbi Vilunda badet, men genom glasfasaden kan jag se att motionsbanorna är tämligen välfylda. Jag orkar bara inte en sardinburk till efter den här jobbdagen så det får vara.
Underbara M får hem en trött och smått grinig Fröken Svensson. Inte nog med att det blev en chockstart på jobbet och jag är dötrött; nu är jag missnöjd för att jag inte simmade heller. Fast vila är nog det jag egentligen behöver så till sist tar jag förnuftet till fånga och kryper ner under täcket ett tag. Jag vaknar upp till flitiga Underbara Ms nygräddade segkakor. Han är ju bara BÄST! Tänk hur fort livet kan kliva upp på topp igen!
Sympatisk bilförare
Utanför simhallen får jag syn på en bil med denna registreringsskylt:
 |
| Skön stil Foto: Chatrin Svensson |
Uppvärmning (Söndag 2011-01-23)
Inte direkt så peppad inför måndag. Ännu en stressig period väntar. Framåt april sådär tänker jag att det borde lätta... Man behöver krafter. Lite av frustrationen går ju alltid att motionera bort. Som tur är!
Underbara, hurtiga M springer till centralen (en nätt sträcka på 1,8 mil) och jag tänker att det är himla praktiskt (och duktigt!). Nu behöver bara jag lösa biljett när vi ska in till stan. Och efter en shoppingrunda har han säkert vilat upp sig så han orkar hem också... Ekonomiskt värre!
Jag passar också på att ta en joggingrunda, fast lite kortare. Lyckas göra den bästa tiden hittills! Och förlänger rundan också. *nöjd* Det är så skönt att få vara ute medan det är ljust och idag skiner verkligen solen också. Härligt!
Efter lunch toppar jag det hela med ett besök i simhallens sardinburk. Bara bröstsim den här gången. Crawl är inte att tänka på. Smått frustrerande.
Från simhallen tar jag en sväng förbi hemma och plockar upp Underbara M för en runda på Ica. Kylen behöver lite påfyllnad inför veckan. Sedan står utkastande av gran på listan. Vi får verkligen tacka för lång och trogen tjänst. Den åkte in ett par veckor innan julafton och överlevde dessutom ett dansläger i trettonhelgen utan vatten. Städ-ivern räcker till lite mer och avslutas slutligen med varsin drink när förrådet ska städas ur på skvimpar med drinktillbehör. Det känns liksom bakvänt på något sätt. Ungefär som en fredag. Fast två fredagar i en vecka är kanske bättre än två måndagar?
Underbara, hurtiga M springer till centralen (en nätt sträcka på 1,8 mil) och jag tänker att det är himla praktiskt (och duktigt!). Nu behöver bara jag lösa biljett när vi ska in till stan. Och efter en shoppingrunda har han säkert vilat upp sig så han orkar hem också... Ekonomiskt värre!
Jag passar också på att ta en joggingrunda, fast lite kortare. Lyckas göra den bästa tiden hittills! Och förlänger rundan också. *nöjd* Det är så skönt att få vara ute medan det är ljust och idag skiner verkligen solen också. Härligt!
Efter lunch toppar jag det hela med ett besök i simhallens sardinburk. Bara bröstsim den här gången. Crawl är inte att tänka på. Smått frustrerande.
Från simhallen tar jag en sväng förbi hemma och plockar upp Underbara M för en runda på Ica. Kylen behöver lite påfyllnad inför veckan. Sedan står utkastande av gran på listan. Vi får verkligen tacka för lång och trogen tjänst. Den åkte in ett par veckor innan julafton och överlevde dessutom ett dansläger i trettonhelgen utan vatten. Städ-ivern räcker till lite mer och avslutas slutligen med varsin drink när förrådet ska städas ur på skvimpar med drinktillbehör. Det känns liksom bakvänt på något sätt. Ungefär som en fredag. Fast två fredagar i en vecka är kanske bättre än två måndagar?
söndag 23 januari 2011
Utförsåkning (Lördag 2011-01-22)
En liten stund på förmiddagen kollar vi på direktsändningen från Sävsjötävlingen. Ja den går på web-TV, alltid något för oss dansnördar. Det är kul att kolla in det nya tävlingsupplägget, eftersom det här är första tävlingen som körs med det. Och så skriker vi lite på våra kompisar, fast det hör de förstås inte.
Lördagen är annars vikt för pulkaåkning, sedan nästan två månader tillbaka. Det hjälper inte att backen är sällsynt isig. Här ska åkas! A och J har plockat med sig en termos med varm saft också. Mysigt!
Så småningom, när vi undvikit att krocka med den sista fotgängaren på gångbanan nedanför och dödsföraktet lagt sig något, åker vi hem till A och J för lite god mat och spel.
Lördagen är annars vikt för pulkaåkning, sedan nästan två månader tillbaka. Det hjälper inte att backen är sällsynt isig. Här ska åkas! A och J har plockat med sig en termos med varm saft också. Mysigt!
Så småningom, när vi undvikit att krocka med den sista fotgängaren på gångbanan nedanför och dödsföraktet lagt sig något, åker vi hem till A och J för lite god mat och spel.
 |
| Glada pulkaåkare Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Var pulkorna inte lite större förr? Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Talisman Foto: Chatrin Svensson |
TGIF (Fredag 2011-01-21)
Ännu en ledig dag och jag tänker att det kanske är bäst att "passa på" att "unna" mig en löprunda. Tror jag börjar tänka som en träningsnörd? Hur gick det till? Riktigt nöjd är jag efteråt. Bästa tiden den här vintern i alla fall.
Väl hemma loggar jag in och laddar hem resultatet på Nike Running. Lustigt hur sådana där program kan dra fram träningslusten. Det är liksom nästan en belöning i sig att få lägga till ännu en runda i högen bland de andra.
I dagens brevskörd ligger faktiskt en utbetalning från SJ! Till slut. I den elektroniska brevskörden ligger däremot ett sämre besked. Simhallen har upptäckt att de dubbelbokat banor och att crawlkursen därför måste byta dag. Från måndag till tisdag. Himla dåligt att upptäcka det så här sent när kursen skulle ha startat nu på måndag. Och jag kan bara inte tisdagar. Jag lovat bort mig till andra roligheter där. Suck.
Dagens andra aktivitet är att bege sig till centrumet för att handla till kvällsmyset. Jag tänkte vi skulle fira min hemkomst med lite bubbel och jordgubbar doppade i vit choklad. Det finns faktiskt jordgubbar hemma, även om de är svindyra och säkert inte lika goda som våra svenska jordgubbar om sommaren. Med lite choklad på duger de säkert ändå.
Eftersom Underbara M verkar fastna på jobbet en stund till passar jag på att besöka Husbybadet också. Killen i receptionen bedyrar dyrt och heligt att motionsbassängen är öppen ända till halv sju. För mig räcker det om den är öppen till klockan sex så jag hinner simma min kilometer, men det är ju naturligtvis bra att veta att jag inte behöver stressa. Sedan visar det ju sig att det inte är sant... Kvart i sex blir vi uppkörda ur bassängen av simskolan. Jag är grymt irriterad. Jag har bara hunnit 700 meter och inte tränat crawl än. Suck. På vägen ut hittar jag igen samma kille och ber om pengarna tillbaka. Det får jag också. Och ett kort som berättigar till två fria bad eller träningar. Känns ju rätt ok ändå.
Inträdet till badet är 90 kronor här... och jag måste erkänna att Husbybadet är något jag besöker när det inte finns andra alternativ. Det är något med kulturen där som känns fel. Ingen riktig ordning på hur folk beter sig. Idag hittade jag tex ett kvarglömt halvätet äpple i duschen. Det står tomma shampoflaskor överallt och i en del av duschrummet sitter en grupp bikiniklädda tonårsttjejer på duschgolvet med vattnet strilande över sig och snackar i minst en halvtimme medan folk köar till duscharna. Både omklädningsrummet, duscharna och bastun är tapetserade med anslag om vad man INTE får göra. Det mesta helt självklara saker. Uppenbarligen är ingen av besökarna läskunniga. I motionsbassängen får jag säga till ett par killar på skarpen att kontorsstolen de fått tag på inte är en badleksak och ska upp ur bassängen, omedelbart. Var är personalen?
Jag tror jag skulle kunna bli ombud för Lush. Det här är andra gången en kvinna börjar sucka över hur gott det luktar när jag smörjer in mig med Karma Cream i omklädningsrummet. Tråkigt nog för Lush så har jag hällt över krämen i en praktisk reseförpackning från The Body Shop så den som inte frågar kan nog hamna väldigt fel...
När jag är piffad och klar har Underbara M slutat jobbet. Jag hämtar upp honom på centrumet och sedan tar vi en tur till Edsbacka Bistro där vi köper med oss lyxmat hem. Efterrätten blir mina chokladdoppade jordgubbar och bubbel till en DVD med Hairspray. Precis lagom!
Väl hemma loggar jag in och laddar hem resultatet på Nike Running. Lustigt hur sådana där program kan dra fram träningslusten. Det är liksom nästan en belöning i sig att få lägga till ännu en runda i högen bland de andra.
I dagens brevskörd ligger faktiskt en utbetalning från SJ! Till slut. I den elektroniska brevskörden ligger däremot ett sämre besked. Simhallen har upptäckt att de dubbelbokat banor och att crawlkursen därför måste byta dag. Från måndag till tisdag. Himla dåligt att upptäcka det så här sent när kursen skulle ha startat nu på måndag. Och jag kan bara inte tisdagar. Jag lovat bort mig till andra roligheter där. Suck.
Dagens andra aktivitet är att bege sig till centrumet för att handla till kvällsmyset. Jag tänkte vi skulle fira min hemkomst med lite bubbel och jordgubbar doppade i vit choklad. Det finns faktiskt jordgubbar hemma, även om de är svindyra och säkert inte lika goda som våra svenska jordgubbar om sommaren. Med lite choklad på duger de säkert ändå.
Eftersom Underbara M verkar fastna på jobbet en stund till passar jag på att besöka Husbybadet också. Killen i receptionen bedyrar dyrt och heligt att motionsbassängen är öppen ända till halv sju. För mig räcker det om den är öppen till klockan sex så jag hinner simma min kilometer, men det är ju naturligtvis bra att veta att jag inte behöver stressa. Sedan visar det ju sig att det inte är sant... Kvart i sex blir vi uppkörda ur bassängen av simskolan. Jag är grymt irriterad. Jag har bara hunnit 700 meter och inte tränat crawl än. Suck. På vägen ut hittar jag igen samma kille och ber om pengarna tillbaka. Det får jag också. Och ett kort som berättigar till två fria bad eller träningar. Känns ju rätt ok ändå.
Inträdet till badet är 90 kronor här... och jag måste erkänna att Husbybadet är något jag besöker när det inte finns andra alternativ. Det är något med kulturen där som känns fel. Ingen riktig ordning på hur folk beter sig. Idag hittade jag tex ett kvarglömt halvätet äpple i duschen. Det står tomma shampoflaskor överallt och i en del av duschrummet sitter en grupp bikiniklädda tonårsttjejer på duschgolvet med vattnet strilande över sig och snackar i minst en halvtimme medan folk köar till duscharna. Både omklädningsrummet, duscharna och bastun är tapetserade med anslag om vad man INTE får göra. Det mesta helt självklara saker. Uppenbarligen är ingen av besökarna läskunniga. I motionsbassängen får jag säga till ett par killar på skarpen att kontorsstolen de fått tag på inte är en badleksak och ska upp ur bassängen, omedelbart. Var är personalen?
Jag tror jag skulle kunna bli ombud för Lush. Det här är andra gången en kvinna börjar sucka över hur gott det luktar när jag smörjer in mig med Karma Cream i omklädningsrummet. Tråkigt nog för Lush så har jag hällt över krämen i en praktisk reseförpackning från The Body Shop så den som inte frågar kan nog hamna väldigt fel...
När jag är piffad och klar har Underbara M slutat jobbet. Jag hämtar upp honom på centrumet och sedan tar vi en tur till Edsbacka Bistro där vi köper med oss lyxmat hem. Efterrätten blir mina chokladdoppade jordgubbar och bubbel till en DVD med Hairspray. Precis lagom!
 |
| Chokladdoppade jordgubbar Foto: Chatrin Svensson |
fredag 21 januari 2011
Ånger?
Lite ånger. Skulle kanske ha köpt en?
Med några tulpaner i -vad tror ni?
Men det verkade ju så jobbigt att släpa med på tåget...
Med några tulpaner i -vad tror ni?
Men det verkade ju så jobbigt att släpa med på tåget...
 |
| I skyltfönstret hos Tati, Luleå Foto: Chatrin Svensson |
Aktivera mera (Torsdag 2011-01-20)
Vaknar klockan 8 av den äppelkäcka rösten i högtalarsystemet som talar om att vi är i Uppsala om snart en timme. Med tanke på hur natten har varit, sova 3 timmar - vaken 4 timmar - sova tre timmar, så känner jag mig oförskämt pigg. Inte utvilad, men ändå pigg.
Vi är framme i Stockholm en halvtimme före utsatt tid. Jag konstaterar till min stora glädje att förvaringsskåpen gjorts om så att man betalar med kort. Inte så bra för kortlösa människor som min Mams till exempel, men för egen del är det väldans bekvämt.
Frukost på Wanye's coffe med en färsk DN som sällskap. Det går inte att komma ifrån att det är lite mysigare att bläddra sig igenom en tidning än att klicka sig runt på nätet.
Idag ska det bli en lite shoppingrunda. Det är så sällan jag har tid att springa på stan så nu gäller det att passa på. Det är trivsamt att strosa runt, speciellt som alla jobbar nu så det är inte så mycket folk över allt. På Lush inhandlar en duschgel och några badbomber. På Noa Noa hittar jag ett fint grönt linne nedsatt med 70% som också åker med hem. Jag kollar igenom ett par butiker efter ett datorfodral, men lyckas inte hitta något helt klockrent. Accesorize har ett par snygga örhängen till mig för 25 kronor och hårspännen till Mams. Bra med prylar som kan skickas i kuvert.
Så småningom börjar jag strosa mot Forsgrenska badet. Jo, jag har packat ner baddräkt och tänker mig en simtur även idag. På Medborgarplatsen blir den gyros i pitabröd som snabbmat. Grekiska vagnen där är helt klart bästa snabbmaten på Medborgarplatsen. McD kan slänga sig i väggen.
Forsgrenska badet är sig likt. Det här är stället där man hinner börja frysa som en galning innan man tagit sig ner till bassängen från duschrummet. Å andra sidan är det alltid en njutning att komma i vattnet. Sällan upplevs det kallt. Här kostar det 70 kronor att gå in (att jämföra med 35 respektive 40 kronor i Luleå) och man får äran att kämpa sig fram i tre tämligen välfyllda banor. Jag avverkar mina sedvanliga 1 km bröstsim och ger mig sedan på crawl. 175 meter blir det, men jag har sämre teknik än härom dagen. Jag misstänker att jag kanske är lite för trött. Koncentrationen är inte på topp. Men jag är nöjd ändå. Jag kommer att starta från en ny nivå i alla fall när kursen sätter igång den här terminen.
Promenad till Centralen. Nu är det dax att hämta bagaget och åka hem. Precis vad min kropp behöver. Lite mat och vila. Fast inte så lång vila. När jag och Underbara M har ätit och kramats i mängder står tävlingsträning på schemat. Jag erkänner att jag allra helst hade stannat kvar hemma och myst, men det är lite tråkigt att missa första tillfället. Dessutom ska det bli kul att se vad folk tycker när de fått prova det nya upplägget. Och konstigt nog är jag mer dansträningssugen är jag varit på länge.
Jag tror att det här kommer att bli bra. För egen del kan jag konstatera att andra gruppen har mer ork, bättre engagemang och mer fart än sista gruppen hade förra terminen. Det faktum att pausen kommer tidigare och är kortare förhindrar att folk segar ihop. Att träningen slutar tidigare gör också att folk inte smiter innan det är klart och att det verkade bli mer social samvaro efteråt. Det gynnar nog sammanhållningen för tävlingsparen.
Enda nackdelen med konceptet var väl att det nu blev en ganska stor publik till andra gruppens träning. Det är inte så bra eftersom man måste våga göra fel för att bli bra. Träna gör man i regel bäst utan publik. Dessutom så kan det vara lite knepigt ur pedagogiskt perspektiv om första gruppen får för sig att det andra gruppen gör är viktigare än de övningar de själva gör. Det finns ur tävlingsperspektiv vissa saker som måste fungera innan andra saker över huvudtaget kan vara intressanta att väga in i en bedömning. Man vinner alltså inte på att börja öva på dessa innan man klarar av de andra med tillräcklig kvalité. Förhoppningsvis är publiken idag ett utslag av nyhetens behag och som kommer att försvinna längre fram.
Det är en mycket trött, men synnerligen nöjd Fröken Svensson som styr kosan mot sängen efter en intensiv dag. Och i morgon ska här MYSAS!
Ps. Varje gång jag passerar den här så tänker jag att det är nog många som sett den, men inte SETT den. Fint smide tycker Fröken Svensson.
Vi är framme i Stockholm en halvtimme före utsatt tid. Jag konstaterar till min stora glädje att förvaringsskåpen gjorts om så att man betalar med kort. Inte så bra för kortlösa människor som min Mams till exempel, men för egen del är det väldans bekvämt.
Frukost på Wanye's coffe med en färsk DN som sällskap. Det går inte att komma ifrån att det är lite mysigare att bläddra sig igenom en tidning än att klicka sig runt på nätet.
Idag ska det bli en lite shoppingrunda. Det är så sällan jag har tid att springa på stan så nu gäller det att passa på. Det är trivsamt att strosa runt, speciellt som alla jobbar nu så det är inte så mycket folk över allt. På Lush inhandlar en duschgel och några badbomber. På Noa Noa hittar jag ett fint grönt linne nedsatt med 70% som också åker med hem. Jag kollar igenom ett par butiker efter ett datorfodral, men lyckas inte hitta något helt klockrent. Accesorize har ett par snygga örhängen till mig för 25 kronor och hårspännen till Mams. Bra med prylar som kan skickas i kuvert.
Så småningom börjar jag strosa mot Forsgrenska badet. Jo, jag har packat ner baddräkt och tänker mig en simtur även idag. På Medborgarplatsen blir den gyros i pitabröd som snabbmat. Grekiska vagnen där är helt klart bästa snabbmaten på Medborgarplatsen. McD kan slänga sig i väggen.
Forsgrenska badet är sig likt. Det här är stället där man hinner börja frysa som en galning innan man tagit sig ner till bassängen från duschrummet. Å andra sidan är det alltid en njutning att komma i vattnet. Sällan upplevs det kallt. Här kostar det 70 kronor att gå in (att jämföra med 35 respektive 40 kronor i Luleå) och man får äran att kämpa sig fram i tre tämligen välfyllda banor. Jag avverkar mina sedvanliga 1 km bröstsim och ger mig sedan på crawl. 175 meter blir det, men jag har sämre teknik än härom dagen. Jag misstänker att jag kanske är lite för trött. Koncentrationen är inte på topp. Men jag är nöjd ändå. Jag kommer att starta från en ny nivå i alla fall när kursen sätter igång den här terminen.
Promenad till Centralen. Nu är det dax att hämta bagaget och åka hem. Precis vad min kropp behöver. Lite mat och vila. Fast inte så lång vila. När jag och Underbara M har ätit och kramats i mängder står tävlingsträning på schemat. Jag erkänner att jag allra helst hade stannat kvar hemma och myst, men det är lite tråkigt att missa första tillfället. Dessutom ska det bli kul att se vad folk tycker när de fått prova det nya upplägget. Och konstigt nog är jag mer dansträningssugen är jag varit på länge.
Jag tror att det här kommer att bli bra. För egen del kan jag konstatera att andra gruppen har mer ork, bättre engagemang och mer fart än sista gruppen hade förra terminen. Det faktum att pausen kommer tidigare och är kortare förhindrar att folk segar ihop. Att träningen slutar tidigare gör också att folk inte smiter innan det är klart och att det verkade bli mer social samvaro efteråt. Det gynnar nog sammanhållningen för tävlingsparen.
Enda nackdelen med konceptet var väl att det nu blev en ganska stor publik till andra gruppens träning. Det är inte så bra eftersom man måste våga göra fel för att bli bra. Träna gör man i regel bäst utan publik. Dessutom så kan det vara lite knepigt ur pedagogiskt perspektiv om första gruppen får för sig att det andra gruppen gör är viktigare än de övningar de själva gör. Det finns ur tävlingsperspektiv vissa saker som måste fungera innan andra saker över huvudtaget kan vara intressanta att väga in i en bedömning. Man vinner alltså inte på att börja öva på dessa innan man klarar av de andra med tillräcklig kvalité. Förhoppningsvis är publiken idag ett utslag av nyhetens behag och som kommer att försvinna längre fram.
Det är en mycket trött, men synnerligen nöjd Fröken Svensson som styr kosan mot sängen efter en intensiv dag. Och i morgon ska här MYSAS!
Ps. Varje gång jag passerar den här så tänker jag att det är nog många som sett den, men inte SETT den. Fint smide tycker Fröken Svensson.
 |
| Papyrus, Håkan Bull 2008 Foto: Chatrin Svensson |
Dygnet har mer än 24 timmar (Onsdag 2011-01-19)
Insåg just att jag har haft två måndagar den här veckan och ingen tisdag. Kanske kändes det så? Nu är det i alla fall åtgärdat.
Idag får jag sovmorgon och kliver inte upp förrän 7:30. Lyxigt värre. Det kan nog behövas med tanke på att SJ fått lite trafikproblem. Ett godståg som har spårat ur har förstört en bit räls. Typ den enda biten räls som förbinder södra Sverige med de norra delarna. (vad är oddsen?) Det betyder för min del att jag som lyxat till det med sovvagn inte kommer att få njuta så mycket nattsömn som jag tänkt. Istället ska vi hoppa av tåget i Övik klockan 01:15 och åka buss till Sundsvall där det ska vänta ett nytt tåg vid 03-snåret. Förhoppningsvis.
Dagens projekt är ett besök hos optikern inne i stan. Inte för min del alltså, även om jag säkert skulle behöva, utan Mamsens. Faktiskt går det ganska bra, tror jag. Det är inte bara synstyrkan som ska kollas, det ska väljas bågar också. Mamsen tänker investera i ett par progressiva glas. När alla val är gjorda till slut återstår bara betalningen och det är då jag inser hur pensionärer blir rånade. 8000 ska ska kalaset kosta (HUR kan det vara så DYRT?) och Mamsen har har inget betalkort. Så jag undrar lite stillsamt hur hon har tänkt ordna med betalningen när hon hämtar ut glasögonen. Kontanter såklart. Och, nej optikerna har heller inget faktureringsalternativ. Ja men jippi. Nej, det går bara inte. Jag kan precis se rubrikerna i tidningen när hon blir rånad utanför banken. Istället betalar jag rubbet på studs. Mamsen får ersätta mig via banken istället.
När optikern är avklarad tittar vi i några butiker och äter lunch på Roasters. Egentligen hade vi tänkt följa vår tradition och äta på Waldorf (låter snofsigt, men är en stor kinakrog), men det är sådan hemsk kö. Och inte betar de av den i någon större brådska. Jag får nästan intrycket att de gärna vill ha den där kön. Möjligen tror de att den signalerar popularitet alá Stureplan, men det finns gränser för vad jag gör för att få äta kinamat eller pizza. Sååå god är den inte.
Efter lunchen åker Mamsen hem. Hon har värk i benen och tycker att det har varit nog med äventyr för en dag. Själv drar jag iväg till Pontusbadet för ytterligare en simövning. Avverkar som vanligt mina 1 km bröstsim och sedan 150 meter crawl. Tjohoo! Det går framåt, men jösses vad trött jag blir. Och det snabbt.
Jag promenerar tillbaka till Örnäset. Jag ska ändå bara sitta på tåget ikväll så bäst att röra på sig medan det går. Snön knarrar skönt under skorna och träden visar sig från sin allra härligaste, frostigaste sida. Jättevackert! På vägen passar jag på att köpa med mig några tidningar till tåget också.
Middagen är rester från gårdagen för min del. Mamsen kör på macka istället. Så nu är det här vistelsen över för denna gång. Det är lite tråkigt att lämna Mamsen ensam igen. Fast jag erkänner att jag längtar hem så jag kan bli tokig nu.
Halv åtta kommer taxin och hämtar upp och sedan kan äventyret börja. Alla vagnar har två nummer för de har slagit ihop två olika tåg. Ingen platsreservation stämmer längre. Trots det lyckas jag få min önskade överslaf och sova i tre timmar innan det är dags att kliva av tåget. Vi anländer en timma för sent till Örnsköldsvik. Något de som sitter i bussarna och väntar säkert är överlyckliga över. Dessutom blir vi utlåsta på perrongen och kan inte ta oss ner till busstationen när vi väl anländer. Det tar lyckligtvis inte mer än 10-15 minuter att lösa.
Väl på bussen får jag plats vid ett bord, och sällskap av en aspackad, kraftigt överviktig man med direktörsfasoner och viktig portfölj. Ja men jippi. Den aspackade mannen vill inte bara använda mig som stöd och huvudkudde han tycker också att det är min plikt att upplysa om vad klockan är med jämna mellanrum (har ingen på mig) och att jag är rätt person att beklaga sig inför om sin besvärliga resa. Klockan ett på natten är mitt tålamod obefintligt. Jag talar om precis vad jag tycker om hans vidriga beteende (utan att skrika) och vid första bästa stopp får han resa på sig trots stor klagan och jag byter resolut plats.
Bussfärden tar en smula längre tid än de utlovat. Typ dubbla tiden. Klockan halv fem på morgonen är vi framme i Sundsvall och ska byta till tåg igen. Och naturligtvis kan vi inte få samma platser som innan. Det tar en halvtimme för konduktören att komma fram till att jag ändå kan ta den tomma platsen jag hade och som ingen gör anspråk på. Klockan fem kan jag äntligen krypa ner i slafen igen för obruten resa (och sömn?) fram till Stockholm.
Idag får jag sovmorgon och kliver inte upp förrän 7:30. Lyxigt värre. Det kan nog behövas med tanke på att SJ fått lite trafikproblem. Ett godståg som har spårat ur har förstört en bit räls. Typ den enda biten räls som förbinder södra Sverige med de norra delarna. (vad är oddsen?) Det betyder för min del att jag som lyxat till det med sovvagn inte kommer att få njuta så mycket nattsömn som jag tänkt. Istället ska vi hoppa av tåget i Övik klockan 01:15 och åka buss till Sundsvall där det ska vänta ett nytt tåg vid 03-snåret. Förhoppningsvis.
Dagens projekt är ett besök hos optikern inne i stan. Inte för min del alltså, även om jag säkert skulle behöva, utan Mamsens. Faktiskt går det ganska bra, tror jag. Det är inte bara synstyrkan som ska kollas, det ska väljas bågar också. Mamsen tänker investera i ett par progressiva glas. När alla val är gjorda till slut återstår bara betalningen och det är då jag inser hur pensionärer blir rånade. 8000 ska ska kalaset kosta (HUR kan det vara så DYRT?) och Mamsen har har inget betalkort. Så jag undrar lite stillsamt hur hon har tänkt ordna med betalningen när hon hämtar ut glasögonen. Kontanter såklart. Och, nej optikerna har heller inget faktureringsalternativ. Ja men jippi. Nej, det går bara inte. Jag kan precis se rubrikerna i tidningen när hon blir rånad utanför banken. Istället betalar jag rubbet på studs. Mamsen får ersätta mig via banken istället.
När optikern är avklarad tittar vi i några butiker och äter lunch på Roasters. Egentligen hade vi tänkt följa vår tradition och äta på Waldorf (låter snofsigt, men är en stor kinakrog), men det är sådan hemsk kö. Och inte betar de av den i någon större brådska. Jag får nästan intrycket att de gärna vill ha den där kön. Möjligen tror de att den signalerar popularitet alá Stureplan, men det finns gränser för vad jag gör för att få äta kinamat eller pizza. Sååå god är den inte.
Efter lunchen åker Mamsen hem. Hon har värk i benen och tycker att det har varit nog med äventyr för en dag. Själv drar jag iväg till Pontusbadet för ytterligare en simövning. Avverkar som vanligt mina 1 km bröstsim och sedan 150 meter crawl. Tjohoo! Det går framåt, men jösses vad trött jag blir. Och det snabbt.
Jag promenerar tillbaka till Örnäset. Jag ska ändå bara sitta på tåget ikväll så bäst att röra på sig medan det går. Snön knarrar skönt under skorna och träden visar sig från sin allra härligaste, frostigaste sida. Jättevackert! På vägen passar jag på att köpa med mig några tidningar till tåget också.
Middagen är rester från gårdagen för min del. Mamsen kör på macka istället. Så nu är det här vistelsen över för denna gång. Det är lite tråkigt att lämna Mamsen ensam igen. Fast jag erkänner att jag längtar hem så jag kan bli tokig nu.
Halv åtta kommer taxin och hämtar upp och sedan kan äventyret börja. Alla vagnar har två nummer för de har slagit ihop två olika tåg. Ingen platsreservation stämmer längre. Trots det lyckas jag få min önskade överslaf och sova i tre timmar innan det är dags att kliva av tåget. Vi anländer en timma för sent till Örnsköldsvik. Något de som sitter i bussarna och väntar säkert är överlyckliga över. Dessutom blir vi utlåsta på perrongen och kan inte ta oss ner till busstationen när vi väl anländer. Det tar lyckligtvis inte mer än 10-15 minuter att lösa.
Väl på bussen får jag plats vid ett bord, och sällskap av en aspackad, kraftigt överviktig man med direktörsfasoner och viktig portfölj. Ja men jippi. Den aspackade mannen vill inte bara använda mig som stöd och huvudkudde han tycker också att det är min plikt att upplysa om vad klockan är med jämna mellanrum (har ingen på mig) och att jag är rätt person att beklaga sig inför om sin besvärliga resa. Klockan ett på natten är mitt tålamod obefintligt. Jag talar om precis vad jag tycker om hans vidriga beteende (utan att skrika) och vid första bästa stopp får han resa på sig trots stor klagan och jag byter resolut plats.
Bussfärden tar en smula längre tid än de utlovat. Typ dubbla tiden. Klockan halv fem på morgonen är vi framme i Sundsvall och ska byta till tåg igen. Och naturligtvis kan vi inte få samma platser som innan. Det tar en halvtimme för konduktören att komma fram till att jag ändå kan ta den tomma platsen jag hade och som ingen gör anspråk på. Klockan fem kan jag äntligen krypa ner i slafen igen för obruten resa (och sömn?) fram till Stockholm.
tisdag 18 januari 2011
Seger (Tisdag 2011-01-18)
I lördags hade jag satt klockan på väckning 06:20 för frukost-intag på tåget. I går upptäckte jag att det av misstag hade blivit någon upprepningsfrekvens på larmet så det startade varje vardag. Vaknade även då 06: 20 alltså. Imorse vaknar jag klockan 6 av min kära Mams som påstår att hon kokar kaffe, men som för ett oväsen som närmast kan härröras till att slå ut en vägg. Jag behöver ialla fall inte oroa mig för att hamna fel i dygnsrytmen på min semester.
Morgonstund har guld i mund heter det ju så klockan 8 har jag redan fått på mig kläderna, läst tidningarna på nätet, korrekturläst ett utkast till min käraste Underbara M, facebookat och är på väg mot affären för att handla marmelad till det nybakade brödet. Det är skönt med morgonpromenaden. Det gäller att njuta så mycket som går av den knarrande snön för det ryktas att töväder slagit till där hemma. Och när det kommer till kritan så är jag nog inte riktigt klar med vintern än.
Hade jag önskat mig något mer den här vistelsen så hade det varit ett norrsken. Det var många år sedan jag fick se ett sist. Det verkar inte så troligt den här gången heller för det är mulet. Allra helst hade jag önskat att Underbara M och jag fick se det tillsammans. Jo, jag längtar nog hem lite också, trots tövädret. Det finns annat som drar..., och visst har väl alla väder sin egen charm? Visst då? I ett par färgglada stövlar kan säkert slaskväder bli trevligt det med... Som dessa!
Idag står storkok på agendan. Jag har köpt lite ingredienser till köttfärssås och pasta. Här ska bli matlådor till Mamsen. Jag känner mig nöjd över resultatet, även om Mamsen säkert tycker att det är exotiskt med morötter och gröna linser i såsen.
När husligheterna är över tar jag en promenad längs hälsans stig med badkläderna i ryggsäcken. Slingan passerar Hertsö miljögård och där viker jag av för att klappa får och ta en liten fika. Tänk att stället har legat här i flera år, men jag upptäckte det först i våras. En liten pärla. Synd att Mamsen saknar ork, annars hade detta varit ett givet utflyktsmål.
Stärkt av fika betar jag av resten av Hälsans stig fram till simhallen. Jag har tur och får ha de två avspärrade motionsbanorna helt för mig själv tills jag nästan simmat klart.( Då trillar det i och för sig in 5 stycken på en gång.) Och som grädde på moset lyckas jag också simma 125 meter med crawl! Inte helt problemfritt. Och jag måste vila mellan varje 25 meter. Men ändå! Jösses vad det ger blodad tand! Nu skulle jag väldans gärna vilja hinna med en vända till en simhall i morgon också. 1 km bröstsim på det också och sedan är det en väldigt nöjd fröken Svensson som promenerar hem.
Resten av kvällen blir däremot en rätt stillsam historia med bläddrande i trädgårdstidningar. I sommar skulle jag vilja odla lite tomater. Och så skulle jag vilja ha massor av lavendel, och krasse, och ringblommor. Svarta violer. Kanske en stockros. Massor med kryddväxter. Jordgubbar är förstås inte så dumt... Det där med ätliga saker tror jag i alla fall att jag kan lobba in hos Underbara M. I sommar kommer vi förhoppningsvis att få vår första rikliga rabarberskörd. Om plantan överlevde balkong- och fasadrenoveringen i höstas. Jag kommer att äta paj tills jag storknar.
Ett avsnitt "Kommisarie Lewis" i soffan med Mams och sedan är kvällen gjord.
PS. Till tågresan tänkte jag köpa med mig några inredningstidningar och samla på mig ytterligare några projektideér. (Uteplatsen är ju så liten.) Det låter väl som en bra plan? Det är så avstressande med renoveringar.
Morgonstund har guld i mund heter det ju så klockan 8 har jag redan fått på mig kläderna, läst tidningarna på nätet, korrekturläst ett utkast till min käraste Underbara M, facebookat och är på väg mot affären för att handla marmelad till det nybakade brödet. Det är skönt med morgonpromenaden. Det gäller att njuta så mycket som går av den knarrande snön för det ryktas att töväder slagit till där hemma. Och när det kommer till kritan så är jag nog inte riktigt klar med vintern än.
Hade jag önskat mig något mer den här vistelsen så hade det varit ett norrsken. Det var många år sedan jag fick se ett sist. Det verkar inte så troligt den här gången heller för det är mulet. Allra helst hade jag önskat att Underbara M och jag fick se det tillsammans. Jo, jag längtar nog hem lite också, trots tövädret. Det finns annat som drar..., och visst har väl alla väder sin egen charm? Visst då? I ett par färgglada stövlar kan säkert slaskväder bli trevligt det med... Som dessa!
Idag står storkok på agendan. Jag har köpt lite ingredienser till köttfärssås och pasta. Här ska bli matlådor till Mamsen. Jag känner mig nöjd över resultatet, även om Mamsen säkert tycker att det är exotiskt med morötter och gröna linser i såsen.
När husligheterna är över tar jag en promenad längs hälsans stig med badkläderna i ryggsäcken. Slingan passerar Hertsö miljögård och där viker jag av för att klappa får och ta en liten fika. Tänk att stället har legat här i flera år, men jag upptäckte det först i våras. En liten pärla. Synd att Mamsen saknar ork, annars hade detta varit ett givet utflyktsmål.
Stärkt av fika betar jag av resten av Hälsans stig fram till simhallen. Jag har tur och får ha de två avspärrade motionsbanorna helt för mig själv tills jag nästan simmat klart.( Då trillar det i och för sig in 5 stycken på en gång.) Och som grädde på moset lyckas jag också simma 125 meter med crawl! Inte helt problemfritt. Och jag måste vila mellan varje 25 meter. Men ändå! Jösses vad det ger blodad tand! Nu skulle jag väldans gärna vilja hinna med en vända till en simhall i morgon också. 1 km bröstsim på det också och sedan är det en väldigt nöjd fröken Svensson som promenerar hem.
Resten av kvällen blir däremot en rätt stillsam historia med bläddrande i trädgårdstidningar. I sommar skulle jag vilja odla lite tomater. Och så skulle jag vilja ha massor av lavendel, och krasse, och ringblommor. Svarta violer. Kanske en stockros. Massor med kryddväxter. Jordgubbar är förstås inte så dumt... Det där med ätliga saker tror jag i alla fall att jag kan lobba in hos Underbara M. I sommar kommer vi förhoppningsvis att få vår första rikliga rabarberskörd. Om plantan överlevde balkong- och fasadrenoveringen i höstas. Jag kommer att äta paj tills jag storknar.
Ett avsnitt "Kommisarie Lewis" i soffan med Mams och sedan är kvällen gjord.
PS. Till tågresan tänkte jag köpa med mig några inredningstidningar och samla på mig ytterligare några projektideér. (Uteplatsen är ju så liten.) Det låter väl som en bra plan? Det är så avstressande med renoveringar.
 |
| Fårskocken Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Hertsö miljögård Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Kallnande plåtar välkomnar i farstun Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Mjölkpall Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Spår Foto: Chatrin Svensson |
måndag 17 januari 2011
Foton från födelsestaden
 |
| Malmtåg Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Kulturens hus Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Stadshuset Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Årets snöskulptur Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Stadsparken och Domkyrkan Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Stadshotellet Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Pyntat? Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Värme Foto: Chatrin Svensson |
Genom linsen (Måndag 2011-01-17)
Idag har jag fixat autogiro på de flesta räkningarna till Mamsen. Idel pappersarbete alltså. Jag hoppas att det här blir bra nu så hon slipper vara så om sig och kring sig med allt som trillar in genom brevlådan. Billigare blir det i alla fall, än betalningsavierna som hon skickar in i dag.
Dagens utflykt för min del blev en promenad in till stan för lunch på ett cafe och motionssimning på Pontusbadet. Tydligen var Hertsöbadets entrépris ett rån trots allt. Hur otroligt det än låter. Här kostar det bara 35 kronor att gå in. Jag simmar 1 km och övar lite crawl sedan. Det går bättre och bättre, men när jag nu lyckas få munnen över vattenytan någon gång på vänster sida också så andas jag in hårtestar istället. Piffigt. Måste införskaffa spännen till nästa gång alltså. (Nej, jag är inte mogen för badmössa än.)
Innan jag beger mig hemåt tar jag en sväng på stan och fotar lite. Vem vet vad som har försvunnit nästa gång?
Nedan en liten bildsvit från badhuset byggt 1957.
Utöver det har jag varit lite huslig också och bakat russin- och valnötsbröd. Tyvärr hade Mamsen hunnit knyta sig innan det blev klart (tidiga kvällar här), men i morgon ska det avsmakas!
Dagens utflykt för min del blev en promenad in till stan för lunch på ett cafe och motionssimning på Pontusbadet. Tydligen var Hertsöbadets entrépris ett rån trots allt. Hur otroligt det än låter. Här kostar det bara 35 kronor att gå in. Jag simmar 1 km och övar lite crawl sedan. Det går bättre och bättre, men när jag nu lyckas få munnen över vattenytan någon gång på vänster sida också så andas jag in hårtestar istället. Piffigt. Måste införskaffa spännen till nästa gång alltså. (Nej, jag är inte mogen för badmössa än.)
Innan jag beger mig hemåt tar jag en sväng på stan och fotar lite. Vem vet vad som har försvunnit nästa gång?
Nedan en liten bildsvit från badhuset byggt 1957.
 |
| Pontusbadet Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Entré Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Foajén Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Café Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Golv Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Galonklädd bänk Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Simhallen Foto: Chatrin Svensson |
Utöver det har jag varit lite huslig också och bakat russin- och valnötsbröd. Tyvärr hade Mamsen hunnit knyta sig innan det blev klart (tidiga kvällar här), men i morgon ska det avsmakas!
 |
| Russin- och valnötsbröd Foto: Chatrin Svensson |
På besök i jämmerdalen (Söndag 2011-01-16)
Hertsöbadet visar sig vara urbilligt. 40 kronor kostar det att gå in! Bassängen är liten, visserligen 25 meter lång, men bara 6 banor bred. Två av banorna är avspärrade för motionssim och vi är bara tre personer som behöver dela på dem så det är verkligen lyxigt. Jag avverkar 1 km bröstsim och sedan tar jag tag i crawlet. Jag har aldrig övat på egen hand, men nu är det nog dags att börja om jag inte vill starta helt från noll på kursen i nästa vecka. Först ser det väldigt dystert ut, men till slut lyckas jag avverka 18 meter med kontrollerad simning och andning var tredje simtag. Det som sätter begränsningen är andningen på vänster sida som jag inte riktigt får till. Det slutar alltså med syrebrist efter ett tag. Eftersom det ändå känns som en framgång lämnar jag det där. Det kommer fler tillfällen att öva.
På vägen hem går jag vilse. Jag inser att det verkar lustigt. Och helt vilse är jag inte, bara det att jag glömmer att svänga av från Hälsans stig och rätt vad det är har jag gått på tok för långt. Från andra hållet är det inte heller lika lätt att hitta avtaget. Vad gäller snöröjning så är gångstigarna inte så prioriterade och det är ganska tungt att knata runt. Och hungrig är jag också.
Det är en trött, blöt och grymt hungrig varg som trillar in genom dörren till sist. I trappen möter jag min mamma som är på väg upp efter en liten vända till Coop. Jag erbjuder mig att ta påsarna som ser ut att innehålla ungefär en tablettask var, men hon tycker att hon klarar sig ändå. Vad bra tänker jag att hon i alla fall tog sig ut idag. I nästa stund berättar hon att hennes dotter bokat biljetter till bio ikväll. Hm... Det känns lite konstigt att bli omtalad i tredje person. När vi kommit in i hallen berättar hon att en snäll tjej ville hjälpa henne med matkassarna i trappen, men att hon bar dem själv ändå. Eh? Menar du mig mamma? Jaha, var det du. Ja, jag tittade inte så noga. Hon verkar helt oberörd över misstaget.
Tur att det finns matlådor sedan igår att värma i mickron. Nya katastrofscenarion serveras med resterna, men till sist säger jag ifrån och undrar om det inte finns något annat vi kan prata om. Vad ska vi hitta på när jag är här? Ska vi passa på att åka in till någon butik i stan? Kolla in biblioteket. Gå ut och käka? Det leder istället till att Mamsen sätter igång och tjurar. Jag tänker att det säkert ger sig. Jag vet inte hur jag ska få henne att förstå att jag inte orkar lyssna på allt elände. Att jag till slut mår dåligt av alltihopa. Som för att illustera sätter Mamsen på radion och nyhetsuppläsaren meddelar att en 50-årig man blivit slagen med ett basebollträ i Kiruna. Jamen. Mamsen nickar vist. Så är det. Det finns bara elände här i världen, en enda stor jämmerdal är det.
På något sätt har jag inte fått nog av frisk luft. Så jag promenerar in till stan för att kolla in andra delar av jämmerdalen och hämta ut våra biobiljetter. Till min bedrövelse har de till sist rivit Fritz Olsson-huset. Det som var så gulligt. Neonskylten har de i alla fall tagit rätt på och flyttat med till Ebeneser. Alltid något. Hopps det kommer upp ett nytt hus som går i den lite gamla stilen. Något med putsad fasad. Är det något stan har alldeles för mycket av så är det billiga "moderna" hus. Enda undantaget är väl kulturhuset som jag faktiskt gillar.
När jag kommer hem verkar Mamsen på bättre humör. Vi fikar och äter smörgåstårta för att sedan göra oss klara för bio. Det blir taxi dit. Buss verkar alldeles för besvärligt för Mamsen.
För Mamsen är bio, popcorn och läsk ett riktigt äventyr. Hon har inte varit på bio på 10-tals år. Så det här är en happening så god som någon.
För egen del tycker jag att filmen skulle ha vunnit på att bli en egen fristående historia. Som det är nu så stör alla tillbakablickarna. För de som redan sett de tidigare filmerna är de onödiga. För de som inte sett någon film innan är de bara förvirrande. Det kunde ha blivit så mycket bättre. (Jag och taxichauffören har analyserat detta noga.) Som aktivitet en kväll uppe hos Mamsen så höll filmen måttet i alla fall. Nu har biolusten i mig väckts lite till liv (två filmer i samma månad!) och jag är lite sugen på att se "Svinalängorna".
Till vår stora förtjusning hinner vi hem och se några bli mördade i Midsumer också. En riktigt bra kväll alltså.
 |
| Bron som blev promenadväg Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Järnvägen Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Tur att centrum är uppmärkt Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Fordon (Spark) Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Flora Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Shopping Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Gammal skylt, nytt ställe Foto: Chatrin Svensson |
Mental träning (Lördag 2011-01-15)
Uppstigning 06:20 för att hinna med frukosten. Bra semester det här. Sedan visar det sig förstås att tåget är en timme sent. Fast det har jag nästan räknat med. Det är en bra tid ändå. Ungefär som det brukar vara när jag åker upp.
Luleå välkomnar med 26 minusgrader och snö i mängder. Hemma hos Mamsen väntar hembakat och i ryggsäcken har jag ännu mer hembakat från Underbara M. Det blir en hälsosam vistelse det här... Medan vi fikar bokar vi in ett bio besök (Änglagård 3) och optikern. Himla praktiskt att ha datorn med.
Så småningom beger jag mig till Coop för att handla lite mat. Mamsen vägrar att gå ut. Tydligen för kallt. För egen del belönas jag med ett halofenomen på vägen till affären. Inte så dumt! Önskar att jag hade haft kameran med. Som uppmuntring till Mamsen köper jag två buketter med tulpaner. Man kan ju alltid låtsas att det är vår inne. En genomläsning av shoppinglistan visar att Mamsen anser att smörgåstårta kvalificerar sig som middag. Jag är inte säker på att vi är eniga där, men när vi nu ses så sällan så får jag väl visa min goda vilja. Som en motvikt plockar jag ner yoghurt och müssli i shoppingvagnen. Några fibrer säkrade i alla fall. Batterier slinker också med; till min vanliga stegräknare som nu dammats av eftersom ipoden inte tålde tvätt.
Till lunch lagar vi fläskfile med banan och annanas gratinerad i ugn, som äts med ris till. Jag tror det är en standardrätt som vi alltid gör när jag kommer upp. När jag var liten betraktade mina föräldrar rätten som väldigt exotisk eftersom den innehöll FRUKT. Det är dessutom det första receptet jag någonsin frågat efter och burit hem. Första gången jag åt rätten var hos en klasskamrat på hennes födelsedagsmiddag. Det minns jag än, trots att det var i gymnasiet. Nu känns den ganska 80-tal, faktiskt.
Framåt eftermiddagen tar jag en tupplur. Kanske sov jag inte helt perfekt på tåget. Eller så är det mer ansträngande att resa än man tror. Jag sover gott i alla fall. Trots alla eländesskildringar jag fått mig till livs vid lunchen. Jo, för det är så med Mamsen att hon har en benägenhet att bara minnas de där ruskiga sakerna. Bröllop, födslar, köp av drömhus -allt går henne spårlöst förbi, men om det finns en notis aldrig så liten, i tidningen om något elände så minns hon den i åratal. En av mina kusiner (jag har 28 stycken) fick en propp i halsen, trillade nedför lejdaren på båten han jobbade på och får inte ut ett öre från jobbets olycksfallsförsäkring för operationerna som krävs. Nu har jag nu blivit matad med fem versioner trots att det inte gått mer än ett par timmar. Hu vad mycket energi som går åt till att vara upprörd, misstänksam, rädd och arg hela tiden.
På kvällen tar jag en promenad i omgivningarna och lyckas snava in på en "Hälsans stig". Jag följer den en bit på vägen och hittar även ett badhus. Himla praktiskt! Till en början känns promenaden en smula otrygg i mörkret. Mamsens katastroftänk har en tendens att smitta av sig och man ser gärna rånare bakom varenda buske. Sedan tänker jag att alla som bor här är lyckliga och vips så blir alla hus inbjudande och alla snötyngda träd fridfulla. Det är skillnad på rationellt riskövervägande och att ständigt titta sig över axeln.
Efter en dos smörgåstårta avslutas dagen med TV-kväll i soffan och "Livet från den ljusa sidan". Riktigt bra!
Luleå välkomnar med 26 minusgrader och snö i mängder. Hemma hos Mamsen väntar hembakat och i ryggsäcken har jag ännu mer hembakat från Underbara M. Det blir en hälsosam vistelse det här... Medan vi fikar bokar vi in ett bio besök (Änglagård 3) och optikern. Himla praktiskt att ha datorn med.
Så småningom beger jag mig till Coop för att handla lite mat. Mamsen vägrar att gå ut. Tydligen för kallt. För egen del belönas jag med ett halofenomen på vägen till affären. Inte så dumt! Önskar att jag hade haft kameran med. Som uppmuntring till Mamsen köper jag två buketter med tulpaner. Man kan ju alltid låtsas att det är vår inne. En genomläsning av shoppinglistan visar att Mamsen anser att smörgåstårta kvalificerar sig som middag. Jag är inte säker på att vi är eniga där, men när vi nu ses så sällan så får jag väl visa min goda vilja. Som en motvikt plockar jag ner yoghurt och müssli i shoppingvagnen. Några fibrer säkrade i alla fall. Batterier slinker också med; till min vanliga stegräknare som nu dammats av eftersom ipoden inte tålde tvätt.
Till lunch lagar vi fläskfile med banan och annanas gratinerad i ugn, som äts med ris till. Jag tror det är en standardrätt som vi alltid gör när jag kommer upp. När jag var liten betraktade mina föräldrar rätten som väldigt exotisk eftersom den innehöll FRUKT. Det är dessutom det första receptet jag någonsin frågat efter och burit hem. Första gången jag åt rätten var hos en klasskamrat på hennes födelsedagsmiddag. Det minns jag än, trots att det var i gymnasiet. Nu känns den ganska 80-tal, faktiskt.
Framåt eftermiddagen tar jag en tupplur. Kanske sov jag inte helt perfekt på tåget. Eller så är det mer ansträngande att resa än man tror. Jag sover gott i alla fall. Trots alla eländesskildringar jag fått mig till livs vid lunchen. Jo, för det är så med Mamsen att hon har en benägenhet att bara minnas de där ruskiga sakerna. Bröllop, födslar, köp av drömhus -allt går henne spårlöst förbi, men om det finns en notis aldrig så liten, i tidningen om något elände så minns hon den i åratal. En av mina kusiner (jag har 28 stycken) fick en propp i halsen, trillade nedför lejdaren på båten han jobbade på och får inte ut ett öre från jobbets olycksfallsförsäkring för operationerna som krävs. Nu har jag nu blivit matad med fem versioner trots att det inte gått mer än ett par timmar. Hu vad mycket energi som går åt till att vara upprörd, misstänksam, rädd och arg hela tiden.
På kvällen tar jag en promenad i omgivningarna och lyckas snava in på en "Hälsans stig". Jag följer den en bit på vägen och hittar även ett badhus. Himla praktiskt! Till en början känns promenaden en smula otrygg i mörkret. Mamsens katastroftänk har en tendens att smitta av sig och man ser gärna rånare bakom varenda buske. Sedan tänker jag att alla som bor här är lyckliga och vips så blir alla hus inbjudande och alla snötyngda träd fridfulla. Det är skillnad på rationellt riskövervägande och att ständigt titta sig över axeln.
Efter en dos smörgåstårta avslutas dagen med TV-kväll i soffan och "Livet från den ljusa sidan". Riktigt bra!
söndag 16 januari 2011
Stressad gnu (Fredag 2011-01-14)
Idag är dagen då jag jobbar fram till lunch och sedan tar itu med:
1. Bodelningen på ICA-kortet som nu visar sig klar med mitt gamla XXXX... ICA har däremot en lite pryd policy. Trots att förhållandet var över för 15 år sedan, så måste jag få ett eget singel-konto först innan jag får slå ihop mina påsar med Underbara M. Man kan inte byta från ett sambo-konto till ett annat. Hur skulle det se ut! Ny väntan alltså.
2. SJ som inte betalat pengarna de är skyldiga mig. Tydligen beror det på något "fel med min avi"?
3. Räkningen för tävlingsträningen.
4. En löprunda och upptäcker att man tydligen måste äta för att orka springa?
Varpå jag
5. Tvättar min coach (ipoden) i 40 grader. Och vet ni vad, det tål den inte!? Man tycker ju att träningskläder och andra grejer som riskerar att bli svettiga borde klara 40 grader, minst. Tydligen får man inte ens köra den i maskin??! *funderar på att ringa Sverker*
6. Övar mindfulnes
7. Lagar och äter lunch, packar resväska och gräver fram min supergamla ipod och
8. Tar en ny joggingrunda. Går mycket bättre den här gången!
9. Packar klart.
10. Ber Underbara M rädda tvätten i maskinen och stressar iväg till pendeln för att
11. bli försenad pga ett dörrpar som inte fungerar.
12. Avhåller mig från att strypa pendeltågsföraren som lovar att vårt tåg ska avgå först ifrån Solna station varpå han stänger dörrarna och sedan låter det andra tåget köra medan vi står kvar..
13. Hämtar ut tågbiljetterna med andan i halsen och kommer på SJ-tåget i sista minuten.
14. Vilar ut i restaurangvagnen med en "härlig" mickrad renskav med potatismos, rött vin och en "Allt om trädgård".
Puh!
1. Bodelningen på ICA-kortet som nu visar sig klar med mitt gamla XXXX... ICA har däremot en lite pryd policy. Trots att förhållandet var över för 15 år sedan, så måste jag få ett eget singel-konto först innan jag får slå ihop mina påsar med Underbara M. Man kan inte byta från ett sambo-konto till ett annat. Hur skulle det se ut! Ny väntan alltså.
2. SJ som inte betalat pengarna de är skyldiga mig. Tydligen beror det på något "fel med min avi"?
3. Räkningen för tävlingsträningen.
4. En löprunda och upptäcker att man tydligen måste äta för att orka springa?
Varpå jag
5. Tvättar min coach (ipoden) i 40 grader. Och vet ni vad, det tål den inte!? Man tycker ju att träningskläder och andra grejer som riskerar att bli svettiga borde klara 40 grader, minst. Tydligen får man inte ens köra den i maskin??! *funderar på att ringa Sverker*
6. Övar mindfulnes
7. Lagar och äter lunch, packar resväska och gräver fram min supergamla ipod och
8. Tar en ny joggingrunda. Går mycket bättre den här gången!
9. Packar klart.
10. Ber Underbara M rädda tvätten i maskinen och stressar iväg till pendeln för att
11. bli försenad pga ett dörrpar som inte fungerar.
12. Avhåller mig från att strypa pendeltågsföraren som lovar att vårt tåg ska avgå först ifrån Solna station varpå han stänger dörrarna och sedan låter det andra tåget köra medan vi står kvar..
13. Hämtar ut tågbiljetterna med andan i halsen och kommer på SJ-tåget i sista minuten.
14. Vilar ut i restaurangvagnen med en "härlig" mickrad renskav med potatismos, rött vin och en "Allt om trädgård".
Puh!
fredag 14 januari 2011
Sopan, förlåt, såpan SJ fortsätter...
Chatrin till SJ kundtjänst:
"Hej
jag har inte sett någon utbetalning till mitt konto av pengarna (se mail nedan) eller någon "kostandsfri utbetalningsavi". När kan jag förvänta mig att få tillbaka pengarna?
Hälsningar
Chatrin"
SJ Kundtjänst till Chatrin:
"Tack för att du har kontaktat oss.
Tyvärr har något fel inträffat med din avi men skickar nu en ny till dig.
Med vänliga hälsningar
SJ AB
XXXXX XXXX"
"Hej
jag har inte sett någon utbetalning till mitt konto av pengarna (se mail nedan) eller någon "kostandsfri utbetalningsavi". När kan jag förvänta mig att få tillbaka pengarna?
Hälsningar
Chatrin"
SJ Kundtjänst till Chatrin:
"Tack för att du har kontaktat oss.
Tyvärr har något fel inträffat med din avi men skickar nu en ny till dig.
Med vänliga hälsningar
SJ AB
XXXXX XXXX"
Förändringens vindar (Torsdag 2011-01-13)
Idag blir det ingen morgonpromenad. Idag vilar jag ut och masar mig upp till frukost. Veckans tre promenader är faktiskt avverkade och allt annat är bonus.
Det är inte ofta jag blir imponerad av min egen effektivitet på jobbet, men idag händer det. Jag lyckas hålla min utstakade kurs och bli färdig med allt jag tänkt mig, plus några grejer till. Det känns bra att känna sig nyttig när nya besked om omorganisationen trillar in. Mest sannolikt kommer jag att få byta chef, fast jag vet vad jag får för jag har jobbat för honom förut. Och om jag har tur så betyder det här att jag kanske jobbar lite mer från Stockholm. (Om jag har otur så innebär det massor av resor över Skandinavien också, men det visar sig.)
På lunchen blir det inte heller mycket till promenad om man inte räknar omvägen via Åhlens för att shoppa en liten present till Mamsen. Jag hittar ett nytt matställe också som jag nog kan tänka mig att prova fler gånger. Inte så dumt!
På väg hem efter jobbet tar jag en vända förbi Ica Maxi för att proviantera inför resan. Lite frukt, vatten, choklad och en drös med tidningar får följa med hem. Två trädgårdstidningar. Trots att vi bara har en ytte-pytte uteplats,som vi ändå inte hinner med. Fast det kan ju bli ändring på det nu när vi bara ha en lägenhet att ta hand om. Jag längtar lite efter sommaren.
Hemma festar jag på en Findus fiskgratäng som piffas upp med litet glas vitt vin till. Underbara M är på kommittémöte. Det betyder att jag hinner börja packa lite. När han dråsar in genom dörren fixar jag fika med te och hembakad saffranslängd. Fast själv dissar jag saffranslängden. Trots att det är något av det bästa jag vet. Dagens godiskonto är förbrukat. Istället njuter jag av en kopp med örtte som jag köpt på Capellagården på Öland i somras. Om jag blundar kan jag nästan känna att jag är där.
Trots mina våga-vägra promenader idag så är coachen halvnöjd. Underligt. Var kom de stegen ifrån?
Och beslutsångesten om lyxproblemen kvarstår. Och ännu fler aktiviteter trillar in. Tänk att det ska finnas så mycket roligt här i världen! Men nu måste jag faktiskt besluta mig. Snart. Jag ska bara...
Det är inte ofta jag blir imponerad av min egen effektivitet på jobbet, men idag händer det. Jag lyckas hålla min utstakade kurs och bli färdig med allt jag tänkt mig, plus några grejer till. Det känns bra att känna sig nyttig när nya besked om omorganisationen trillar in. Mest sannolikt kommer jag att få byta chef, fast jag vet vad jag får för jag har jobbat för honom förut. Och om jag har tur så betyder det här att jag kanske jobbar lite mer från Stockholm. (Om jag har otur så innebär det massor av resor över Skandinavien också, men det visar sig.)
På lunchen blir det inte heller mycket till promenad om man inte räknar omvägen via Åhlens för att shoppa en liten present till Mamsen. Jag hittar ett nytt matställe också som jag nog kan tänka mig att prova fler gånger. Inte så dumt!
På väg hem efter jobbet tar jag en vända förbi Ica Maxi för att proviantera inför resan. Lite frukt, vatten, choklad och en drös med tidningar får följa med hem. Två trädgårdstidningar. Trots att vi bara har en ytte-pytte uteplats,som vi ändå inte hinner med. Fast det kan ju bli ändring på det nu när vi bara ha en lägenhet att ta hand om. Jag längtar lite efter sommaren.
Hemma festar jag på en Findus fiskgratäng som piffas upp med litet glas vitt vin till. Underbara M är på kommittémöte. Det betyder att jag hinner börja packa lite. När han dråsar in genom dörren fixar jag fika med te och hembakad saffranslängd. Fast själv dissar jag saffranslängden. Trots att det är något av det bästa jag vet. Dagens godiskonto är förbrukat. Istället njuter jag av en kopp med örtte som jag köpt på Capellagården på Öland i somras. Om jag blundar kan jag nästan känna att jag är där.
Trots mina våga-vägra promenader idag så är coachen halvnöjd. Underligt. Var kom de stegen ifrån?
Och beslutsångesten om lyxproblemen kvarstår. Och ännu fler aktiviteter trillar in. Tänk att det ska finnas så mycket roligt här i världen! Men nu måste jag faktiskt besluta mig. Snart. Jag ska bara...
torsdag 13 januari 2011
Energisk (Onsdag 2011-01-12)
Imponerad av mig själv som orkar ut på en morgonpromenad trots den sena kvällen igår. Jag tror att det faktiskt går lite lättare att komma iväg än igår! När jag kommer hem har snusmumriken fortfarande inte vaknat. Fast det är nog mer han som är sen än jag som är tidig.
Innan frukost hinner jag till och med röja diskbänken och starta diskmaskinen och sätta igång tvättmaskinen. Det börjar kännas lite stressigt inför resan. Jag har inte tvättat ikapp kläderna från lägret och tvättkorgen var ganska full redan innan. I gengäld fixar Underbara M frukost till mig.
Förmiddagen går i hyfsat tempo, men jag måste lära mig att inte kolla mina mail precis innan lunch. Nu fastnar jag med en grej som "jag ska bara" och sedan kommer jag försent till SATS och cykelpasset. I väntan på mitt bokade core-pass tar jag en dust med löpbandet istället. Det är ju ett framsteg!
Eftermiddagen går inte riktigt i samma tempo. Fastnar i lite knep och knåp, men slutar med en hyfsad lösning i alla fall.
Middagen får bli en snabbt fixad pasta- och fetaostsallad som jag plockar med till tävlingskommittémötet. Nu börjar det hända saker! Det ska bli spännande att följa utvecklingen med det nya upplägget för både tävlingstrukturen och vår egen omdanade tävlingsträning.
Klockan har hunnit bli väldigt sen när jag trillar in genom ytterdörren hemma efter att ha skjutsat hem J och D. Jag möts av en himmelsk doft av nybakat bröd. Underbara M har bakat grova russinbröd. Yummie! Det bara måste provsmakas med en kopp te.
Till denna tekopp försöker vi också fatta beslut i ett par lyxproblem. Erbjudanden med kul aktiviteter som vi inte gärna vill missa, men har svårt att trycka in i kalendern råkar hagla in just nu. Och jag som har så svårt att säga nej till roliga saker...
Innan frukost hinner jag till och med röja diskbänken och starta diskmaskinen och sätta igång tvättmaskinen. Det börjar kännas lite stressigt inför resan. Jag har inte tvättat ikapp kläderna från lägret och tvättkorgen var ganska full redan innan. I gengäld fixar Underbara M frukost till mig.
Förmiddagen går i hyfsat tempo, men jag måste lära mig att inte kolla mina mail precis innan lunch. Nu fastnar jag med en grej som "jag ska bara" och sedan kommer jag försent till SATS och cykelpasset. I väntan på mitt bokade core-pass tar jag en dust med löpbandet istället. Det är ju ett framsteg!
Eftermiddagen går inte riktigt i samma tempo. Fastnar i lite knep och knåp, men slutar med en hyfsad lösning i alla fall.
Middagen får bli en snabbt fixad pasta- och fetaostsallad som jag plockar med till tävlingskommittémötet. Nu börjar det hända saker! Det ska bli spännande att följa utvecklingen med det nya upplägget för både tävlingstrukturen och vår egen omdanade tävlingsträning.
Klockan har hunnit bli väldigt sen när jag trillar in genom ytterdörren hemma efter att ha skjutsat hem J och D. Jag möts av en himmelsk doft av nybakat bröd. Underbara M har bakat grova russinbröd. Yummie! Det bara måste provsmakas med en kopp te.
Till denna tekopp försöker vi också fatta beslut i ett par lyxproblem. Erbjudanden med kul aktiviteter som vi inte gärna vill missa, men har svårt att trycka in i kalendern råkar hagla in just nu. Och jag som har så svårt att säga nej till roliga saker...
onsdag 12 januari 2011
Små nojjor är också nojjor (Tisdag 2011-01-11)
Börjar dagen med en morgonpromenad. Jag uppskattar verkligen att fåglarna vädrar morgonluft och kvittrar på trots att jag inte kan se en tillstymmelse till soluppgång. Det känns lite mindre motigt då. När jag väl kommit igång så är det riktigt skönt.
Hinner uträtta några mindre ärenden på lunchen som att tanka bilen (viktigt om jag vill komma hem) och köpa jeanslappar till mina trasiga byxor. De har nått det där stadiet då de är hemskt lena och sköna, men också sköra..
Efter jobbet tar jag tag i en fobi. Jag har nämligen fobi för sportbutiker och gym. Det där med sportbutikerna börjar ge med sig. Nu är det mest när jag ska in på någon specialbutik som det tar emot. Gym däremot...
Jag vill gärna testa löpbandet på SATS. När det är så här isigt och knaggligt ute verkar det som en överhängande risk för fotvrickningar om man ska ge sig ut på en löprunda. Löpbandet skulle alltså kunna var en plan B. Men löpbandet befinner sig inne på gymdelen där alla coola och seriöst tränande människor håller till. Hu.
Hinner uträtta några mindre ärenden på lunchen som att tanka bilen (viktigt om jag vill komma hem) och köpa jeanslappar till mina trasiga byxor. De har nått det där stadiet då de är hemskt lena och sköna, men också sköra..
Efter jobbet tar jag tag i en fobi. Jag har nämligen fobi för sportbutiker och gym. Det där med sportbutikerna börjar ge med sig. Nu är det mest när jag ska in på någon specialbutik som det tar emot. Gym däremot...
Jag vill gärna testa löpbandet på SATS. När det är så här isigt och knaggligt ute verkar det som en överhängande risk för fotvrickningar om man ska ge sig ut på en löprunda. Löpbandet skulle alltså kunna var en plan B. Men löpbandet befinner sig inne på gymdelen där alla coola och seriöst tränande människor håller till. Hu.
Första steget att lära sig något är väl att erkänna att man inte kan det? Känner mig urfånig när jag ber om hjälp med löpbandet i kassan. Jag får de nödvändigaste funktionerna utpekade för mig och börjar trava på. När jag känner mig lite varm i kläderna börjar jag jogga. Inser att hastigheten här räknas i km/h vilket är rätt irriterande. Jag vill ju veta hur många minuter det tar för mig att avverka 1 km. Jag kan tydligen inte huvudräkna och springa på löpband samtidigt så när jag vinglat en stund lägger jag ner att försöka räkna om hastigheten. Mini-coachens kalibrering stämmer inte med löpbandet. Grr. Gissar att jag inte springer likadant som ute i snön.
Första passet går "sådär". Jag blir oväntat fort trött. Och det är grymt varmt och svettigt. Känner mig ungefär som en hamster med astma som fastnat i ett skenande hjul. Fast jag tror inte att killarna som springer på banden vid sidan av mig och pratar över mitt huvud märker det? När det är över pillar jag runt bland alla andra funktioner på löpbandet. Jag tror att jag klurat ut hur jag ska programmera en tempoträning nästa gång.
En gång till ska jag ge det innan jag ger upp. Och jag känner mig lite nöjd över att jag vågat möta min gymfobi.
tisdag 11 januari 2011
Nya tag! (Måndag 2011-01-03)
Tillbaka på kontoret och fastnar så hårt framför datorn att jag glömmer lunchen. Halv ett kommer jag på att det vore bra med något att äta och då har alla redan hunnit komma tillbaka från lunchen. Det är tidiga vanor som gäller här så de flesta tar lunch redan kl 11.
Eftersom det är "första" jobbdagen efter ledigheten bestämmer jag att jag får gå på Tant Gredelin och äta laxtoast. Förutom att det är ett mysigt ställe med goda laxtoasts, så har de lite tidningar att blättra i medan man väntar. Trädgårdstidningar bland annat. Känns det inte lite som om våren är på väg där jag sitter bakom tyllgardinerna och spanar ut på takdroppet? Jo.
En snabb lunchpromenad på det då. Solen gör gott! Och det känns fortfarande vårigt när jag kommit ut. Dessvärre kan jag konstatera att det kan bli lite stressigt att klämma in detta tre gånger i veckan. Vi får flexa lunchen, men då måste man ju sluta senare också. Det känns inte lika roligt.
På väg hem från jobbet svänger jag förbi simhallen och betalar min crawlkurs. Månne jag ska lära mig att andas på bägge sidorna den här gången?
Nu är en resa upp till Luleå inbokad! Jag inser att det är nu som gäller om den ska med i almanackan. För ovanlighetens skull är Mamsen tveksam. Smått misstänkt. Annars brukar det vara ett evigt tjatande? Det visar sig att det där med att säga bort hemtjänsten kanske var liite förhastat. Städning och tvätt ligger en smula... efter... Gissar att jag vet vad vi (läs jag) kommer att pyssla med...
Coachen blidkas med en kvällspromenad också. Jag lyckas få med Underbara M som har träningsvärk i benen efter sin 1,5-milarunda. Han påstår att det känns ok så länge han rör på sig... Efter en lång omväg hamnar vi på Ica Maxi där Underbara M handlar frukt till kvällsmyset som består av fruktsallad och te. Yummie!
Eftersom det är "första" jobbdagen efter ledigheten bestämmer jag att jag får gå på Tant Gredelin och äta laxtoast. Förutom att det är ett mysigt ställe med goda laxtoasts, så har de lite tidningar att blättra i medan man väntar. Trädgårdstidningar bland annat. Känns det inte lite som om våren är på väg där jag sitter bakom tyllgardinerna och spanar ut på takdroppet? Jo.
En snabb lunchpromenad på det då. Solen gör gott! Och det känns fortfarande vårigt när jag kommit ut. Dessvärre kan jag konstatera att det kan bli lite stressigt att klämma in detta tre gånger i veckan. Vi får flexa lunchen, men då måste man ju sluta senare också. Det känns inte lika roligt.
På väg hem från jobbet svänger jag förbi simhallen och betalar min crawlkurs. Månne jag ska lära mig att andas på bägge sidorna den här gången?
Nu är en resa upp till Luleå inbokad! Jag inser att det är nu som gäller om den ska med i almanackan. För ovanlighetens skull är Mamsen tveksam. Smått misstänkt. Annars brukar det vara ett evigt tjatande? Det visar sig att det där med att säga bort hemtjänsten kanske var liite förhastat. Städning och tvätt ligger en smula... efter... Gissar att jag vet vad vi (läs jag) kommer att pyssla med...
Coachen blidkas med en kvällspromenad också. Jag lyckas få med Underbara M som har träningsvärk i benen efter sin 1,5-milarunda. Han påstår att det känns ok så länge han rör på sig... Efter en lång omväg hamnar vi på Ica Maxi där Underbara M handlar frukt till kvällsmyset som består av fruktsallad och te. Yummie!
Friskt vågat -hälften vunnet (Söndag 2011-01-09)
Sista dagen på ledigheten!
Underbara M som inte fått nog av motionerandet tar en lång löprunda. Själv går jag iväg till SATS för ännu en föreläsning. Rubriken den här gången är: "Förändring inifrån -att hitta kraften". Tjejen som håller den är beteendevetare och föreläsningen visar sig vara oväntat bra!
Föreläsningen handlar om att starta, genomföra och upprätthålla förändringar. Förändringen kan röra vad som helst.
Förutom föreläsning så innehåller den moment där man själv gör lite arbete och moment där man jobbar två och två med en utvald förändring som man vill göra i sitt liv.
Dels får man göra en associationsövning på papper som sedan visar sig bli en risk- och motivationsinventering. Man tittar på hur förändringen kommer att påverka andra delar av ens liv och tillvaro på kort och på lång sikt. Här gäller det att identifiera vad som kommer att hålla förändringen vid liv, men också vad som riskerar att stjälpa den och ha en plan för hur man hanterar detta. Har man otur visar det sig kanske att förändringen inte är värd uppoffringarna. Det visar sig också vara nyttigt att göra det tillsammans med någon annan. Det roliga i det hela är att när man gör övningen med någon okänd så finns liksom ingen dold agenda. Personen man jobbar med har ingen anledning att vilja styra utvecklingen i någon speciell riktning. De påverkas inte personligen av ens förändringsprojekt. Det är också riktigt intressant att höra andras visioner om framtiden och vart förändringen på sikt ska leda dem.
Nästa övning går ut på att ta fram en plan i 4 veckor på hur man startar förändringen. Vad ska göras första veckan, vad ska göras andra veckan etc. Det är då jag inser att jag gärna glömmer att titta på helheten. Jag måste nog lära mig att man inte kan göra ALLT även om det är kul. Hur roligt det än är, så blir det mindre kul när man får stressa genom tillvaron. Dessutom inser jag att jag har valt att starta en förändring vid en tidpunkt då tillvaron redan har så många nystarter. Jobbet sätter igång, tävlingsträningen sätter igång, crawlkursen startar, tävlingskommitten startar, jag ska ut och resa... Det är ju helt klart lite knepigt när man vill trycka in nya vanor med en kalender där det inte går att få kontinuitet. Ambitionsnivån måste nog justeras lite...
Nästa övning är att mingla runt och diskutera sina förändringsprojekt med andra och få ideer av fler. Det är jättekul. Vi hinner avverka tre personer var och mina tre har valt helt olika förändringar som : 1.att omforma (bygga muskler) kroppen och "deffa", 2. byta jobb, 3. lära sig stå för sin åsikt och hantera konflikter.
För egen del tyckter jag föreläsningen är riktigt givande, nyttigt att få andras perspektiv på ens egna ambitioner och det är urkul att få höra om alla andras projekt och hur de tänker gå till väga. Jag medger också att jag är lätt förvånad att det är så många som inte fokuserar på en hälsoförändring trots att det är SATS som håller i det hela.
Min förändring? Nja, den suger jag på ett tag till. Friskt vågat, hälften vunnet?
Framåt kvällen tar jag en liten kvällspromenad för att blidka minicoachen något. Fast efter gårdagen har jag väl ändå förtjänat lite vila?
Hälsotemat i kalendern för min vecka var att äta frukost varje dag och det får jag väl säga att jag lyckats med alla dagar. Fast det är kanske lite fuskigt lätt nu när jag inte jobbar? Däremot så skulle jag behöva förändra på innehållet i frukosten. Färre marmeladmackor och fler skinkmackor kanske?
Nästa veckas hälsotema är att genomföra tre lunchpromenader. Jag har modifierat det till tre lunch-eller morgonpromenader. Just lunchpromenader kan vara knepigt där jag jobbar nu på vintern.
Underbara M som inte fått nog av motionerandet tar en lång löprunda. Själv går jag iväg till SATS för ännu en föreläsning. Rubriken den här gången är: "Förändring inifrån -att hitta kraften". Tjejen som håller den är beteendevetare och föreläsningen visar sig vara oväntat bra!
Föreläsningen handlar om att starta, genomföra och upprätthålla förändringar. Förändringen kan röra vad som helst.
Förutom föreläsning så innehåller den moment där man själv gör lite arbete och moment där man jobbar två och två med en utvald förändring som man vill göra i sitt liv.
Dels får man göra en associationsövning på papper som sedan visar sig bli en risk- och motivationsinventering. Man tittar på hur förändringen kommer att påverka andra delar av ens liv och tillvaro på kort och på lång sikt. Här gäller det att identifiera vad som kommer att hålla förändringen vid liv, men också vad som riskerar att stjälpa den och ha en plan för hur man hanterar detta. Har man otur visar det sig kanske att förändringen inte är värd uppoffringarna. Det visar sig också vara nyttigt att göra det tillsammans med någon annan. Det roliga i det hela är att när man gör övningen med någon okänd så finns liksom ingen dold agenda. Personen man jobbar med har ingen anledning att vilja styra utvecklingen i någon speciell riktning. De påverkas inte personligen av ens förändringsprojekt. Det är också riktigt intressant att höra andras visioner om framtiden och vart förändringen på sikt ska leda dem.
Nästa övning går ut på att ta fram en plan i 4 veckor på hur man startar förändringen. Vad ska göras första veckan, vad ska göras andra veckan etc. Det är då jag inser att jag gärna glömmer att titta på helheten. Jag måste nog lära mig att man inte kan göra ALLT även om det är kul. Hur roligt det än är, så blir det mindre kul när man får stressa genom tillvaron. Dessutom inser jag att jag har valt att starta en förändring vid en tidpunkt då tillvaron redan har så många nystarter. Jobbet sätter igång, tävlingsträningen sätter igång, crawlkursen startar, tävlingskommitten startar, jag ska ut och resa... Det är ju helt klart lite knepigt när man vill trycka in nya vanor med en kalender där det inte går att få kontinuitet. Ambitionsnivån måste nog justeras lite...
Nästa övning är att mingla runt och diskutera sina förändringsprojekt med andra och få ideer av fler. Det är jättekul. Vi hinner avverka tre personer var och mina tre har valt helt olika förändringar som : 1.att omforma (bygga muskler) kroppen och "deffa", 2. byta jobb, 3. lära sig stå för sin åsikt och hantera konflikter.
För egen del tyckter jag föreläsningen är riktigt givande, nyttigt att få andras perspektiv på ens egna ambitioner och det är urkul att få höra om alla andras projekt och hur de tänker gå till väga. Jag medger också att jag är lätt förvånad att det är så många som inte fokuserar på en hälsoförändring trots att det är SATS som håller i det hela.
Min förändring? Nja, den suger jag på ett tag till. Friskt vågat, hälften vunnet?
Framåt kvällen tar jag en liten kvällspromenad för att blidka minicoachen något. Fast efter gårdagen har jag väl ändå förtjänat lite vila?
Hälsotemat i kalendern för min vecka var att äta frukost varje dag och det får jag väl säga att jag lyckats med alla dagar. Fast det är kanske lite fuskigt lätt nu när jag inte jobbar? Däremot så skulle jag behöva förändra på innehållet i frukosten. Färre marmeladmackor och fler skinkmackor kanske?
Nästa veckas hälsotema är att genomföra tre lunchpromenader. Jag har modifierat det till tre lunch-eller morgonpromenader. Just lunchpromenader kan vara knepigt där jag jobbar nu på vintern.
måndag 10 januari 2011
Motionsorgie (Lördag 2011-01-08)
Slutligen har det dåliga samvetet över min överhoppade joggingrunda i torsdags växt sig tillräckligt stort för att tvinga ut mig på en löprunda. Detta trots att jag redan har bokat in ett 30 min cykelpass, ett 30 min corepass och en föreläsning på SATS...
Med tanke på att jag bara precis hinner avverka löprundan och trycka i mig en halv macka innan jag får springa iväg till SATS så går cykelpasset över förväntan. Corepasset har ny coreografi och är lite småknepigt i början, men det ger sig.
Föreläsningen har rubriken "Mål och motivation". Det är så att jag har satt lite motionsmål för det nya året. Faktiskt är det inte bara motionsmål utan även lite annat. Än så länge tänker jag följa upp utanför den här bloggen, men lite kommer säkert att spilla ut här och det visar sig kanske med tiden vart jag är på väg. Föreläsningen handlade om att sätta SMARTa mål. Och det har jag faktiskt gjort fast vi använder en annan definition på jobbet än hon gjorde på föreläsningen. Vi använder Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, Tidsbestämt. Hon använde Självvalt, Mätbart, Attraktivt, Realistiskt, Tidsbestämt. Självvalt och attraktivt är faktiskt bra ord men skulle kunna rymmas under "accepterat".
Det viktigaste i föreläsningen kanske var:
-Att sätta mål enligt principen ovan.
-Att kunna skilja på vad som är självvalt mål och vad som är mål man får av sin omgivning. Bara för att läkaren säger att vikten bör bli lägre är det ju inte säkert att man själv verkligen innerst inne vill ha det som mål. Att något vore bra att göra är inte det samma som att man har drivkraften att verkligen göra det.
-Att kunna skilja på vad som är motiv för att starta en förändring och vad som är drivkraften för att hålla igång den i längden
-Bananerna de delade ut -jösses vad jag var hungrig!
Efter föreläsningen satsar jag på bastubad och en härlig dusch. Det känns välförtjänt.
Hemma fixar jag snabbmat av köttbullar ur frysen och pasta. Mums! Underbara M har hunnit avverka en joggingrunda och har redan festat på en matlåda ur frysen. Hu vad hurtiga vi är.
Som om dagen strapatser inte är nog så beger vi oss till Barkaby Outlet. För egen del så är enda fyndet en read skiva med Melissa Horn. Riktigt nöjd! Underbara M fyndar ett par snygga byxor.
Efter middagen piffas det lite. Faktiskt bara lite för jag känner att jag behöver ta igen mig innan avvfärden mot Yesterday och dans till Zlips. Nu ska det väl ändå få dansas några foxar i rätt tempo?
För egen del så är jag bortskämd fram till paus. Jag behöver knappt bjuda upp själv. Faktum är att jag redan är lite trött i benen av dagens ansträngningar att jag nästan skulle vilja tacka nej till någon dans, men det känns ju taskigt när jag nu har sånt flyt på kavaljererna. Som grädde på moset lyckas jag och Underbara M hitta igen varandra till danskvällens bästa foxtrotlåt.
Det hinner knappt bli paus innan jag kastar mig över de medhavda bananerna. Det är som ett litet hål i magen. Inte är det så dumt att jag hinner prata med lite kompisar jag inte sett på ett bra tag. Enda smolket i bägaren är jordbävningen som får hela Yesterday att hamna på glid. Eller, ja, det visar sig att det nog är jag som fått ett blodtrycksfall... En inte helt ogrundad gissning är att jag inte lyckats reglera vätske- och matintaget efter dagens motionsorgie. Underbara M är snabb på att förelså en hemresa. Det visar sig att han också redan känner sig rätt färdigdansad.
Väl hemma blir det en liten natta-knäckemacka med te. Har aldrig smakat bättre!
Med tanke på att jag bara precis hinner avverka löprundan och trycka i mig en halv macka innan jag får springa iväg till SATS så går cykelpasset över förväntan. Corepasset har ny coreografi och är lite småknepigt i början, men det ger sig.
Föreläsningen har rubriken "Mål och motivation". Det är så att jag har satt lite motionsmål för det nya året. Faktiskt är det inte bara motionsmål utan även lite annat. Än så länge tänker jag följa upp utanför den här bloggen, men lite kommer säkert att spilla ut här och det visar sig kanske med tiden vart jag är på väg. Föreläsningen handlade om att sätta SMARTa mål. Och det har jag faktiskt gjort fast vi använder en annan definition på jobbet än hon gjorde på föreläsningen. Vi använder Specifikt, Mätbart, Accepterat, Realistiskt, Tidsbestämt. Hon använde Självvalt, Mätbart, Attraktivt, Realistiskt, Tidsbestämt. Självvalt och attraktivt är faktiskt bra ord men skulle kunna rymmas under "accepterat".
Det viktigaste i föreläsningen kanske var:
-Att sätta mål enligt principen ovan.
-Att kunna skilja på vad som är självvalt mål och vad som är mål man får av sin omgivning. Bara för att läkaren säger att vikten bör bli lägre är det ju inte säkert att man själv verkligen innerst inne vill ha det som mål. Att något vore bra att göra är inte det samma som att man har drivkraften att verkligen göra det.
-Att kunna skilja på vad som är motiv för att starta en förändring och vad som är drivkraften för att hålla igång den i längden
-Bananerna de delade ut -jösses vad jag var hungrig!
Efter föreläsningen satsar jag på bastubad och en härlig dusch. Det känns välförtjänt.
Hemma fixar jag snabbmat av köttbullar ur frysen och pasta. Mums! Underbara M har hunnit avverka en joggingrunda och har redan festat på en matlåda ur frysen. Hu vad hurtiga vi är.
Som om dagen strapatser inte är nog så beger vi oss till Barkaby Outlet. För egen del så är enda fyndet en read skiva med Melissa Horn. Riktigt nöjd! Underbara M fyndar ett par snygga byxor.
Efter middagen piffas det lite. Faktiskt bara lite för jag känner att jag behöver ta igen mig innan avvfärden mot Yesterday och dans till Zlips. Nu ska det väl ändå få dansas några foxar i rätt tempo?
För egen del så är jag bortskämd fram till paus. Jag behöver knappt bjuda upp själv. Faktum är att jag redan är lite trött i benen av dagens ansträngningar att jag nästan skulle vilja tacka nej till någon dans, men det känns ju taskigt när jag nu har sånt flyt på kavaljererna. Som grädde på moset lyckas jag och Underbara M hitta igen varandra till danskvällens bästa foxtrotlåt.
Det hinner knappt bli paus innan jag kastar mig över de medhavda bananerna. Det är som ett litet hål i magen. Inte är det så dumt att jag hinner prata med lite kompisar jag inte sett på ett bra tag. Enda smolket i bägaren är jordbävningen som får hela Yesterday att hamna på glid. Eller, ja, det visar sig att det nog är jag som fått ett blodtrycksfall... En inte helt ogrundad gissning är att jag inte lyckats reglera vätske- och matintaget efter dagens motionsorgie. Underbara M är snabb på att förelså en hemresa. Det visar sig att han också redan känner sig rätt färdigdansad.
Väl hemma blir det en liten natta-knäckemacka med te. Har aldrig smakat bättre!
Rea (Fredag 2011-01-07)
Sovmorgon.
Dagen spenderas med att titta runt lite på rean i centrumet. Jag kommer hem med en buff från Team Sportia och ett antal fynd från Noa Noa. Det sistnämnda är en svindyr affär så det är bara när det är rea som jag brukar gå in där. Två linnen, och två lite tjockare tröjor är dagens fångst. Olyckligtvis var den ena inte på rea, men både jag och Underbara M är överens om att den bara är sååå "jag".
På kvällen åker pusslet fram igen. Det tar sig!
Dagen spenderas med att titta runt lite på rean i centrumet. Jag kommer hem med en buff från Team Sportia och ett antal fynd från Noa Noa. Det sistnämnda är en svindyr affär så det är bara när det är rea som jag brukar gå in där. Två linnen, och två lite tjockare tröjor är dagens fångst. Olyckligtvis var den ena inte på rea, men både jag och Underbara M är överens om att den bara är sååå "jag".
På kvällen åker pusslet fram igen. Det tar sig!
Räven vilar ut (Torsdag 2011-01-06)
Idag har vi fått lite sovmorgon. Jag behöver inte kliva upp förrän kl 8! Inte så dumt. Det tar det inte emot ett dugg att spendera dagen inomhus. Ute råder värsta snöovädret.
Sista dagen på lägret och nu börjar det märkas att de flesta deltagarna på foxtrotkursen fått mer att tänka på än de klarar av. Några grundläggande saker som vi övade på redan första dagen börjar trilla bort för att det finns så mycket annat att koncentrera sig på. Olyckligtvis så bygger grejerna lite på varandra så när man tappat några fokus så blir det näst intill omöjligt att komma vidare.
För egen del kan jag konstatera att vi inte gjort något nytt under kursens som jag inte redan övat på tidigare. Vi har till och med hunnit göra några fler kul grejer än det som rymdes under de här dagarna. Jag är ändå väldigt nöjd med det jag fått ut av kursen. Jag har fått finslipa och blivit bättre på en del tekniska finesser. Det har varit intressant att få öva med förare på väldigt olika nivå också. Förutom fix och trix med min egen Pralin så har jag fått väldigt bra råd, kul diskussioner och funderingar med K och B. Tillsammans med Underbara M har jag även fått tid att öva på några prylar som resten av kursdeltagarna inte kommit till än. Visst kan vi göra det när som helst, men det är ändå inte så ofta man kommer sig för. Jag kom underfund med att en vridning som jag inte lyckades få till visade sig bero på att jag låste mig själv genom att tajma lite fel. Jag har också fått tida att observera var svårigheter ligger när olika detaljer ska läras ut. Massor med nyttigheter alltså!
Vem vet. Kanske vi får till en workshop på vår förening någon gång? Egentligen ska sånt här läras ut på veckobasis för att det ska bli bra och hjärnan occh motoriken ska hinna med. Intensivkurs av det här slaget är bäst när man redan kan allt hyfsat och behöver slipa. Eller möjligen när man behöver inspiration att träna vidare. Det svåra är bara att lokalen redan är full med kurs och träningstider så det är svårt att klämma in något mer. Sedan ska man ju ha tid också... Det finns så mycket roligt som man vill hinna med, att jag kan bli stressad äver alla roliga saker ibland.
Dagens lunch är väldigt sen. Kl 14 är det mat och sedan packas lägret ihop. Det är både skönt och lite sorgligt. Vi passar på att göra ett stopp hos Systrarna Delselius mysiga fik på hemvägen. En kopp varm choklad med grädde och en hallon maccaron sitter riktigt bra och det blir ett lite lagom avslut på lägret
Väl hemma tar latmaskens undanflykter över. Entligen hade jag tänkt mig en hurtig joggingrunda. Och det skulle gå för ovädret har avtagit. Men det skulle bli tungsprunget i den oplogade snön (riktigt bra tränig alltså) och dessuom har det hunnit bli mörkt (men det är det väl nästan hela tiden?).
Istället slutar det med en chipskväll i soffan och film. Nästan samma sak?
Stegmässigt är minicoachen nöjd ändå.
Sista dagen på lägret och nu börjar det märkas att de flesta deltagarna på foxtrotkursen fått mer att tänka på än de klarar av. Några grundläggande saker som vi övade på redan första dagen börjar trilla bort för att det finns så mycket annat att koncentrera sig på. Olyckligtvis så bygger grejerna lite på varandra så när man tappat några fokus så blir det näst intill omöjligt att komma vidare.
För egen del kan jag konstatera att vi inte gjort något nytt under kursens som jag inte redan övat på tidigare. Vi har till och med hunnit göra några fler kul grejer än det som rymdes under de här dagarna. Jag är ändå väldigt nöjd med det jag fått ut av kursen. Jag har fått finslipa och blivit bättre på en del tekniska finesser. Det har varit intressant att få öva med förare på väldigt olika nivå också. Förutom fix och trix med min egen Pralin så har jag fått väldigt bra råd, kul diskussioner och funderingar med K och B. Tillsammans med Underbara M har jag även fått tid att öva på några prylar som resten av kursdeltagarna inte kommit till än. Visst kan vi göra det när som helst, men det är ändå inte så ofta man kommer sig för. Jag kom underfund med att en vridning som jag inte lyckades få till visade sig bero på att jag låste mig själv genom att tajma lite fel. Jag har också fått tida att observera var svårigheter ligger när olika detaljer ska läras ut. Massor med nyttigheter alltså!
Vem vet. Kanske vi får till en workshop på vår förening någon gång? Egentligen ska sånt här läras ut på veckobasis för att det ska bli bra och hjärnan occh motoriken ska hinna med. Intensivkurs av det här slaget är bäst när man redan kan allt hyfsat och behöver slipa. Eller möjligen när man behöver inspiration att träna vidare. Det svåra är bara att lokalen redan är full med kurs och träningstider så det är svårt att klämma in något mer. Sedan ska man ju ha tid också... Det finns så mycket roligt som man vill hinna med, att jag kan bli stressad äver alla roliga saker ibland.
Dagens lunch är väldigt sen. Kl 14 är det mat och sedan packas lägret ihop. Det är både skönt och lite sorgligt. Vi passar på att göra ett stopp hos Systrarna Delselius mysiga fik på hemvägen. En kopp varm choklad med grädde och en hallon maccaron sitter riktigt bra och det blir ett lite lagom avslut på lägret
Väl hemma tar latmaskens undanflykter över. Entligen hade jag tänkt mig en hurtig joggingrunda. Och det skulle gå för ovädret har avtagit. Men det skulle bli tungsprunget i den oplogade snön (riktigt bra tränig alltså) och dessuom har det hunnit bli mörkt (men det är det väl nästan hela tiden?).
Istället slutar det med en chipskväll i soffan och film. Nästan samma sak?
Stegmässigt är minicoachen nöjd ändå.
Räven traskar vidare (Onsdag 2011-01-05)
Ännu en dag med dansläger. Egentligen måste man vara lite knäpp för att frivilligt bestämma sig att ägna sina futtiga lediga dagar till att kliva upp i ottan (07:30) för att sedan går runt i högklackade skor en hel dag? Jag kan inte gå i högklackade skor, men jag kan (nästan) dansa i dem. Spännande. Klackarna fyller två funktioner -det blir lättade att få rätt hållning i kroppen, -jag kan ta de steg som ska tas med klacken först utan problem vilket inte går annars när jag är så kort och får dansa på tå hela tiden.
Den där envisa nack/hals/käkvärken lyckas till sist krama musten ur mig och någonstans där vi egentligen har egen träning blir jag tvungen att lägga mig en stund. Sover som en liten gris. Skönt.
Eftermiddagen går bra med nya krafter ända fram till det är kvällen och tills det är dags för bastubadet som jag sett fram emot. Då får jag ta en tablett och lägga mig en stund till. Det är dock lite svårt att få till någon riktig vila eftersom rena kriget råder i salen. Sovgänget intill börjar med ackroövningar på en luftmadrass men det slutar med en kittla -brottningsmatch som leder till att ett flertal luftmadrasser hamnar på sniskan och en del av inredningen också. Jag är riktigt imponerad över vad luftmadrasserna håller för. Till slut packar sig även de ner till duscharna och jag får sova en liten stund.
Det känns lite bättre sedan. Efter moget(?) övervägande plockar jag också ihop lite danskläder och beger mig mot bastun. Vanligen fungerar det så att tjejernas bastu är trasig och killarnas bastu är gemensam. (Och följdaktligen nästan deras omklädningsrum med eftersom bastun är precis framför deras duschar.) Själv bastar jag i bikini, men det är eget val. Alla gör som de känner för. Som bonus för dagens ansträngningar får jag en axelmassage av Underbara M i bastun. Vilken vinstlott!
Snabbpiffning efter bastubadandet och sedan är det bara att bege sig mot DIBZ och dansen. Wohoo!
Två saker får min kväll att bli lite mindre lyckad än den kunnat bli: 1. det är på tok för varmt i lokalen. och alltså nästan plågsamt att försöka bugga. 2. bandet spelar bara bugglåtar, inga foxlåtar. Eller så ska det föreställa foxlåtar när tempot någon enstaka gång går ner till 155 bpm?
Faktum är att valet av tempo till bugglåtarna också är osedvanligt högt. Även om det är ett dansträningsläger betyder det ju inte att alla som är där är proffs och kan dansa i 170-180 bpm. Lite synd på ett så fint initiativ som att ta dit ett liveband.
Detta till trots så hinner jag avverka några kul danser och lite socialiserande i bastu nummer två innan sängen kallar. Nöjd!
Min coach är också nöjd när dagen är över trots att jag den mesta av tiden glidigt runt i foxtrotsteg som den nog inte noterar.
Den där envisa nack/hals/käkvärken lyckas till sist krama musten ur mig och någonstans där vi egentligen har egen träning blir jag tvungen att lägga mig en stund. Sover som en liten gris. Skönt.
Eftermiddagen går bra med nya krafter ända fram till det är kvällen och tills det är dags för bastubadet som jag sett fram emot. Då får jag ta en tablett och lägga mig en stund till. Det är dock lite svårt att få till någon riktig vila eftersom rena kriget råder i salen. Sovgänget intill börjar med ackroövningar på en luftmadrass men det slutar med en kittla -brottningsmatch som leder till att ett flertal luftmadrasser hamnar på sniskan och en del av inredningen också. Jag är riktigt imponerad över vad luftmadrasserna håller för. Till slut packar sig även de ner till duscharna och jag får sova en liten stund.
Det känns lite bättre sedan. Efter moget(?) övervägande plockar jag också ihop lite danskläder och beger mig mot bastun. Vanligen fungerar det så att tjejernas bastu är trasig och killarnas bastu är gemensam. (Och följdaktligen nästan deras omklädningsrum med eftersom bastun är precis framför deras duschar.) Själv bastar jag i bikini, men det är eget val. Alla gör som de känner för. Som bonus för dagens ansträngningar får jag en axelmassage av Underbara M i bastun. Vilken vinstlott!
Snabbpiffning efter bastubadandet och sedan är det bara att bege sig mot DIBZ och dansen. Wohoo!
Två saker får min kväll att bli lite mindre lyckad än den kunnat bli: 1. det är på tok för varmt i lokalen. och alltså nästan plågsamt att försöka bugga. 2. bandet spelar bara bugglåtar, inga foxlåtar. Eller så ska det föreställa foxlåtar när tempot någon enstaka gång går ner till 155 bpm?
Faktum är att valet av tempo till bugglåtarna också är osedvanligt högt. Även om det är ett dansträningsläger betyder det ju inte att alla som är där är proffs och kan dansa i 170-180 bpm. Lite synd på ett så fint initiativ som att ta dit ett liveband.
Detta till trots så hinner jag avverka några kul danser och lite socialiserande i bastu nummer två innan sängen kallar. Nöjd!
Min coach är också nöjd när dagen är över trots att jag den mesta av tiden glidigt runt i foxtrotsteg som den nog inte noterar.
 |
| Insnöat Foto: Chatrin Svensson |
 |
| Hilton Foto: Chatrin Svensson |
 |
| I diskussionstagen Foto: Chatrin Svensson |
söndag 9 januari 2011
Rävdans (Tisdag 2011-01-04)
Som om det inte räcker med att packa väskorna klara för lägret, hinner jag även avverka en löprunda innan vi åker. Bästa tiden hittills! Och det trots den skumma nack-/hals/ käk-värk som dök upp igår och inte vill ge med sig.
Till min förvåning finns helt plötsligt även alternativet att ställa in den exakta löpsträckan efteråt på ipoden. Det är en funktion som jag irriterat mig över har saknats på min ipod nano 6:e generationen. Och jag kunde inte förstå varför den skulle vara borta nu, när den faktiskt fanns hos förra generationen. Men enligt manualen på nätet så hade jag rätt i att den inte fanns. Fast nu finns den alltså...
Efter lunchmat drar vi iväg till lägret på Djurö. Jag har avverkat många av Micteams läger, men det här är första gången jag ska byta bort buggen till förmån för foxtrot.
Vi hittar ett bra golvutrymme i ett av klassrummen som rymmer en dubbelmadrass trots att det är trångt. När madrassen är uppblåst och sängen bäddad är det dags för första lektionen.
Deltagarna på kursen sträcker sig från ovana till riktigt duktiga foxare. Själva har vi under två år tagit privatlektioner av Micke så jag förväntar mig kanske inget helt nytt under den här helgen. Däremot hoppas jag få öva med andra som övar på samma saker. (Det är inte bra att enbart öva med samma partner.) Jag hoppas också på repetition och chans att öva alla delmoment från början. Jag hoppas också få lära mig lite av hur Micke instruerar en hel grupp i foxtrot. Vad som går snett och vad som uppfattas som mindre svårt. När man väl själv kommit en bit på vägen är det lätt att glömma vad som var knepigt i början. Även hur han motiverar en del teknikaliteter är intressant att höra.
Kursen innehåller många tekniskt svåra moment och jag tror inte syftet egentligen är att alla ska kunna utföra alla moment när helgen är över. Syftet är mer att visa vad som kan göras när man väl lärt sig att bemästra en del tekniska svårigheter. Och för att komma dit behöver man öva mer än vad vi hinner under den här helgen.
På kvällen socialiserar vi lite i cafeet. Något litet dansar vi också, men imorgon väntar dans till ett live-band så då ska det dansas mera!
Till min förvåning finns helt plötsligt även alternativet att ställa in den exakta löpsträckan efteråt på ipoden. Det är en funktion som jag irriterat mig över har saknats på min ipod nano 6:e generationen. Och jag kunde inte förstå varför den skulle vara borta nu, när den faktiskt fanns hos förra generationen. Men enligt manualen på nätet så hade jag rätt i att den inte fanns. Fast nu finns den alltså...
Efter lunchmat drar vi iväg till lägret på Djurö. Jag har avverkat många av Micteams läger, men det här är första gången jag ska byta bort buggen till förmån för foxtrot.
Vi hittar ett bra golvutrymme i ett av klassrummen som rymmer en dubbelmadrass trots att det är trångt. När madrassen är uppblåst och sängen bäddad är det dags för första lektionen.
Deltagarna på kursen sträcker sig från ovana till riktigt duktiga foxare. Själva har vi under två år tagit privatlektioner av Micke så jag förväntar mig kanske inget helt nytt under den här helgen. Däremot hoppas jag få öva med andra som övar på samma saker. (Det är inte bra att enbart öva med samma partner.) Jag hoppas också på repetition och chans att öva alla delmoment från början. Jag hoppas också få lära mig lite av hur Micke instruerar en hel grupp i foxtrot. Vad som går snett och vad som uppfattas som mindre svårt. När man väl själv kommit en bit på vägen är det lätt att glömma vad som var knepigt i början. Även hur han motiverar en del teknikaliteter är intressant att höra.
Kursen innehåller många tekniskt svåra moment och jag tror inte syftet egentligen är att alla ska kunna utföra alla moment när helgen är över. Syftet är mer att visa vad som kan göras när man väl lärt sig att bemästra en del tekniska svårigheter. Och för att komma dit behöver man öva mer än vad vi hinner under den här helgen.
På kvällen socialiserar vi lite i cafeet. Något litet dansar vi också, men imorgon väntar dans till ett live-band så då ska det dansas mera!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)